onsdag 31 augusti 2011

Grattis Centerpartiet

Så har då en enig valberedning föreslagit Annie Lööf till ny centerledare. Kul för dom. Jag kommer för alltid se Annie som en av dom som svek i integritetskampen. Dessutom har hon Margret Thatcher som förebild. Jag säger huka er i bänkarna för nu kommer dom verkliga nyliberalerna att ta över centern.

Att just Thatcher är en förebild säger en hel del om Lööf. Fackföreningsfientligheten och det faktum att de båda anser att skatt i princip är stöld. Det blir nog tuffa budgetförhandlingar fram över. Kanske lite för tuffa för Borg.

tisdag 30 augusti 2011

Lånar regeringen till satsningar?

Idag har regeringen presskonferens för att presentera kommande satsningar. Den ska gå av stapeln i samband med ett "studiebesök" vid bygget av citybanan i Stockholm. Bedömare tror att man kommer att presentera infrastruktursatsningar för att möta "krisen". Det har efterlysts länge från vänster och på senare tid även från ekonomer och diverse institut.

Om det nu blir satsningar kan man säga att sent ska syndarna vakna. Behoven av nysatsningar och upprustningar är stora och arbetslösheten biter sig fast. Men frågan är var Borg ska ta pengarna. Reformutrymmet är ju i princip intecknat och vanligtvis är det ju skattesänkningar som gäller när något ska göras. Är det verkligen dags för lånefinansiering nu?

Om så är fallet vill jag passa på att tipsa regeringen om ytterligare en idé. Att man skulle omformulera ROT-avdraget till att också omfatta hyresrätter är väl otroligt så att föreslå det tänker jag inte göra. Nej, hallå regeringen. Satsa en rejäl slant på att ge dom allmännyttiga bostadföretagen chansen att klimatrenovera sina bestånd och ge ordentliga subventioner till att bygga nya bostäder. Då kan folk dessutom lite enklare flytta dit jobb och utbildningar finns. Det är ett tips i all välmening.

måndag 29 augusti 2011

Så här jobbar jag

På morgonen tänker jag. Jag gillar inte att prata på morgonen. Jag tänker, lyssnar på radion, läser tidningen och dricker kaffe. Sedan cyklar jag till jobbet. På cykelturen tänker jag lite till och när jag kommer fram har jag ofta formulerat grunden till en något som ska skrivas för jobbet under dagen eller ännu vanligare ett blogginlägg.

När jag kommer till jobbet sätter jag igång datorn. Jag kollar mailen, twitter och fejan samtidigt som jag ringer mamma. Bläddrar igenom tidningarnas nätupplagor och lite sånt medans jag pratar. Det gör jag varje morgon. Sedan skriver jag vanligtvis ett blogginlägg som jag som sagt formulerat i huvudet på väg till jobbet. Det brukar ta 10 minuter.

Idag glömde jag datorn hemma och eftersom jag kom på det just som jag kommit fram till jobbet och eftersom jag hade massor av möten åkte jag inte hem för att hämta den. Jag fick mycket gjort. Halva kontoret packat, städat och massor av papper slängda. Men, det blev inget blogginlägg.

söndag 28 augusti 2011

Eva-Britt Svensson, större än du tror

Fick i morse veta att Eva-Britt Svensson lämnar EU-parlamentet av hälsoskäl. Det är en jätteförlust för vänstern och för den svenska EU-arbetet. Det är inte alla som uppmärksammat vilken position Eva-Britt faktiskt har i EU. Eva-Britt är vice ordförande i GUE-NGL-gruppen, det är en viktig sak i sig. Viktigare är dock att hon faktiskt är den enda svenska utskottsordföranden i EU. Den positionen förlorar vi nu.

Eva-Britt slutar av hälsoskäl. Det är tråkigt. Jag hoppas verkligen att hon nu tar chansen att kurera sig, umgås med familj och vänner och dessutom - gå på fotboll. Eva-Britt och jag har nämligen mycket gemensamt, inte minst vår kärlek till Bajen.

Bästa Eva-Britt, tack för allt det jobb du gjort i EU för att försvara kvinnors rättigheter och tack för allt arbete du lagt ner för att försvara mänskliga rättigheter i allmänhet och rätten till privatliv i synnerhet.

Nu tar Mikael Gustafsson över. Jag har jobbat tillsammans med Micke i 10 år. Det kommer att bli jättebra med när han tar över, ingen tvekan om det. Men, det blir en omställning som heter duga. Micke är framför allt miljöpolitiker, det är ju inte helt fel i Bryssel. Dessutom är Micke en väldigt kunnig feminist vilket är helt nödvändigt. Det blir ett jättejobb att ta över efter Eva-Britt och jag önskar dig Micke all lycka till.

lördag 27 augusti 2011

Strömhopp från Miljöpartiet

Strömhopp från Miljöpartiet borde vara dagens rubrik. Den ena vill vara "fri debattör" och den andra vill att partiet ska bilda regering med (M). Analysen handlar om det förlorade valet, missade positioner och likande. Jag tror att det finns en verklig politisk konflikt i vågskålen.

Miljöpartiet har alltid hävdat att man står utanför höger-vänster skalan och att man vill motverka blockpolitiken. Det är i och för sig sant men frågan är om det är möjligt utan att bli otydligt. Jag vet att det ryms massor av bra och enligt mig kloka åsikter i Miljöpartiet. Bra folk med vettiga värderingar. Men, samtidigt finns det värderingar som snurrar till det. Att vara ett skattesänkarparti av rang samtidigt som man vill ha en stark social politik funkar inte. Miljöpartiet är ett högerparti i handling och det är väl det som räknas?

Jag tror att det kommer att gå vågor i Miljöpartiet ett tag framöver. Ett av dom starkaste korten för att locka vänsterfolk, nämligen den solidariska flyktingpolitiken, har man sålt ut. Arbetsrätten och fackföreningarnas ställning har man ju aldrig gillat och ska man nu förhandla vidare med högerregeringen lär det bli tydligt.

De starka kvinnorna lämnar ledande poster, får se vad det innebär för den feministiska debatten. Kvar att sälja ut är miljöpolitiken. En nödvändig infrastruktursatsning för att motverka arbetslöshet enligt regeringen lär bli en stoor seger i Miljöpartiets historieskrivning men lär knappast betyda att vi vänder klimathotet. En liten slant till miljöinvesteringar i miljonprogrammen? Gott nog? Knappast, när man vet vad man får på köpet av högerpolitik.

fredag 26 augusti 2011

Comhem, vi börjar om igen

Sitter och väntar på att comhemreparatören ska dyka upp. Det lär dröja säger luttrade vänner. Faktum är att jag inte haft så mycket bekymmer med bolaget i fråga men det kan ju i och för sig bero på att jag bara anväder dom till TV-basutbudet i fastighetsägarens regi.

Jag är ingen trogen kund när det gäller kommunikationsinfrastruktur. Jag har telefonabonnemang hos såväl Telia som Comvic. Datorn får sitt in flöde via Banhof och TV:n då via Comhem. Just nu! Det där kan ju ändra sig.

Nu när det är höst är det dags att se över alla avtal. Började med att gå till banken igår för att prata sparande, pension och annat. Jag hoppades på att få träffa en äldre kvinna som kunde ta tag i bitarna, det hade känts tryggt. Men, istället fick jag träffa Kenneth. Kenneth är si så där 37, gift tvåbarnspappa och eu-skeptiker. Jag vet en del om hans familj, var hans fru kommer ifrån och när dom brukar ha släktträffar i hennes familj.

Kenneth gillar Småland. Han är en glad typ som troligtvis också gillar sitt jobb. Men han ogillar som sagt EU. Därför gillar han Jonas Sjöstedt. Med det inte sagt att han är Vänsterpartist, det tror jag inte, men han gillar Jonas.

Nåja, vi pratade en timma men vi hann inte så långt. Vi måste ha ett nytt möte för att fundera ut bästa möjliga lösning på sparande och pension. Herregud jag är verkligen medelålders. Och, medans jag skrev denna text dök reparatören upp.

torsdag 25 augusti 2011

Elak, nostalgisk och sorgsen

Igår var jag elak i min blogg. Det är sällan jag är det. Eller elak föresten, jag tror att alla inblandade gillar en hård och bra debatt. Det gynnar allt som oftast sakfrågorna. Hoppas att du också uppfattar det som just hård debatt i sakfrågan, det är min poäng. Fick i övrigt veta idag att en av fastigheterna som man promt vill sälja i min kommun är mögelskadad så nu blir det inget av med det förrän om ganska länge. Tur för de boende att det upptäcktes i tid.

Nåja, jag jobbar hemma idag. Sitter och skriver texter som ska användas det kommande riksdagsåret. Det är sista gången hoppas jag för det känns att det inte är första. Jobbar hemma för att jag ville ta lunchen i anspråk för att köra dottern till Arlanda. Hon är just nu på väg till mormor. På vägen ut till flygstationen drabbades jag av en massa nostalgi och jag tänkte tillbaka på alla dom gånger jag och mina döttrar gjort denna resa. Alla gånger ungarna flugit till mormor och morfar. Alla gångerna morfar flugit upp för att med vändande plan ta med ungarna till landet när dom varit för små för att flyga med SAS-assistans och alla gångerna vi åkt tillsammans.

Det hela fick mig att sakna min pappa. Det händer ganska ofta. En stor tomhet som drabbar mitt i steget när någon invant slår till och tanken blir att "det här borde jag prata med pappa om". Han var inte hemma särskilt mycket när jag och min syster var små. Han tog igen det med mina ungar. Jag tror att han skulle plockat ner månen om dom bett honom. Det är inte ens ett år sedan jag kunde slå honom en signal. Det är snart ett år sedan jag förlorade min pappa. Jag önskar att jag hade haft mer tid. Jag önskar pappa tillbaka.

onsdag 24 augusti 2011

Politiska provokationer

Hade tänkt skriva om hur oändligt provocerad jag blir av blogginlägg som detta. Provocerad av det faktum att dom vackra orden sällan följs upp i praktiken. Det blev ett dåligt blogginlägg som jag raderade. Samtidigt är jag fortfarande provocerad så jag gör ett nytt försök.

Jag håller oftast med bloggavsändaren om slutsatserna i hennes texter, det är tveklöst så. Men sanningen är ju att bloggskribenten sitter vid makten och när det väl kommer till beslut gör tvärt om mot det hon själv predikar. Det är oerhört provocerande.

Ett exempel är bostadsutförsäljningar som varit ett ämne på samma blogg vid flera tillfällen. I den kommun där vi båda är fritidspolitiskt aktiva är nämligen just utförsäljningar av allmännyttiga bostäder inte längre en fråga för sossarna. Det ska säljas och så är det bara. Jag svarar på brev från oroliga människor som ska få sina hem sålda och "majoriteten" bloggar på om varför deras egen politik förstärker segregationen.

Det samma gäller skolan. Istället för att se till att vi har kommunala förskolor i dom nya områdena där barnfamiljer flyttar in i parti och minut låter man privata jättebolag driva verksamheten och ta med sig skattepengarna till en paradisö i Karibien. Det tycker denna bloggerska inte är bra men i den kommun där vi verkar är det så dom jobbar.

Alltså, det är dags att gå från ord till handling - eller är det försent?

tisdag 23 augusti 2011

Happy days

Igår vann Bajen. Nu är det sex poäng upp till kvalplats. Jag vet att det är fem poäng ner till en annan kvalgräns men det väljer jag att bortse ifrån. Det är happy days och roligt att gå på fotboll igen. Var annars ganska modfäld inför matchen igår och det var det tydligen fler som var eftersom vi inte ens kom upp till 6000 åskådare. Skandal!

Igår spelade laget med nyvunnet mod i första. Dom sträckte på sig och verkade ha roligt. Det är en bra början och nu är det bara framåt som gäller. Lite färre offsidespringningar, lite mera ork och lite mera jävlar anamma så kan vi börja blicka uppåt mot ett kval.

Risken är att vi får kvala mot Djurgården, det kan bli riktigt läskigt men den dagen den oron. Nu tänker jag njuta av gårdagens seger och jobba på för snart är det dags att börja packa på jobbet - men det visste du ju redan.

måndag 22 augusti 2011

Vardag

Så var det måndag igen och nedräkningen mot nytt jobb fortsätter. Tre och en halv vecka kvar. Hur ska jag hinna. Det är möten som ska fixas, texter - massor av texter - som ska skrivas och processas och inte minst skrivbord och dator som ska städas.

Jag har en del böcker kvar sedan jag läste juristutbildningen. Dom är ganska inaktuella men det har varit svårt att skiljas från dom. Funderar dock på om det är dags nu. Kanske ska det bli en storröjning av hyllorna ändå. Varför inte göra sig av med barlasten en gång för alla?

Nåja, innan dess som sagt möten och grejer. Ett uppdrag som jag haft ett antal år är att jag sitter i rättshjälpsnämnden. Det innebär att jag beslutar om överklaganden gällande rättshjälp i ärenden där folk verkligen råkat illa ut. Det kan vara vårdnadstvister, sjukersättningar och inte sällan tvister på jobbet. Det handlar ofta om väldigt lite pengar för det allmänna men väldigt mycket för den enskilda. 98 gånger av 100 avslås ärendet. Det är ganska tråkigt men lagen ger inget utrymme för något annat.

Det är en hyllmeter ärenden som ska avgöras. Det är mitt sista möte i nämnden. När det är klart så är det jobb några timmar till och sedan fotboll. Det blir en produktiv dag med en fin kulturavslutning. Hoppas jag.

söndag 21 augusti 2011

Bättre sent än aldrig

I helgen har jag genomlidit en prövning.. Jag har nämligen befunnit mig på landet utan uppkoppling. Det är ju okej om det bara är en helg och man är förberedd så det gick an. Det var dessutom kräftskiva med tillbehör. Tillbehören bestod av goda vänner, luncher, frukost, fika och inte minst skogspromenader och en eller annan nubbe.

Vi har plockat si så där 12 liter kantareller. Och det i en skog där det normalt inte växer särskilt mycket kantareller. Det borde väl tyda på att det är ett svampår om något så om du inte varit ute och plockat svamp ännu så är det dags.

Nåja, nu är det kväll. Jag har landat hemma, varit ute och sprungit och slängt i en maskin tvätt. År fortfarande mätt efter helgens exesser så nu lutar jag mig tillbaka, slänger ett öga på TV:n och ser morgondagen an.

lördag 20 augusti 2011

Långt borta och nära

Jag är uppvuxen på landet. I en villa med tillräckligt stor tomt för att garantera att vare sig ljud eller insyn var någon fråga. Social kontroll, visst, men ändå anonymitet och möjlightet att vara både högljudd och utlevande utan problem. Nåja, det har aldrig legat för mig. Eller nej nu ljuger jag. Som tonåring var jag högljudd och som tonårsmamma har jag drivits till att vara det likaså.

Hur som helst. Nu bor jag i stan. I en hyresrätt byggd på 50 talet. Förvånansvärt väl ljudisolerad och väldigt fri från insyn förvisso men det bor folk som vare sig är släkt eller vänner väldigt nära mig. Jag gillar det verkligen, med både fram och baksidor. Jag hade en granne för några år sedan som inte gjorde det. Grannen ovanpå honom hade hund som "gick på golvet" vilket drev honom att klaga och klaga och klaga. Det slutade med att han fick en annan lägenhet i området. Det var inte bra för nu bor han granne med en person som har "byggt om lägenheten i fyra år, dag som natt".

För några år sedan pratade jag med en person i huset mitt emot. Han hade skinnväst, långt hår och körde en bil som lät mycket. Hans grannar hade fört logg över när han förde oväsen i lägenheten. Dom klagade ofta och mycket till värden vilket ledde till ett "medlingssamtal". Mannen med västen var förtvivlad för han var en fridens man som verkligen inte ville hamna på någon röd lista. Samtidigt var han så klart arg. Han gick till mötet rustad med sitt arbetschema. Det visade sig också ganska snabbt att han jobbat vid i princip alla dom tillfällen som grannarna tyckte att han stört dom. Arbetschema och intyg att han faktiskt varit på jobbet - vem var det egentligen som var störande?

Vardan då denna text? Jo, jag läste i tidningen i morse om ett par i södra Sverige som känt sig tvingade att flytta för att grannarna ringt störningsjouren när deras lilla bebis gråtit på nätterna. Tro mig, jag vet hur jobbigt det kan vara med en gråtande bebis på natten men herregud. Kanske borde grannen ringt på istället och erbjudit sig att avlösa en stund så att föräldrarna fick sova en stund. Vad är det med folk?

fredag 19 augusti 2011

Svart eller vitt?

Hamnade igår i en liten diskussion på facebook om häktningen av en 15:årig pojke som misstänks för att ha placerat ut sprängladdningar i sandlådor och andra lekställen i södra Stockholm. En liten flicka skadades svårt när hon lekte i sandlådan och det är ju inte annat än fruktansvärt.

Nåja, diskussionen kom sig av att en kvinna i sin status hade skrivit att hon tyckte det var hemskt att pojken blivit häktad. Den typen av statusrader på facebook har förmågan att ta fram det sämsta hos människor, så även här. "Men tänk på den lilla flickan", utropade någon argt. Jag kan bara sucka och fundera på hur man tänker när man säger så. Frågade personen om hon också tyckte att pojken skulle dömas till fängelse, det tyckte hon inte!

Alltså, en person som sitter i häkte är inte dömd. Häkte innebär inte att man är straffad utan man placeras där för att man inte ska fly, upprepa brottet eller försvåra utredningen. Svenska häkten hör till dom hårdaste i Europa (jo det är sant). På ett häkte kan man sitta isolerad i en liten cell upp till 23 timmar per dygn. Svenska häkten får regelmässigt kritik från Europarådet och från FN för att dom inte uppfyller kraven i internationella konventioner om fängsligt förvar. Många människor begår självmord i svenska häkten varje år.

Alltså, en person som sitter i häkte är inte dömd.

Nu handlar det om en pojke som är 15 år. Han misstänks för ett allvarligt brott, något som vi inte ska ta lätt på. Självklart ska samhället se till att brott kan utredas och att han inte begår nya brott under tiden så sker men han ska inte sitta i häkte. Reglerna måste ändras så att det blir förbjudet att behandla barn på det sättet. Det är inhumant och skadligt. Det finns borde finnas möjlighet att istället låta pojken vistas på ungdomshem eller i familjehem med restriktioner. Har du själv någon 15  åring i din närhet, tänk dig då honom eller henne i samma situation.

Slutligen, det gick väldigt fort att hitta den här pojken. Det finns rapporter om att han hållit på och tillverka sprängämnen sedan ha var 10 år. "Alla visste". Men herregud, varför gjorde ingen något då?

onsdag 17 augusti 2011

Cykelmarodörer

Jag älskar som du säkert vet att cykla. Friheten, farten och att känna mig duktig. När jag cyklar förbi vägtullen på morgonen mår jag lite extra bra när jag ser bilarna på kö. Lätt och enkelt susar jag förbi på min röda crecent. Inte ens det faktum att man håller på att bygga om vägarna så att jag måste krångla mig fram på sina ställen gör mig sur.

Det som däremot gör mig sur är det gamla vanliga, gångtraffikanter som går rakt ut i cykelbanan utan att titta. Taxichaffisar som tror att cykelbanan är en parkeringsplats. Gubbilister som svänger rakt in framför en utan att ta någon som helst hänsyn. Folk som har stora hörlurar på sig i traffiken som gör dom onåbara för varningssignaler.

Men, det finns en kategori till. Det är cykelmarodörerna. Dom är många nu i början av terminen. Det är alla dom som landsvägscyklat under sommaren. På långa raksträckor utan annan traffik. Det är härligt men så kan man inte köra på väg till jobbet i stan. Det är fler som ska dela på utrymmet och det blir både farligt och stressigt. Markera när du ska svänga och ta det lite med ro. Jag menar inte att du måste "fincykla" men lugna ner dig - jag är ändå i kapp dig vid nästa rödljus.

tisdag 16 augusti 2011

Finns det lärare som hatar barn?

Läser i tidningen om flickan som mobbats grovt och där vuxenvärden sedan svikit ännu värre genom att lägga skulden på den mobbade. Det här är ingen ovanlig situation även om den kanske i dom flesta fall är mer subtil än så här. Våra barn och ungdomar är utelämnade till främmande makt i skolan under hela sin uppväxt och om det inte fungerar där så ger det i värsta fall livslånga men.

Jag tror lärare och annan personal i skolan behöver mer kunskap om hur barn och unga faktiskt fungerar. Psykologi och sociologi. Jag tror att lärare behöver regelbunden handledning, inte bara vad gäller pedagogik utan också mellanmäskligt beteende. Det är våra barns framtid vi spelar med. Att inte fatta det är oförlåtligt.

Små barn och yngre ungdomar har ett visst skydd om dom har föräldrar som ser vad som händer. Ibland får vi föräldrar förvisso slåss mot väderkvarnar men i alla fall.Värre är det för ungdomar i puberteten som samtidigt går igenom skärselden. Att då ha en lärare som inte kan ta dom toppar och dalar det innebär att vara tonåring kan bli förödande. En okunnig och dåligt förberedd lärare kan ge men (och icke godkända betyg) som ska bäras lång tid framöver och i värsta fall för alltid.

måndag 15 augusti 2011

Goda gärningar

Förra veckan fick jag en del gjort. Jag tipsade en förtvivlad kamrat om hur han skulle få tag på biljetter till en konstert. Såg till att en ung tjej fick tag på studentboende i Luleå. Kanske fixade så att en annan tjej hittade boende för sin praktikperiod i Kiruna av bara farten.

Skickade en överbliven dator till en liten tjej på 10 år som blivit blåst på nätet. Hämtade en bortskänkesbyrå och köpte en begagnad soffa. Snackade jag med en ung man som inte lyckats så bra som han ville på SM-tävlingarna och fick hans haka över ytan. Tipsade en kompis om bästa reacykeln.

Jobbade lite ideellt i den lokala idrottsföreningen och pratade med grannarna om att vi måste fixa en dörröppnare så att dom rullatorbehövande kan ta sig in och ut utan att behöva vänta på att någon ska komma och hålla upp dörren.

Det må låta som små saker men man mår bra av att göra goda gärningar. Ta varje tillfälle i akt.

söndag 14 augusti 2011

Hösten är här?

Imorgon är det dags för jobb igen. Semestern är över och det är dags för grottekvarnen. Jag hade stora planer för semestern. Skulle läsa texter och bilda mig, det har blivit si så där med det. Träna skulle jag göra också, det har jag i alla fall gjort. Sedan har jag ju fuskat och jobbat fem dagar på semestern. Det blev nödvändigt när det stod klart att jag ska byta jobb i september.

Så har ju jag lite semester framför mig också. Jag och tjejerna åker till New York i höst. Det blir väldigt spännande - och dyrt. Men, någon gång ska man slå på stort. Vi lär få betala för det även när vi kommer hem men den lyxen ska vi faktiskt unna oss. Jag har drömt lite mardrömmar om resan inatt. Jag hade glömt passen och dessutom hade jag glömt att fylla i visa-grejen som ska fixas minst 72 timmar innan avresa. Det är förvisso över två månader tills vi ska åka men det jag kan ska jag fixa idag så slipper jag den ångesten.

Nåja, sista dagen på sommarledigheten. Vad ska man göra med den? Städa lite, så blir det lite klädvård. Har också en lista på saker jag ska pricka av månaderna framöver. Jag och mina grannar ska fixa en loppmarknad, det kräver lite förberedelse. Så lovar jag härmed att jag ska städa ur ett eller annat skåp. Jag ska bli bättre på att planera matlistor och fördela jobb mellan mig själv och döttrarna. Nytt jobb - jag ser verkligen fram mot hösten!

fredag 12 augusti 2011

Fredagsblues

Oinspirationen flödar över och även om det inte blir någon blues så kör vi en låt:

torsdag 11 augusti 2011

Mammaväckarklockan

I morse vaknade jag ovanligt tidigt med ett ryck. Troligtvis vaknade jag av att det var lite för tyst. Äldsta dottern skulle ju upp för att åka till Göteborg kl åtta. Tydligt och klart sade hon ifrån i går kväll att hon skulle sätta klockan och att jag inte behövde oroa mig. Men, det är ju just det man behöver som mamma. Det är sådant jag oroar mig för. Att ungarna ska missa bussen till den stora festivalen eller semesterresan. Dottern var väldigt glad att jag väckte henne.

Det fick mig att tänka på en vän till min yngsta. Det har inte gått så bra för honom i skolan. Han är inte alls obegåvad, däremot både omotiverad och okoncentrerad. Jag frågade varför det var trögt i skolan. Han svarade att det var tufft att komma upp på morgonen. Det är skillnad för C sa han (C är yngsta dottern) för hon har ju någon som ser till att hon kommer upp. Men, jag kan ringa och väcka dig sa jag så klart samtidigt sm jag insåg att det inte var själva väckarklockan som saknades utan någon som verkligen såg till och brydde sig om att han kom upp.

Vi bestämde, dotterns kompis och jag, att det skulle underlätta om han inte behövde gå upp så tidigt på morgonen. Det kan väl vara bra att ha en klass som börjar kl 8 på morrgonen och en annan som börjar 12. Självklart får den senare klassen också sluta senare men på så sätt utnyttjar vi såväl lokaler som annan infrastruktur bättre. Så kom vi överens om att hans tankar skulle bli ett politiskt förslag. Kanske betydde det något för honom att jag lyssnade för han har i alla fall kommit så långt att han gått från IV till vanligt gymnasium.

Nåja, tillbaka till den stora festivalen som dottern ska på. Hon är mest där för att se på Kanye. Honom har vi ju redan sett tänker jag. På Stockholms jazzfestival 2006. Själv hade jag gärna åkt till Way out west men inte för Kanye. Jag hoppas att dottern kommer hem med nyvunna insikter vem som är den riktiga kungen på denna festival.

onsdag 10 augusti 2011

New Labour - Nya Moderaterna - samma samma?

Jag ska inte ge mig på en djup analys av ekonomiska system ty för en sådan i text är jag allt för feg. Dock är det omöjligt att i dagar som dessa inte försöka se några mönster och paralleller mellan politik och praktik. Självklart är det en katastrof med vandalism och de plundringar som förekommer i England men jag vill bestämt hävda att ingenting kommer från ett vacum. Nej, till syvende och sist är allt ett resultat av samhället
och politiken vi väljer att föra.

För ett tiotal år sedan åkte sossarna skytteltraffik för att titta på vad labourpartiet i England hade för sig. Man åkte hem och kopierade. Detsamma gjorde ett gäng andra sossar runt om i Europa. Det gick inge vidare för resultatet blev att sossarna slutade vara sossar och därmed förlorade makt i land efter land. Utförsäljningar och skattesänkningar, mer nattväktarstat mindre samhällsomsorg, valfrihet men mellan vad? Konceptet passade egentligen bättre för ett annat parti och så fick vi Nya Moderaterna!

England har de facto i många år varit ett land i moras.Våld och hårda tag har drivit varandra parallellt framför sig. Övervakning, brutalitet och barn i fängelse är signum för Englands rättsväsende. Rasism och arbetslöshet växer och frodas samtidigt som skatterna sänkts i en rasande fart. Fackföreningarna som tidigare var mycket starka har effektivt kringskurits och därmed förlorat sin möjlighet att vara med och bygga samhället.

Bostadsbristen är brutal i England liksom kvaliteten på bostäderna. Istället för allmännytta har man social housing. Det är väl det vi ska ha i Sverige också när vi sålt ut hyresrätterna i våra storstäder? Utbildningsväsendet har kraschat och analfabetismen ökar varje år. ANALFABETISMEN! Men räknar med att ungefär 20 % av englands tonåringar endast klarar ENKLARE frågor och texter i sitt vardagliga liv.

Lite dit vi är på väg? För första gången är den unga generationen på väg mot sämre utbildning än sina föräldrar. Gymnasieutbildningar som inte ger högskolebehörighet är ett exempel men det beror inte på att det inte behövs utan för att skolan inte klarar av att ge ungdomar den utbildning dom har rätt till. Lägre krav (på skolan och samhället) när det gäller utbildning är inte en framgångsrik väg om man vill minska klyftor och skapa ett bättre samhälle.

Nu är det fascisterna (EDL) och fotbollsfirmorna som "städar upp" i städerna. På dagarna går dom med lokalinnevånarna och sopar men på nätterna är det andra tag som gäller. FOTBOLLSFIRMORNA? Vänta nu! Hade inte England det bästa sättet, dom mest effektiva metoderna, för att komma till rätta med fotbollsvåldet? Snilleblixt! Allt som kommer från England är inte bra. Faktum är när det kommer till ekonomisk politik och repression är det mesta uppåt tok. Så, en tanke är - låt oss åtminstone inte kopiera mera!

tisdag 9 augusti 2011

Vi har ingen lokal

Det finns få saker som är så skadliga som sysslolöshet. Att dag ut och dag in göra ingenting är själsdödande och destruktivt på alla sätt. Att en hel förort eller ett helt samhälle lider av sysslolöshet är en ren krutdurk. När jag pratar om sysslolöshet så menar jag inte att ha lite tråkigt utan den systematiska sysslolöshet som massiv arbetslöshet skapar.

Klassklyftorna ökar dramatiskt runt om i Europa, så också i Sverige. I media ser vi hur unga människor "vaskar" champagne och drar från sommarort till sommarort för att roa sig. Det finns inga gränser för hur mycket det får kosta. Samtidigt kommer det rapport på rapport som visar att många inte har råd med en enda liten upplevelse under sommaren.

När dessutom samhällsservicen drar sig tillbaka från redan underpriviligerade områden blir det inte bättre. Bank, post och i värsta fall även livsmedelsbutiker och kollektivtraffik försvinner. I Stockholm är försäljningen av centrumanläggningarna ett förskräckande exempel. Att sälja den typen av infrastruktur är att lägga flis på den ännu inte tända elden. Tillslut finns inte ens en samlinglokal där den lokala befolkningen kan hålla en aktivitet. Och, pengarna staden fick in - var tog dom vägen? Inte investerades dom i Rinkeby eller Tensta i alla fall.

Jag har jobbat med kriminalvårdsfrågor länge och inom det området har man länge vetat att om man ska få lugn och ro att jobba med rehabilitering så gäller det att motverka just sysslolösheten. Den är bara destruktiv. Du som tror att upploppen i London inte har politiska förtecken. Tänk igen för du har fel. Nedrustningen och bristen på omsorg om hela våra städer - inte bara stadskärnorna - är ett gigantiskt misstag. Att ytterligare elda på klassklyftorna (ie arbetslinjen i högertappning) är att sätta eld på det där fliset.

måndag 8 augusti 2011

Tittar du bort?

Jag ska erkänna att jag gör det. Tittar bort alltså. Jag skrollar förbi dom obehagliga artiklarna om mammor som tvingats gå ifrån sina barn i öknen eller kommit hela vägen till flyktinglägret bara för att drabbas av någon sjukdom och ändå förlora sina små.

Jag är Världsförälder. Det är ett behagligt sätt att döva sitt samvete lite. En gång varje kvartal kommer det hem en tidning med Goda nyheter där jag kan läsa om allt gott mitt ynka bidrag gjort. Men, den här gången räcker inte vare sig det ena eller det andra. Det är bara att konstatera.

Samtidigt som människor i vårt land säger "vi kan ju inte ta emot hela världen" så kommer tiotusentals människor till flyktingläger i Kenya varje dag. Dom tas emot och både mottagarlandet och världen gör så gott man kan.

Men, frågan är nu; gör du så gott du kan? Sanningen är att jag inte gör det. Världsförälder? Ja, det är ju bra med en hundring i månaden. Visst kan jag bättre? Visst kan du bättre? Ibland brukar man säga att om du avstår en öl ikväll när du går ut så kan du rädda den och det. Så kan man tänka eller så kan du rannsaka dig själv och bara inse att du har råd.

Okej, vi gör så här: välj en av nedanstående länkar och gör det, bara gör det!

Läkare utan gränser
Röda korset
Rädda barnen
Unicef

Det finns säkert massor av andra hjälporganisationer med det spelar inte så stor roll. Hur som helst, när du ändå är inne på sidan du valde. Välj ett månadsgiro också, det kostar så lite och ger så mycket!

söndag 7 augusti 2011

Perfekt väder!

Idag är det perfekt väder. Om det bara slutar regna alltså för då kan jag tillbringa dagen med att ta igen två dagars förfall på träningsfronten. Ja, jag cyklade visserligen några mil igår men det var mer "fincykling" än träning. Nä, istället hängde jag backstage efter Prideparaden, drack rosé och skröt för piratpartiets ordförande om hur mycket jag tränat inför den utmaning som jag antagit från henne. Dessutom anslöt sig Maria Abrahamsson på stående fot. Maria spetsade dessutom med att lova att springa i svart kostym, det lovar inte jag!

Pride är över och man kan konstatera att om man vill ha en vädermässigt fin vecka i Stockholm bör man planera efter när Pride går av stapeln. Det är alltid fint under just denna vecka. Nu är det dock över och vardagen tar vid. Jag har en vecka kvar av semestern men det blir ändå lite jobb. Planera, skriva och städa inför jobbavslut. Åh, det ska bli så roligt att börja på nytt jobb.

Men på tal om Pride igen. Festen har förvisso varit full av folk men det har varit något som saknats. Skulle också gärna vilja veta hur många "turister" som betalat Pridepaketet när dom gått in på området? Många ur den gamla Pridefamiljen har så klart i solidaritet gjort det och därmed subventionerat safarit. Det känns lite småkonstigt. Särskilt som en del människor missbrukat öppenheten och att det varit gratis till att kränka de personer som festen i första hand vänt sig till.

Dessutom har (hbtq-)ungdomar effektivt stängts ute från den öppna festen. Det känns inte bra. Det borde vara rimligare att stänga in alkoholförsäljningen än att stänga ute ungdomar från festen. Ska bli spännande att följa utvärderingen, långa listor med plus och minus. Hur som helst så var det tydligen 45000 personer som gick i den 6 km långa paraden igår. 450 000 människor tittade på. Det är stort och det kanske till sist är det som räknas.

lördag 6 augusti 2011

Uttråkad

Jag är uttråkad och inte ens Prideveckan har kunnat bota detta. Gårdagens traditionella bubbelkväll var så klart trevlig som vanligt men jag behöver mer. Det är nog dags att börja jobba, återgå i tjänst helt enkelt. Fem veckor kvar på det gamla jobbet sedan är det dags för det nya.

Idag är det prideparad. Jag har inte bestämt mig om jag ska gå. Hur som helst hoppas jag att det ska bli en fantastisk parad. Det hoppas jag verkligen.

fredag 5 augusti 2011

Jag gillar olika!

Det är så himla mycket konsensus i debatterna nu för tiden. Ingen stuns liksom. Allt syftar jämt till att alla ska komma överens. Förr sa man "nja, vi får vara överens om att inte vara överens". När slutade vi med det? Varför vinnlägger sig inte TV, radio och debattarrangörer om att verkligen se till att folk har starka, genomtänkta åsikter som dom står för.

Jag var till exempel på ett seminarium om kriminalisering av personer som bär HIV. Jag hade väntat mig en mustig diskussion om för och emot. Istället fick organisatören av debatten spela djävulens advokat eftersom panelen var överens om det mesta. Jag lärde mig inte så mycket och kunde vare sig bli upprörd eller berörd på det sätt som jag vill bli när jag går på en debatt.

Nej, jag vill höra argument som sjuder och som är genomtänkta. Jag som lyssnare/åskådare vill lära mig något. Jag vill hålla med och ogilla och bli engagerad. Det kräver ju en del av debattörerna så klart men det går om man vill. Kom igen nu alla redaktioner och seminarieorganisatörer. Jag vill uppröras. Sluta vara så himla ljumma!

torsdag 4 augusti 2011

Dags för valkampanj

Så har ytterligare en person från Vänsterpartiets högsta ledning ställt sig till medlemmarnas förfogande som blivande partiledare. Det är väl bra. För närvarande kandiderar alltså fyra personer till posten som partiledare inför kongressen 2012. Då slår alltså vänstern Centerpartiet med en så långt.

När dom tre kandidaterna för Centerpartiet hade utkristalliserat sig dök det genast upp "kampanjgeneraler" för den ena eller andra kandidaten och det är säkert så att dom känner de sina. Jag undrar dock om inte tanken med flera kandidater är just att dom ska få berätta vad dom vill göra med sitt uppdrag innan dom väljs?

Jag känner alla kandidaterna som vill bli partiledare för Vänsterpartiet mer eller mindre. Samtidigt kan jag inte påstå att jag vet hur majoriteten av dom vill förändra vare sig ledarskapet eller partiets inriktning. Jag hoppas verkligen att man nu tar ett kliv framåt i den här processen och inte låter det stanna vid att "vi har ju många kandidater". Nej, jag och många med mig vill veta vad ni vill. En programförklaring och en viljeinriktning vore på sin plats.

onsdag 3 augusti 2011

Titta inte bort!

Vaknade till den hemska berättelsen om en elvaårig flicka som blivit avkastad från tåget i Kumla. När jag skriver detta är hon som väl är upphittad, oskadd, mer än ett halvt dygn senare. Folk skriker nu på bojkott av SJ. Det är enkelt att stämma in i den kören men problemet är så himla mycket större än så.

Vad gjorde alla andra vuxna människor på tåget? Vad gör vi vuxna när vi hör eller ser ett barn bli orättvist eller illa behandlat? Tränger du dig före i kön med orden "jag ska bara" eller "oj hoppsan, jag såg dig inte"? Ringer du på när du hör att ett barn blir illa behandlat i lägenheten bredvid? Säger du ifrån när ungen som betett sig lite får en lusing av sin pappa/mamma?

Läser på nätet att en man skriver "jag är glad att mina barn är blonda så dom slipper bil avslängda av tåget". Han har en stor poäng. Rasismen mot barn och ungdomar är utbredd. Jag vet för mina ungar har blivit utsatta. Dom är förvisso svenska men det syns inte riktigt på utsidan.

Hallå alla, det är dags för skärpning nu. Du får inte titta bort, du måste lägga dig i!

tisdag 2 augusti 2011

Newsflash

På radio, i tidningar och inte minst på nätet pågår just nu en debatt om att det inte går att föra debatt om "vissa saker". Det är intressant för det spelar liksom ingen roll hur mycket utrymme dom intoleranta får, de är ändå "utestängda". Om man inte håller med så är man en av förtryckarna och så var det bra med det.

Mest intressant är det när folk har synpunkter på hur SD behandlas i riksdagen. "Jag tycker dom ska få vara med i förhandlingar som alla andra". Här kommer en Newsflash; det är inte så att det förhandlas mellan "alla andra" dagarna i ändå. Det är fel, det funkar inte så. Det är heller inte så att SD stängs ute från fikastunder. Det finns inga fikastunder. Om det är så har jag varit utestängd från dessa fikastunder i elva år.

Sverigedemokraterna har en av de tyngsta plattformerna som någon/något kan ha. Att påstå att man som riksdagsparti inte får komma till tals är trams och inget annat. Sansa debatten och ta en funderare över vad ni säger.

Varje gång jag i denna blogg skrivit något om SD, öppenhet eller rasism brukar mitt kommentatorsfält svämma över av anonyma kommentarer som talar om för mig hur fel jag har och att det är "såna som jag som...". Jag hoppas jag slipper det idag.

måndag 1 augusti 2011

Almedalsveckan + goes Stockholm

Idag börjar Prideveckan. Själva festen drar väl egentligen igång först på onsdag även om dom riktiga entusiasterna säkert inte kan vänta tills dess. Men, Pride är väldigt mycket mer än fest, glitter och glamour. Det är klart, stan gör sitt bästa för att glittra redan idag. Det är väldigt fint med alla flaggor och glam som klär stan.

Det finns fortfarande en massa folk som tycker att det är illa att Pride intar stan. "Det är bara sex och sex och man undrar varför stan ska behöva upplåta plats åt eländet". Men, förutom att det är fel i största allmänhet så borde folk bemöda sig att titta in på programmet så skulle man snabbt upptäcka att det är så mycket mer. Faktum är att Pride är det närmaste Almedalsveckan som vi kommer i huvudstaden. Och då menar jag den goda sidan av Almedalen, det vill säga massor av seminarier och föredrag som bara pågår och pågår.

Som vanligt håller seminariedelen till mitt stan, på kulturhuset. Det är fint. I år är dock även festen öppen för alla. Hela partajet hålls i Kungsträdgården vilket betyder att du som funderat på vad som pågår bakom dom höga stängslen kan gå förbi och delta utan att det kostar något extra.

Så du, kolla programmet här ovan. Delta på ett spännande seminarium. Ta en öl eller en läsk i Kungsan. Titta in i ett av utställartälten. Ta en sväng om. Lyssna på en konsert. Gå på en gudstjänst. Var glad och tacksam för att det bjuds in till en fantastisk vecka med inte bara lite utan mycket av allt. Det finns egentligen bara en sak att tillägga:

HAPPY PRIDE