Newsflash

På radio, i tidningar och inte minst på nätet pågår just nu en debatt om att det inte går att föra debatt om "vissa saker". Det är intressant för det spelar liksom ingen roll hur mycket utrymme dom intoleranta får, de är ändå "utestängda". Om man inte håller med så är man en av förtryckarna och så var det bra med det.

Mest intressant är det när folk har synpunkter på hur SD behandlas i riksdagen. "Jag tycker dom ska få vara med i förhandlingar som alla andra". Här kommer en Newsflash; det är inte så att det förhandlas mellan "alla andra" dagarna i ändå. Det är fel, det funkar inte så. Det är heller inte så att SD stängs ute från fikastunder. Det finns inga fikastunder. Om det är så har jag varit utestängd från dessa fikastunder i elva år.

Sverigedemokraterna har en av de tyngsta plattformerna som någon/något kan ha. Att påstå att man som riksdagsparti inte får komma till tals är trams och inget annat. Sansa debatten och ta en funderare över vad ni säger.

Varje gång jag i denna blogg skrivit något om SD, öppenhet eller rasism brukar mitt kommentatorsfält svämma över av anonyma kommentarer som talar om för mig hur fel jag har och att det är "såna som jag som...". Jag hoppas jag slipper det idag.

Bokblogg

Har just läst ut boken Svensk, svenskare - en reportagebok om sverigedemokraterna. Den är bra och jag tycker du ska läsa den. Min slutsats när jag läst boken är att SD fortfarande är ett mycket obehagligt nationalistparti men strategin för att bemöta dom måste bli annorlunda. Partitoppen och gräsrötterna är nämligen två helt olika kategorier av människor.

En bok som jag inte rekommenderar är den bok som alla riksdagsledamöter igår fick i present med tomten som avsändare. Boken heter Världsmästarna och består av 450 sidor rasism. Jimmie Åkesson twittrade glatt "Tack snälla tomten" när han fått sitt paket. Boken sägs handla om hur Sverige blev mångkulturellt men är mest en statistikförvanskning. Eftersom boken är tryckt "on demand" gissar jag att det kostar runt 50 000 att dela ut den till riksdagsledamöterna. Obehagligt.

Kom för övrigt på mig själv med att verkligen längta efter ledigt idag. Jag längtar efter jul och att sitta uppkrupen med en riktigt bra bok. Jag har slarvat med läsandet på sista tiden bortsett från ovannämnda bok, inte riktigt haft tid och ro. Jag behöver input och det ska bli julens gåva till mig själv. Det känns som om det var väldigt länge sedan det var semester. Riktig semester.

Det går (inte så) bra nu

Idag kom SCBs stora partisympatiundersökning. Den visar att moderaterna är landets klart största parti. SD och MP går också framåt. Det är illavarslande på flera plan. Framför allt undrar jag vad folk bygger sina val på.

Igår kom den så kallade PISA-undersökningen som visar att resultaten i skolan är sämre än på länge. Skolverket och den forskning som finns tillgänglig pekar ut segregationen och det fria skolvalet som dom två viktigaste faktorerna. Dessutom konstateras att den undervisning som handlar om att allt mer arbete lämnas åt den enskilde eleven (och föräldrarna) gör det sämre. Alltså, det behövs fler lärare. Björklunds kommentar att det kommer att bli värre innan det blir bättre är oerhört cynisk. Han är beredd att offra många av våra barn och ungdomar på sitt altare och hans väg leder ännu djupare ner i klyftan.

För någon dag sedan kom en undersökning som visar att de så kallade jobbcoacherna inte fungerar. Miljardbelopp betalas ut och ingen vet om det ger någon som helst effekt för dom arbetslösa. Det samma gäller nystarst- instegs- och ungdomsjobb. Samtidigt konstateras att vi har en av Europas sämsta a-kassor.

Moderaterna är största parti i SCBs stora undersökning och alliansen leder stort över, ja - vad vi nu ska kalla andra sidan. Utförsäljningarna fortsätter. Ask ljuger. Bildt utreds för krigsbrott. Tolgfors älskar USA. SJ är på väg att spåra ut på riktigt. Luftfartsverket klarar inte att hålla flyget igång. Rättsväsendet är i förfall. Hemlöheten ökar. Apoteksutförsäljningen ger en halv miljard rakt ner i fickan på riskkapitalister. Listan kan göras väldigt mycket längre.

Vad är det ni röstar på? Vad är det ni röstar på?

Hallå, det är dags att vakna!

Pussel och bananrepublik

Läser tidningarna som är fulla av spekulationer om hur man ska hålla SD utanför utskott och valsedlar som kommit bort och räknats fel. Det är fusk och bananrepublik och vad vet jag. Samtidigt går livet vidare och kontakter tas och diskussioner om vem som ska styra var tar vid. Det är ett pussel och ett spel och det är lätt att glömma bort politiken mitt i allt ihop.

Samtidigt ska det packas för jodå, rassarna ska inte bara ta plats i riksdagen. Dom ska sitta i just mitt rum. Ja, inte allihop men någon av dom. Egentligen gör det inte mig så mycket för det är ju bara ett kontor och kampen är inte beroende av fyra väggar, tak och golv. Ser istället fram mot att utforska en ny del av huset.

För att ge mig själv styrka så spelar jag hög musik när jag packar. Dom stryker dessutom runt i korridorerna här för att kolla på sina blivande kontor och då känns det extra viktigt att markera. Barnsligt, javisst men lite skönt också. Detta är vad dom får höra idag:



Samtidigt är det fredag, det är lönehelg och en ocean av tid utan planerade möten. Watch out!

Ett vardagsliv

Det är en något absurd känsla på jobbet just nu. Som ett resultat av valet ska vårt kansli flytta och man diskuterar fram och tillbaka var vi ska placeras. Det är inget märkligt i sig utan det är något som sker efter varje val. Det som är märkligt är att vi nu diskuterar säkerhetsaspekter när det gäller oss som är inne i huset. Jag menar hot utifrån är en sak, nu handlar det om hot inifrån. Galet.

Det är så klart fortfarande mycket kvar att göra. Vi ska förhandla i kommunen och det är utvärderingar. Några ska sluta och organisationen ska samtidigt fungera. Trots allt detta ska jag ta ledigt i helgen. Helledigt. Ungarna ska vara hos sin pappa och jag ska bara vara hemma. Eller inte hemma men jag har inget planerat. Förhoppningsvis hinner jag med att handla och städa och sånt innan för i helgen vill jag slippa. En helg att njuta av helt enkelt.

Snart är det också dags att dra söderut. Min lilla pappa som bara blir mindre och ynkligare har dragit på sig diabetes och legat på sjukhus. Det är en vanlig komplikation av cancern men ändå. Jag behöver träffa honom och måste helt enkelt planera in det i schemat. Nu måste vardagen bli en del av livet igen.

Så var vi igång

Har tillbringat några timmar med att dela valsedlar utanför vallokalen. Varje år diskuteras det huruvida denna utdelning fyller någon funktion eller inte. Själv tror jag att den viktigaste funktionen är för oss som kampanjat i veckor. Vi tar hand om varandra och peppar oss själva. Lite smågnabb är det också.

Ibland kommer det en eller annan som har en sistaminutenfråga. Det är svårare eftersom vi inte får eller åtminstone inte bör kampanja utanför vallokalerna. En del drar det där till absurdum och tittar snett om man säger bu eller bä. Det tycker jag är lite tramsigt eftersom vi faktiskt också ska serva folket.

Nåja, nu är valet hur som helst i folkets händer. Jag önskar mig bara tre små saker. Eller nej, fyra.

Jag önskar mig en rödgrön valseger både i Sverige och i min kommun.
Jag önskar att det går bra för mitt parti så vi verkligen kan påverka när vi vunnit.
Jag önskar mig ett riktigt högt valdeltagande och till sist
Jag önskar att SD inte kommer in.

Det ska väl inte vara så svårt?

Antirasister

Ametist Azordegan och Mikael Tonvig har blivit avstängda från sina publicservice-jobb för att dom medverkat i en antirasistisk kampanj. En kampanj som går ut på att inte få in rassar i riksdagen. Ametist säger själv att visst men eftersom dom får kalla SD för främlingsfientliga i radion trodde hon det var ok.

Jag tycker det är märligt, särskillt när det gäller Ametist som inte jobbar med valbevaknig. Stå på er Mikael och Ametist som båda för övrigt verar tycka att det var värt avstängningen att sjunga ut. Heja!

Det här är mitt land

Verklighetens folk - det är jag

Nä, nu blir jag förbannad igen. För det första kan ni sluta tjafsa om det överhuvudtaget och till KD; lägg av det där med att "skydda" begreppet verklighetens folk. Ni har inte frågat mig och därmed är det utom alla möjligheter att ni skulle kunna få det skyddat. Det är nämligen så att jag har bevis på att det är jag som är verklighetens folk.

Hur kan jag vara så säker på det då? Jo, Göran Hägglund har själv sagt det. Det innebär samtidigt att han själv borde lägga av att använda begreppet som han gör för jag vill för allt smör i Småland inte bli förknippad med det knaspartiet.

Jag vet inte om du minns att jag var skitförbannad efter Hägglunds utspel förra året. Jag var kränkt och gjorde slag i saken och skrev ett upprört brev. I svaret som är underskrivet av Hägglund själv framgår det tydligt att jag borde få avgöra striden om vem som ska få använda begreppet eftersom det är jag som är verklighetens folk.

För att spara tid och pengar så tänker jag så här. Alla utom KD (och typ SD) borde få använda begreppet verklighetens folk. Om jag ändå måste välja i tvisten går segern hit.

Facebook - svaret på alla frågor

Jo då, jag har ett facebook-konto. Jag gillar det för jag ha fått kontakt med människor som jag inte sett på länge. Det är ett kul sätt att hålla koll och kontakt. Igår, till exempel träffade jag några vänner som var i Stockholm på besök. De bor annars i NewYork och var bara här i tre dagar. För att förenkla livet bjöd de in alla kompisar som hade lust att träffa deras nya små barn till fika på Rosendal. All försnack sköttes via fejan. Enkelt.

Nu har jag blivit inbjuden till en ny grupp. "Håll SD utanför riksdagen 2010-gruppen" eller något sådant. Jag ska inte bli medlem! Inte för att jag inte sympatiserar med syftet men jag tror inte alls på metoden. En grupp på fejan gör ingen skillnad. Jag är med i All hail to David Bowie, Singel malt, Liverpool-fans, Bajen-fans och en del annat men det beror på att dessa grupper säger mig något och säger något om mig, det är en annan sak. (Jag kastar heller inte kuddar och jag är inte med i något vampyrkrig).

Det finns en annan grupp som jag tror stenhårt på. Den gruppen kräver handling och det gillar jag. Gruppen heter "Jag lovar att aldrig mer hålla tyst när någon säger något rasistiskt". Det är inte alltid lätt att leva som man lär men ska vi slippa SD i riksdagen 2010 så tror jag att denna metod är mest verksam. Välkommen i kampen!