måndag 31 oktober 2011

Liten delrapport från New York

Sitter på en frisersalong mitt i New York och väntar på att döttrarna ska bli färdigbehandlade. Det är billigt med service här. Taxi, hårbehandling, mat på krogen. Det är ganska billigt över huvud taget här. För oss som turister.

I lördags snöade det. Kaos stod det i tidningen och visst, det var blött och kallt men max en cm snöslask på backen. Enligt uppgift ledde det till inställda flyg och 2 000 000 människor som blev utan ström.

USA känns smutsigt, slitet och lite fattigt. Alltså, det är ju tydligt att dom rikaste av dom rika finns här men gator, fasader och infrastruktur ger inte bilden av ett välmående land. Det är en enkel slutledning att dra.

torsdag 27 oktober 2011

Resfeber

Det är inte ofta det händer men jag har faktiskt resfeber. I morgon lyfter vi mot New York och 9 dagars semester. Plötsligt var det dags fast det kändes som om vi hade massor av tid. Märkligt. Ser verkligen fram mot att umgås med mina barn och uppleva massor av saker.

Väderleksrapporten utlovar två dagars regn, sex dagars sol och en dags snö. Staden som har allt! Så ska vi hinna med Halloween-paraden och dessutom New York marathon (just den dagen ska det alltså snöa).

Får se om jag får för mig att blogga någon dag. Kanske kanske inte. Det är definitivt inte prioriterat! Nu upp upp och iväg. På återhörande!

tisdag 25 oktober 2011

Trött

Går upp går till jobbet, jobbar, jobbar - äter lunch och jobbar lite till. Åker hem, går på möte, hem och diskar lite disk. Tvättar, sover dåligt, vaknar mitt i natten. Drömmer mardrömmar om att missa flyg och anslutningar. Funderar på packning och allt som ska med.

Tog inte ut så mycket semester i somras. Fick ju nytt jobb. Det innebar att jag kortade ner min semester och jobbade dubbelt så mycket på slutet av det förra för att hinna med. Det tar ut sin rätt nu. Det är sjukt vad mycket man kan klämma in i en almanacka. Det är galet vilket behov jag har av semester nu.

På fredag åker vi. Då blir det bloggstopp, facebookstopp och twitterstopp dessutom. I alla fall i princip. Jag mina ungar och nio dagar i New York.

måndag 24 oktober 2011

Någon annan sa det bättre

Jag har skrivit om dom där ungdomarna förr. Dom där som står på knä på Drottninggatan mitt i Stockholm. Händerna knäppta, blicken i backen och nacken böjd. Jag får ont i magen varje gång jag tänker på dom fast det spelar ingen roll. Dom har säkert mer ont i magen än jag.

Förra veckan pratade man på den lokala pizzerian om den stackars lille 4:åringen som dödats i Småland. Man konstaterade att han antagligen haft det ganska svårt men trots mammans vädjanden fanns inte hjälpen. "Sverige har blivit kallt" sa man och syftade inte på vädret.

Så igår påminde dottern mig om den där mamman som i desperation dränkte sina söner i höstas. Hon hade nått vägs ände och hon hade vädjat om hjälp men inte fått den.

Vi vänder bort blicken och låter det ske på altaret av den femte jobbskatteavdraget som hägrar där borta.

Läs denna texten och reagera sedan! Reagera.

söndag 23 oktober 2011

Just igår

Idag ska jag och mina döttrar planera för vår resa till New York. Vi bestämde oss för resan för läge sedan, redan i våras och på fredag bär det iväg. Resan bokade jag i slutet av juni men långt innan dess började jakten på boende och råd och dåd. En av de hjälpsamma var min Bajen-bekant Gustav Gelin. Gustav tipsade mig om reselitteratur men framför allt förmanade han mig att lämna luft i bokningen för ett eventuellt kval. Då, i typ april tror jag att han menade om vi nu till äventyrs inte lyckades ta en direktplats upp. Men oj vad nära han hade att få rätt på ett annat sätt.

Nåja, jag lovade att lämna plats i schemat för detta men jag lurades. Lite busigt men det kanske lönade sig. Om man nu ska tro på besvärjelser och annat. I morse tittade jag på en liten filmsnutt på HTV och grät faktiskt en skvätt. På riktigt.

Nu vill jag ha ett nytt säsongskort, nu nu nu! Nu vill jag ha mer.

Tack för i år alla mina grannar och vänner i klacken. Tack trots allt drama Bajen, tack för i år!

lördag 22 oktober 2011

Söder ut

Idag ska jag åka söder ut. Inte hela vägen dit där mitt hjärta, eller i alla fall där mina nerver, befinner sig. Jag ska alltså inte åka till Ängelholm.

Nä, istället ska jag ta mig till Södertälje och min lilla skydslingfamilj. Vi ska leka lyxfällan fast utan lyx. Gå igenom ekonomi och försöka ta familjen upp på torr mark. Inte så att hon har betett sig som idioterna i programmet med samma namn, nä här handlar det om nödvändigheter på riktigt.

Samtidigt så är jag oändligt stolt över den lilla mamman som trots att hon började på under noll faktiskt bara blivit blöt om fötterna ännu. Utan hjälp har hon gjort allt hon kan för att ta hand om sig och sin lilla pojke.

Jag önskar verkligen att solen skulle lysa på den lilla familjen om så bara för en dag. Mamman vill ha ett jobb med arbetstider och lön så att hon samtidigt kan ta hand om sitt barn. Det är inte så stora krav. Tänk om jag kunde hitta ett stipendie eller om hon kunde vinna på en lott. Hon kämpar så hårt att hon är värd det. Så, tips mottages tacksamt.

fredag 21 oktober 2011

För 10 år sedan

Tänk att det är tio år sedan det begav sig. Känns som igår ändå. Den där oktoberkvällen när dimman låg som över Lützen och min röst bedrog mig redan i första halvlek. Jag tillbringade nästan hela den säsongen uppe i övre hörnet på sektion A. Sponsorbiljetter. Det kändes så där efter att ha frusit rumpan av mig på J under många år och därefter kostat på mig F under ett tag på grund av min kompis trasiga knä.

Jag hade två biljetter, dom var sjukt eftertraktade. Jag vet inte vad som for i mig men jag tog med en jobbarkompis istället för att ta med min trogna Bajenkompis. Jag tror vi hade en liten fnurra på kompistråden som man kan ha då och då. Jag minns inte riktigt. Vi har i alla fall pratat ut och jag är förlåten.

Hur som helst, lyckan som vi kände. All folköl som spilldes. När jag gick till jobbet på Medis i morse kunde jag nästa känna doften. Det var total kärlek, total lycka och totalt kaos.

Känslan påminde om förra årets cupmatcher.

Det är värt att tänka på.

Guld i all ära, men det finns en känsla som är större än så.

Det är kärleken till Bajen!

torsdag 20 oktober 2011

Nedräkning

En vecka kvar till min och döttrarnas avfärd. New York, here we come. Det finns många soundtracks att välja på när det gäller New York. Jag väljer det här:

onsdag 19 oktober 2011

Det där med att polisen vill ha betalt två gånger

Läser i tidningen och hör i andra media att man nu sent om sidor vaknat när det gäller att idrottspubliken ska straffskattas för polisens insatser. Det är lika galet som att tänka sig att krogägare ska betala dubbelt för att polisen tar hand om dom överförfriskade personer som lämnar krogen sent på natten.

Vi betalar vår skatt i laga ordning och om vi inte gör det blir vi straffade på andra sätt.

Jag bidrar dessutom, genom att jag går på fotboll, till att göra saker och ting lugnare och roligare. Det gör jag dels genom att jag bidrar till stämningen på läktaren men inte minst för att jag är en mellanålders kvinna. Jag har dessutom en hyfsad lön som gör att jag med glädje betalar ganska mycket till polisen redan.

Nåja, det som kanske retar mig mest är att även om Stockholmspolisen nu tar extra skatt av klubbarna och därmed av mig så kommer inte det att innebära att man kan göra ett bättre jobb. Alltså, det blir inte fler poliser. Polisen får inte högre lön. Det blir inte fler hundar eller hästar eller vad man nu tror ska göra susen. Stålarna går nämligen direkt till herr Anders Borg. Rakt in i statskassan och vem vet - kanske till ett nytt jobbskatteavdrag.

måndag 17 oktober 2011

Sanktionerad rasism?

Ilmar Reepalu lägger förslag som är rasistiska. Han presenterar dom med en rastistisk retorik. Villkorat medborgarskap som metod för att minska brottslighet är ju inte bara osmakligt utan också sjukt korkat. "Mmmen jag vill ju bara att folk ska få medborgarskap fortare och enklare...." Säger han med darr på rösten. "Jag har pratat med invandrare som håller med mig..."

Alltså, vilket dravel.

Det är inte etnicitet som gör folk kriminella. Dom som "etablerar kriminell verksamhet" i Sverige bryr sig väl inte om medborgarskap. Det finns alltid någon i utkanten som tvingas gå de ärenden som behövs. Om han eller hon är blond eller brunett har ingen betydelse.

Ta den människohandel som avslöjats med några dagar mellanrum. De asfaltsläggare som levt under slavliknande förhållanden. Det är svennar som gjort brottsligheten möjlig. Det är du och jag som vill gå på krogen så billigt så möjligt så att svartspriten måste flöda. Det är Nisse Hult som skryter med att han köpt två liter vodka för en hundring.

Hur som helst, det var inte min poäng. Ilmar Reepalu är sossarnas högste företrädare i Malmö. Sveriges tredje största stad. Alla ni som igår tvådde era händer efter Agenda, vad gör ni idag? Om han sitter kvar lär det smitta och smutsa ner.

Hur ska ni ha det?

söndag 16 oktober 2011

Dan före dan

Tycker jag kunnat ta det med fattning. Varit ganska lugn och bestämd. Men, nu är det lite jobbigt - det ska erkännas. Jag vill gärna att imorgon kväll blir årets sista på söderstadion. Verkligen.

Jag har verkligen provat alla sätt att värma upp och förbereda match. Jag har varit på plats på varje hemmamatch utom två och en och annan bortamatch också.

Jag har kommit direkt till match och jag har kört långa uppvärmningar vid dragon eller på söder. Jag har ätit och låtit bli, jag har druckit och låtit bli. Det spelar ingen roll. Vad jag än gjort har det gått åt skogen.

Ja, det är nog helt enkelt så att det inte hänger på mig. Eller...?

lördag 15 oktober 2011

Mamma och jag

Idag ska jag hänga med min mamma hela dagen. Hon har varit duktig och flugit till Stockholm istället för att sitta en dag på bussen för att komma hit och en till för att komma hem.

Numera är mamma som pappa var på sin tid. Hon får hemlängtan innan hon kommit till oss. Det är lustigt det där att hemkärheten blir så stark med åren. Hon känner sig sysslolös här när jag menar att hon kan sitta och ta det lugnt.

Nåja, nu har hon i alla fall tagit steget och flugit istället för att sitta på bussen. "kan den där tanten flytta till Thailand så kan väl jag...". Det betyder att även om det inte blir så länge kan det kanske bli lite oftare.

fredag 14 oktober 2011

Ingen man, en ö

Lyssnar på turerna kring Håkan Juholt. Har ju själv jobbat i maktens korridorer några år och funderar på hur det kunde bli så här. Pengarna och det påstådda fusket är så klart allvarligt. Så svårt är det ändå inte.

Jag vet ledamöter som haft sina minderåriga barn boende hos sig några veckor och gjort avdrag. Det är inte svårare än att man faktiskt fattar att hyresbidraget är till för ledamoten, ingen annan.

Nåja, min poäng var egentligen en annan. Mellan raderna i skandalen talas det om att kaoset också handlar om att sossarnas kansli avlövats på kompetens. Tror det stämmer. Att driva politisk utveckling och att sköta hantverket kräver både erfarenhet och akademi. Vi har sett tecknen ett tag. Avstannad ideutveckling och oro i leden. Det är inte en partiledare som är ensamt ansvarig för partiets väg. Det borde fler partier fundera på.

torsdag 13 oktober 2011

Från sorg till glädje

Igår var det en dag med tillbakablick och sorg. Idag är det en dag med tillbakablick, glädje och framåtblick. Solen skiner som den brukar den 13 oktober och det är lite kallt och nypigt.

Min äldsta dotter som är 19 år är född i maj. Hon älskar vår och framför allt sommar. Ju varmare ju bättre. På hösten är hon lite småtjurig och vintern är inget som smäller högt. Min yngsta däremot som är född just denna dag, den 13 oktober älskar höst och vinter. Hon vill ha det mörkt och murrigt med tända ljus och varma täcken. Undrar om födelsetiden har någon betydelse. (Ja, inte tiden på dygnet för dom är födda 21.30 resp 21.33).

Idag för 17 år sedan föddes alltså min lilla unge. Nu är hon inte så pyttig längre men lika söt. Kan konstatera att när yngsta ungen blir myndig om ett år kan jag inte skylla dom extra kilona på graviditeten längre, det svider så klart lite. Nåja, hon är stor och hon flyger högt. Inte lika nära solen längre med mindre risk att bränna sig, men hon flyger högt. Det är bra!

onsdag 12 oktober 2011

In memoriam

Det har gått ett år redan och det har bara gått ett år. Sorgen är mindre smärtsam men saknaden är lika stor. Jag minns så klart exakt vad jag gjorde när min syster ringde och sa att pappa var död. Jag hade sagt förväl men man kan nog aldrig säga det ordentligt.

Idag ska min mamma tända ljus i minneslunden hemma i byn. Min äldsta tänker lägga blommor i minneslunden hemma i Sumpan istället. Min yngsta tänder ett ljus hemma. Alla gör på sitt sätt. Jag tänker på pappa i trädgården förra sommaren och hur han envisades med att köra gräsklipparen på dom där stråna som låg snett.

Det är en fin bild att minnas av pappa. Finare än den sista veckan när han var som sjukast. Samtidigt är jag glad att han fick som han ville, vara hemma i byn till slutet. Jag har många fina bilder att minnas av min pappa, massor faktiskt.

Min fina lilla pappa. Du saknas mig.

tisdag 11 oktober 2011

Plötsligt händer det

Idag var jag ute och käka lunch med en vän. Det var en trevlig stund med både lite skvaller och lite allvar. Vi käkade och pratade och när lunchen var slut traskade jag mot tunnelbanan.

Det var då det hände. Plötsligt i ett fönster såg jag den. Jackan som jag letat efter.

Hm, tänkte jag. I Gamla Stan i en liten butik. Nja, det känns dyrt men man får väl kolla.

För en gångs skull stod alla priser utsatta i fönstret, prydligt.

349 kronor!

349 kronor?

Dollar, euro - det kan knappast stämma?

Gick in i butiken. Provade jackan. Den satt som en smäck.

När jag tog fram mitt kort för att betala var jag fortfarande lite orolig att det skulle vara fel men inte.

Jackan som jag letat efter så länge, den röda täckjackan, är nu min och den kostade mig 349 kronor.

måndag 10 oktober 2011

Run Keepern och jag

Sprang för första gången i mitt liv med Run Keeper igår. Det var roligt. En app på mobilen som talar om hur "fort" man springer och hur långt. Mitt i steget kommer det en röst som talar om om man är på väg att tappa farten eller om man ökat så man riskerar att inte orka. Peppande.

I början kändes det dock som första gången jag sprang med en nummerlapp på bröstet. Det var för två och ett halvt år sedan. Illamående, ångest och ånger. Men, det ändrades snart. Det var som om den liksom kände på sig när jag var på väg att svänga av, då fick jag ett litet uppmuntrande tillrop att jag hade sprungit si och så långt på si och så tid.

Det var bara en sak jag saknade. Normalt brukar jag stanna till efter halva rundan och köra lite glada styrkeövningar. Det gick liksom inte vilket i och för sig är bra för kondisen. Hur som helst. Det borde finnas en cross-fit app som säger åt en att "nu är det dags att köra 20 armhävningar eller vad det nu kan vara. Det vore finemang och en ganska rolig syn när löpare plötsligt slänger sig ner på backen mitt i löpsteget.

Men den appen finns väl redan?

söndag 9 oktober 2011

Feminist javist

Igår hade DN ett reportage om löneskillnader mellan kvinnor och män i olika kommuner i Stockholms län. Min kommun Sundbyberg låg bäst till. Här tjänar kvinnor hela 80 procent av vad männen gör. i alla andra Stockholmkommuner ser det ännu sämre ut. I en del mycket sämre.

Hur kan det komma sig att Sumpan ligger bäst till? Jo, det handlar så klart om hårt arbete. Jag vet för jag är en av dom som varit med och satt denna fråga på kartan. Jämställdhetspott i budgeten, stipendie till den av våra egna verksamheter som drivit jämställdheten riktigt bra och självklart kampen för rätt till heltid är några saker som varit viktiga.

Nu är det andra lekkamrater som styr i vår kommun. Rätt till heltid lever kvar men på verksamhetens villkor vilket är till intet förpliktigande. Jämställdhetspott ser vi inte röken av och jämställdshetsstipendiet är avskaffat. Själv blir jag också provocerad av att man nu döpt om förskolepolitiken till familjepolitik. Det är ett tydligt tecken på att man inte förstår hur kvinnorörelsens krav genom tiderna hänger ihop med nutid. Backlash är bara förnamnet.

Dessutom, vill man ha verklig förändring behöver man ett verkligt feministiskt parti. Inget annat duger.

lördag 8 oktober 2011

Pay it forward

Klev upp tidigt i morse. Hade ställt klockan för att åka till stan. Inte då för att shoppa eller hänga på café utan för att möta en tjej som skulle ge mig en kasse vinterkläder till en liten kille som behöver varma grejer. Ja, jag vet att jag skrivit om det förut men jag måste åter igen påminna om hur härligt det är med människor som vill dela med sig av det dom har och dessutom utan krav på något i gengäld.

Imorgon ska jag åka och hämta några saker till, galonisar och en extra vinteroverall. Bra att ha när det är blaskigt ute. Lyxen att kunna ha extragrejer på dagis, det är inte alla förunnat. Ska steka en stor sats med köttbullar också, kanske rent av baka något som den unga mamman kan ta med sig hem från besöket hos oss och frysa in. Jag minns så väl hur lyxigt det var.

Det kan låta fånigt men nog är det skönt att känna sig god. Alltså, både mot miljön och mot sina medmänniskor. Det går inte att säga nog många gånger. Pay it forward och bytesekonomi, det är det bästa man kan göra. Har du inte testat, gör det nu. Det finns säkert någon i din omgivning som behöver ditt överskott mer än du.

torsdag 6 oktober 2011

Vad är det med folk?

En fördel med att åka tunnelbana istället för att cykla är att man hinner läsa lite på vägen. Idag läste jag till exempel insändarna i gratistidningen Metro. Det var som vanligt en salig blandning mellan ämnen men det som drog till sig min uppmärksamhet var en insändare av en man som inte fick pengarna att räcka till.

I insändaren berättade mannen att han fått 255 kronor i löneförhöjning i år. Hans hyra hade samtidigt gått upp med 162 kronor och tunnelbanekortet med 100. Enligt hans uträkning gick han alltså back 7 kronor.

Hm, min första reaktion var att han antagligen gått sämre utveckling än så för jag antar att han har fler utgifter än hyra och kollektivtrafik. Själv har jag tillexempel fått rejäla höjningar på försäkringar. Dessutom går högkostnadskydden upp om man till äventyrs behöver sjukvård. Ja, det finns nog många exempel.

Nåja, det var ju en del av den stora planen. Ökad lönespridning, mindre löneökningar men ändå en "nöjd och mätt" medelklass. Det var väl så ni tänkte i finansdepartementet - eller? Läste vidare med tanken att insändarskribenten nog skulle dra till med en ordentlig drapa att nu får det vara nog med att gynna dom rika med skattesänkningar och reellt sänka lönerna för dom mindre bemedlade.

Så, dröm om min förvåning när avsändaren avslutades med en förbannelse över.... facket som inte förhandlat upp lönen tillräckligt. Alltså, hallå! Vad tänker folk med?

onsdag 5 oktober 2011

På mitt jobb

Alltså, om någon missat har jag ju bytt jobb. Mitt nya jobb är svårare och roligare men det kanske hänger ihop med att jag hade jobbat 12 år på mitt gamla. Mina nya arbetskamrater är glada och snälla, det var dom gamla också. Dom saknar jag men inte jobbet i sig.

På mitt nya jobb har jag massor att göra. Mycket, mycket mer än på mitt gamla. Jag gör viktiga saker och dagarna går sjukt fort. Jag pratar om sex och samlevnad och funderar kring frågor som för det mesta gör människor glada. Det är roligt och bra.

En reflektion när man kommer från politiken till världen utanför. Politiken måste sluta ha sådan stor tilltro till juridiken som den kraft som ska lösa allt. Politiken måste sluta med sin beröringsskräck. Politiken måste sluta vara så moralistisk. Kom igen nu, släpp loss - det är ganska kul härute.

Det var väl det för idag.

tisdag 4 oktober 2011

Fotbollseländet

Igår kväll var jag på fotboll. Stämningen när jag kom till arenan överraskade. Känslan liknade förra årets cupmatcher som visade att allting var möjligt. Faktum är att klacken knappast har varit bättre denna säsongen. Till och med latmaskarna på sittplats stod upp och lät.

När laget kom in på plan kändes det också att dom behövde oss. Dom hade bestämt sig för att nu ska vi spela ihop, alla tolv, och första halvlek såg riktigt pigg ut. Självklart är det helt oacceptabelt att missa en straff. Självklart är det helt oacceptabelt att inte ha en andravåg. Självklart är det fullständigt galet att ingen vågar kliva fram och avgöra. Det är inte okej att spelarna inte orkar två halvlekar, även om det säkert var både blött, halt och tungt igår. Men det såg fortfarande hyfsat piggt ut.

Samtidigt undrar jag var denna försiktighet kommer ifrån. Funderade ett tag på om inte någon borde berätta för Bajenspelarna att det faktiskt inte är Real Madrid man möter. FFF är inte bättre än Bajen. Bajen borde slå FFF med hästlängder. Kan någon berätta det för Bajen att man får lov att lyfta på huvudet nu och faktiskt fatta att i verkligheten är inte Värnamo, Jönköping och vad det nu är bättre än Bajen. Kan någon också berätta för Bajenspelarna att när klacken ändå tackar med applåder så behöver man inte se ut som skamsna småpojkar. Ta tag i det och tacka klacken!

Hur som helst, inget av dom kvarvarande lagen har någon tolfte spelare.

Kära Bajenklacken - spelar vi så här resten av säsongen så fixar vi det här!

måndag 3 oktober 2011

Stockholms rusningstrafik

Åkte tunnelbana idag. Vanligtvis cyklar jag den där milen på morgonen och det går mycket fortare än att åka kollektivt. Idag ska jag dock på fotboll efter jobbet och det känns lite mörkt och kallt att cykla hem sent om natten. För närvarande går inte min tunnelbana hela vägen fram till centralen. Det beror inte på förbättringar utan på att man bygger citybanan. Därför måste alla, oavsett var dom ska, byta på Fridhemsplan som är en annan mindre knutpunkt.

För att ta sig upp och vidare måste man gå i en gång ganska långt under jorden och idag var det nästan lite otäckt. Det var tvärstopp och igenkorkat av människor som försökte ta sig vidare. Väl uppe på nästa perrong så var det lika fullt. Jag kom med på det tredje tåget som rullade in på stationen men med nöd och näppe. Väl ombord ropade föraren i högtalarna "välkommen till Storstockholms rusningstrafik, det är många som vill åka med oss just nu - var god ta det lugnt".

Alltså, det måste hända något nu. Kollektivtrafiken är så underdimensionerad att man får skämmas. Undrar också hur många sjukdagar som den här katastrofen innebär. Att vi höstgnuggar oss mot varandra brukar vara illa, men i år är det värre än någonsin.

söndag 2 oktober 2011

New York-dags

Sitter och läser guideböcker och försöker planera lite inför vår kommande New York-resa. Om drygt tre veckor åker jag och döttrarna nämligen till den stora staden i väster. Vi ska besöka monument och shoppa tills våra fötter blöder. Det är ju inte gratis att åka så det gäller att planera lite.

Kollar runt på priser och möjligheter att spara en slant. Retar mig på att jag inte hade pengar att köpa tillräckligt mycket dollar för några veckor sedan. Inser att att jag hade tjänat 2000 kronor på boendekostnaden om jag växlat då. Inser att dom som har mycket pengar lätt kan tjäna sig en slant på valutkurser.

Nåja, några slantar hit eller dit. Vi får väl spara in på något annat antar jag. Det lär väl ge sig. Våra planer sträcker sig till att vi ska se dom vanligaste monumenten och platserna och så ska vi åka på utflykt till ett stort outletcenter en bit utanför stan. Det innebär att vi också får se omgivningarna lite vilket är kul. Har du några tips på vad vi ska tänka på eller vad vi absolut inte får missa. Barer och klubbar går bort för ungdomarna är för "små" men annat som du tror att vi inte tänkt på så blir jag glad.

Eller glad, det är jag ändå.

lördag 1 oktober 2011

Mobilblogg

För första gången i livet provar jag att skriva blogg på mobilen. Sitter på jobbet och skulle så klart kunnat hämta datorn men jag är lite för lat så detta blir ett experiment.

Varför då jobba på en lördag? Jo, jag ska lära mig en massa om sexualupplysning. Det är ju sånt man sysslar med på mitt jobb. Eller, i alla fall alla dom frivilliga krafter som finns runt om i landet och som samlas idag.

Det är sjukt spännande men också väldigt oroande. Det känns som om hoten är många till och med i Sverige. Det finns en nymoralistisk våg som behöver hejdas.

Jag gillar mitt nya jobb.