måndag 30 juni 2008

Rökridåer

Läser i tidningen att Holland inför rökförbud på restauranger, pubar och fik i morgon. Intressant med tanke på den speciella näring så kallade coffee-shops utgör. Ännu så länge är ägarna till dessa coffee-shops inte jätteoroliga. Man har nämligen kommit på ett sätt att kunna fortsätta sin verksamhet. Eftersom lagen gäller tobak slutar man helt enkelt blanda! Genialt. Dessutom förväntar man sig en ökad försäljning av sina specialkakor med lokal kryddning. Väldigt roligt.




Själv börjar jag semesternedtrappning. En vecka kvar på jobbet, ungarna (som i och för sig inte kräver så mycket uppmärksamhet men ändå) hos sin pappa och jag ha all tid i världen att hitta på bus. Förslag?

Skärp er

Två nyheter fastnar på morgonen. Den första handlar om "utanförskapet". Siffror från regeringskansliet visar att nu går det på fel håll igen. Fler och fler står längre och längre från arbetsmarknaden och det går snabbt utför. Självklart är det allvarligt eftersom många också lämnat facket och i värsta fall även a-kassan efter regeringens chockhöjningar av avgifterna. Det är intressant att höra moderaterna tala om att det beror på den internationella konjunkturen samtidigt som den uppgång som vi tidigare sett bara beror på alliansens politik, inte på yttre faktorer.

Den andra nyheten som fastnar är det faktum att någon kollat hur många av alliansens vallöften som genomförts och man konstaterar att det är över hälften. Tackar för det. Gigantiska förmögenhetsöverföringar till de redan besuttna. Större tryck på de redan fattiga. Mindre pengar till kommunerna och sämre sjukvård i förorten. Nej, nu får det bli ordning på torpet. Kan vi inte helt enkelt komma överens om att rösta bort de där pajsarna nästa val. Om inte tycker jag faktiskt att det är dags att byta folk, helt enkelt.

söndag 29 juni 2008

Kackerlacka och matuppror

Sitter och väntar på att degen ska bli klar att baka ut. Frukostbrödet bakat på ekologiskt och biodynamiskt havre och vete. Ja, jag vet att det låter präktigt och duktigt men efter att ha läst stora morgontidningen känns det ganska bra. Matupproret och kackerlacka är bara två nya folkrörelser som visar att det är nödvändigt.

Vad är det vi stoppar i oss egentligen? Smakförstärkare, transfetter, konserveringsmedel. Det är härligt att fler och fler affärer har fattat att vi vill ha ekologiska matvaror men jag saknar fortfarande närproducerat. Oj, oj vilken skillnad det är. Jag köper ibland mjöl direkt från en kvarn, det är som att använda en helt annan produkt än den jag köper på ica.

Samtidigt är detta en riktig klassfråga. Lågprisvaruhusen sprider sig som verkliga kackerlackor samtidigt som inkomstklyftorna ökar ännu mer. När du gnager på ramarna är det inte en fråga om att välja skräddmjöl för 56 eller 49 kronor kilot. Ekologiska morötter för 30 eller 35 kronor. Nej, det är massproducerat med tillsatser och dåligt med näring som gäller. Det kommer att stå oss alla dyrt!

På den positiva sidan; igår spöade Bajen de ljusblå malmögrabbarna med 3-2 i Svenska cupen. Nästa vecka börjar allsvenskan! På tal om rent mjöl i påsen så verkar kampen mot FRA-lagen och för integriteten fortsätta, tack för det.

fredag 27 juni 2008

Pojkar på spa

- Eller konsten att supa sig snygg.

Semesterstressen närmar sig. Måste uppleva, måste ha kul, måste ge ungarna något särskillt. Vi åker en sväng söder ut, ja till södra Sverige då för det är ett måste att besöka de längtande morföräldarna. (Ska försöka att inte regridera iår).

Men sen då?

Sitter och kollar på en tur till Riga. Har inte varit där och det kanske blir en lagom sväng. 40 timmars kryss med döttrarna och ett yatzy-spel.

Var och klippte mig och min frisör berättade att han hade tillbringat midsommar i Tallin. De var ett stort grabbgäng som gav sig av.

- Härligt, spa-anläggningen brevid hamnen är kanon, sa han.

- Jasså, hur var priserna på behandlingar då om man skulle vilja snygga till sig?

- Det var billigt. Du får 4 öl och lite frukt för bara 400 kronor

Hm, kanske inte riktigt den typen av behandling jag tänkte på. Nu - upp upp och iväg på cykel till den eventuella demon mot FRA.

Liberala krokodiltårar

Jag hade inte tänkt skriva mer om FRA-omröstningen nu men jag är så förbaskat trött på dessa liberala krokodiltårar att jag inte kan låta bli. I morse var det Federly och Lindberg - igen.

- Oj, oj , oj. Stackars mej som fick ta ett så svårt beslut och rösta ja till lagen.

-Oj, oj, oj. Tänk vad duktig jag var som röstade nej fast det inte hade någon som helst betydelse.

Federly tänker jag lämna därhän men Lindberg (och för den delen Ohlsson) behöver en liten skrapa. Det är klart att det är lätt att vara rebell hemma på sin egen kammare. Det är klart det går att slinta på knappen när man VET att det inte gör någon som helst skillnad i helheten. Det faktum att ingen av dessa "liberaler" gick upp och röstförklarade hindrade aktivt att lagen stoppades och nu ska det gråtas ut i varenda morgonprogram.

Hur är det med den journalistiska integriteten då? Inte en fråga har ställts till någon i de partier som mangrant röstade emot. När man nu envisas att prata med samma människor, finns det ingen som kan fundera ut de viktiga frågorna? Jag vill veta vad som gjorde att Lindberg inte gick upp i debatten. Var det egentligen så att hon inte var intresserad av att fälla förslaget? Det verkar för mig vara den mest rimliga förklaringen. Annars gäller det att kunna höja rösten, även när det blåser lite. Faktum är nog att den där knapptryckningen inte var värd mer än en knuten näve i byxfickan.

torsdag 26 juni 2008

Smuts, privatmoral och lite registrering

I morse hörde jag den skakande nyheten att sossaras före detta statsråd Ylva Johansson begärt OCH FÅTT avdrag för hushållsnära tjänster. Jag erkänner härmed att jag vare sig är skakad eller rörd. Va´ f*n är det för nyhet att ha i ekot???

Bara för att man är för en rejäl progressivitet i skattesystemet krävs man ju inte på extraskatt. Vad är man ute efter egentligen? Ska vi införa ett skattesystem som bygger på moral? Betala in vad du tycker det är värt eller vad då? Nej, jag tycker att man kan städa sin egen smuts och att pigadraget är fel men att moralisera över att en sosse använder det, det går över mitt förstånd.

För övrigt konstateras att alla bloggare nu ska registreras i ett särskilt EU-register. Hoppsan, trodde du att FRA-lagen var bottennivån? Kan då lägga till på listan att vi har ett system som heter FATF som innebär att vi snart ska registrera varenda medlem i den lokala schackföreningen så att de inte stöttar någon terroristgrupp.

Snaran dras åt...

onsdag 25 juni 2008

Sex i stan - I wish!

Fotbollsfri kväll. Suck, vad göra? Bio kan ju vara ett alternativ så vi slår till med Sex in the city, jag och döttrarna. Kvinno/tjej-dominansen är total. Bara en eller annan ditsläpad pojkvän/killkompis vrider sig i skam innan ljuset släcks.

Vem är du? Carrie - Miranda - Charlotte?

Själv tänker jag vara Samantha;

40 something and fucking fabulous!


tisdag 24 juni 2008

Tvivlet breder ut sig

Hade sällskap med en högt uppsatt regeringspolitiker till jobbet idag. Vi bor grannar men symboliskt nog på olika sidor om gränsen i olika kommuner. Han i en blå, jag i en röd. Vi har känt varandra länge. Eller känt varandra var väl att ta i, men vi har varit bekanta i många år. Nu hamnade vi i alla fall vid samma rödlyse samtidigt.

Varje gång vi gjort sällis till jobbkvarteren känner jag mig lika frustrerad. Jag lärde känna politikern i fråga när vi befann oss på juridicum samtidigt. Han var amanuens och jag student. Efterhand hamnade han som tjänsteman på regeringskansliet och jag i den politiska svängen. När han blev utnämnd till ett politiskt ämbete efter valet blev jag mycket förvånad eftersom jag aldrig uppfattat honom som politisk, om du förstår vad jag menar. Vi har haft gott samarbete genom åren, framför allt i MR-frågor.

Självklart börjar vi att tala om politik. Självklart börjar vi att tala om mänskliga rättigheter och om personer som vi bägge känner. Plötsligt har denne tjänsteman sugits upp av det politiska etablissemanget så till den milda grad att han talar i pluralis majestätis. "Vi tycker..., vi har vidtagit åtgärder..., vi kommer att ta tag i...." Herregud, säg vad du tycker människa.

Roligast blir det när han plötsligt säger

- Det är ju förskräckligt att ni har personer som försvarar Cuba i ert parti".

- Hm, och det ska komma från en person som företräder ett parti som mangrant röstade igenom FRA-lagen, svarar jag.

- Du vet inte hela sanningen, lagen är bättre än vad du tror.

- Men seriöst, jag har jobbat med eländet sedan min tid på Rosenbad, tror du inte att jag vet vad jag snackar om? Det där kan du dra med någon annan, inte med mig, säger jag.

Då rodnar han lite och byter spår.

Vet du, jag tycker att det är förskräckligt att man kränker de mänskliga rättigheterna på Cuba, för det gör man. Vet du, jag tycker att FRA-lagen kränker de mänskliga rättigheterna i Sverige. Vet du, jag tycker det är hemskt att man kan gå från att vara en kämpe för mänskliga rättigheter till en blind regeringsföreträdare som inte ser vad som håller på att hända just för att man är så upptagen av att försvara sitt eget.

Herregud, var jag sådan?

Är jag sådan?

Tvivlet breder ut sig.

måndag 23 juni 2008

Utbud och efterfrågan

När jag cyklade till jobbet idag hörde jag en krönika om döda burmeser. Ja, jag vet att det låter väldigt brutalt men det var också precis vad det var. Brutalt och död och elände. Inte ett sätt att börja semestern om det är så att du just gjort det.

Eller kanske ändå. Burmeserna i reportaget hade dött inklämda i en liten lastbil med trasigt luftintag under en av många smugglingsturer mellan Burma och Thailand. De män, kvinnor och barn som dog kvävningsdöden var på väg till några av de många lågbetalda arbeten som servar turister i Thailand.

Tror du att det är unikt för Asien? Knappast va´! Dom finns överallt, dom papperslösa, rättslösa, hemlösa, landlösa. Dom sköter vår service, städar våra krogar, fixar hemma för en tia. Seriöst, det går inte att säga: "dom vill ju jobba så det är bättre att dom är här och får lön som kan skickas hem" eller "dom får skylla sig själva som lever illegalt, dom kan ju åka hem". Det är på grund av dina och mina krav på billig arbetskraft som handeln fortsätter. Handeln med människor.

söndag 22 juni 2008

Vilodagen

Det är modernt att vila. På senaste tiden har jag allt oftare hört talas om att man borde helga vilodagen. Skälen för varför är olika. Jag har hört att det handlar om färre sjukskrivningar, bättre familjeliv, färre skilsmässor och behovet för själen att hinna ikapp kroppen.

Jag tror förespråkarna har rätt. Vi behöver en vilodag. Inte minst behöver vi en shoppingfri dag. En dag som kräver lite planering för att vi inte kan åka iväg och storhandla eller springa ner och småhandla. Söndagssteken blir utan pressgurka om ättikan inte kom med hem på lördagen.

Men herregud, hur skulle det gå? BNP skulle falla som en sten och vi skulle bli fattiga som kyrkråttor. Samtidigt tänker jag på alla stressade, ensamstående småbarnsmammor som rusar ut och in i sina burar i veckorna. När ska de hinna med att storhandla då?

Svaret på den blir så klart sex timmars arbetsdag, då skull vi hinna med att handla vad vi behöver och göra vad vi ska i veckorna. Hm, bra idé - då kanske vi kan orka med att shoppa på söndagar och kan avskaffa vilodagen.

lördag 21 juni 2008

Bakis?

Nä, jag är inte bakis idag trots sill och nubbe och grill och vin. Bristen på "bakis" tror jag beror på att vi inte hade någon midsommarstång, dansade små grodorna eller klädde oss i sommarlätta klänningar och virvlade över ängarna.

Det är inte riktigt min grej.

Jag tycker att jag uppnått den mognad som innebär att jag själv väljer det gottaste ur festtillfällena.

Kommer du ihåg vad min kompis sa´?

Bra mat och god sprit, det räcker.

fredag 20 juni 2008

Nu vänder det

Klart jag borde fortsätta skriva om FRA - jag är fortfarande förbannad. Nu är dock sista sillen inlagd i sin burk. Kryddpepparsill med citron och sommarlök, låter fint va´. Jag har aldrig lagt in sill förut men det är som med allt, någon gång ska vara den första. Knäckebröd har jag som sagt bakat också och innan jag åker ska jag sätta en deg till ett mjukt bröd som ska in i ugnen när vi kommer fram.

Yngsta dottern står för efterrätten, hon slängde ihop sin smaskiga kladdkaka redan igår.

- Den blir godare om den får stå en dag".

Mitt barn!!!

Så blev det då till slut midsommar. Jag och yngsta dottern kom överens om att åka till några vänners land, under förutsättning att vi kommer hem redan i morgon och att hon DÅ får gå på grönan med sina polare. Ok - kompromiss som funkar.

Äldsta dottern gav sig av redan igår med pojkvännen och hans familj.

- Ska du inte ha med dig något som du kan bjuda på till midsommarbordet?

- Vadå, de får ju ha MIG där!

Mitt andra barn!!!

På vägen till Sörmland ska vi åka förbi en sportaffär. Yngsta dottern har nämligen sedan ett bra tag tillbaka krävt att få köpa en Tysklandströja. Helst en som det står Ballack på. Jag har hållit emot och låtsats som ingenting men igår var det väl spiken i kistan. Äldsta dottern har en Portugaltröja och en Deco-tröja och då får jag väl komma ihåg att, förutom Kevin Keegans lockiga hår, så var min syrras kärlek till Man U den största anledningen till att det blev Liverpool för mig! Du vet, på den tiden det bara fanns två lag i England...

Glad midsommar och kom ihåg Don´t drink and drive!

torsdag 19 juni 2008

Röstförklaring

Vet du, jag är för lagreglering av signalspaning. Jag tror inte heller att syftet med den nya FRA-lagen är att avlyssna alla "skötsamma" svenska medborgare. Jag är också övertygad om att snickaren Torsten Leander inte hade som mål att göra revolution genom ett jobb på marinmuseum i Karlskrona. Så långt allt gott och väl.

Vet du, jag hade också en viss tilltro till lagen som demokratiskt styrmedel. Vi har gjort det förr, använt regeringsformens "sölparagrafer" som finns till just för att mindre demokratiskt sinnade regimer inte genom att använda lagen ska kunna avskaffa demokratiska principer. Parlamentarismen bygger på just dessa principer. Regeringen styr genom att lägga fram förslag men det är riksdagen som beslutar. När regeringen inte får igenom ett förslag är det dags att packa sina påsar och dra. Teatern som pågått de senaste dagarna är en parodi på just detta.

Varför är jag då för lagreglering av signalspaning? Jo, oreglerade tvångsmedel riskerar att missbrukas. Jag vet också att oreglerade tvångsmedel strider mot internationella konventioner och också mot vår egen grundlag. Jag vill minimera riskerna att någon som inte ska hamna i nätet hamnar där genom att ge FRA tydliga restriktioner - inte fritt spelrum. Det är skillnad.

"Vi tänker inte avlyssna hela det svenska folket" säger FRA-chefen. Nej, det tror jag inte heller men för mig räcker det att några politiska flyktingar råkar illa ut och att medddelarfriheten sätts ur spel. Fattar ni inte att ni lägger band på det demokratiska samtalet. Att ni inskränker yttrandefriheten och det fria åsiktsutbytet.

Du undrar varför FRA skulle avlyssna allt och alla.

Det finns också många som undrar varför hundar slickar sig mellan benen.

För att de kan!

onsdag 18 juni 2008

Vill ni ha det som i Sovjet eller?

Igår inträffade något fantastiskt. I Sveriges riksdag hölls en verklig debatt. En debatt med blod svett och tårar. En debatt som faktiskt kunde betyda någonting i sak. För en gångs skull var inte allt klart när ledamöterna äntrade talarstolen utan argumenten som framfördes kunde bli avgörande.

Och som dom gjorde det. Alice Åström och Kalle Larsson höll anföranden som det brann om. Fredrik Federlys röst bröts av "rörelse" medan Annie Johansson förfalskade historia. Till slut föll "liberalerna" dock till föga och böjde sig för partipiskan. Något annat kan inte påstås. Den återremiss som just i skrivande stund klubbats igenom är bara kosmetika, ingenting förändras i sak.

Kampen måste alltså fortsätta!

I vimlet utanför riksdagshuset träffade jag på en tjänsteman från justitiedepartementet som smålog och sa´ "vad var det jag sa´"?

Jag är så glad att engagemanget som pressat etablissemanget kommer från folket. Visst, piraterna är till övervägande del unga teknikintresserade män men vid manifestationerna utanför riksdagen idag blev jag överaskad. Blandand publik, män och kvinnor, unga och gamla. Det finns en genuin oro över vad som håller på att hända.

Kanske, och detta är en verklig förhoppning, innebär detta starten på något nytt. Kanske innebär detta starten på ett folkligt uppror i fler viktiga frågor. Idag har småsaker som bolagisering av posten röstats igenom, något att fundera vidare på.

Slutligen kan jag inte låta bli att lägga med detta lilla klippet från en av mina absoluta favoriter. Har du inte sett den, se den.

tisdag 17 juni 2008

FRA

- äntligen ett säkert och billigt sätt att arkivera

Lite bitter - lite bättre

Igår var jag på jämställdhetsutbildning. Det är alltid bra att tänka till och jag vet mycket väl att vi har lång väg att vandra men det ska väl erkännas att det ibland känns lite genomtuggat i sin form. Som vanligt var det grupparbeten i bikupeform som snabbt ska redovisas. Det är märkligt att vi inte uppfinner nya sätt att jobba.

- Ta nu sex minuter och diskutera frågeställningen runt bordet..

Det blir sällan särskilt konstruktiva förslag som dyker upp efter den femte rundan.

Ibland blir det dock klockrent: Svaret på frågan "vad är det bästa med jämställdhet?" är så klart "det blir dubbelt så mycket fotboll!"

Enkelt.

När de obligatoriska bikuporna och redovisningarna är avklarade ska det hela sammanfattas. Föreläsaren/konsulten har då tänkt ut en klurig fråga som alla ska svara på i tur och ordning. Du vet hur det känns. Inte ett ord av vad dina kollegor säger går in, du försöker bara hitta den där snygga sammanfattningen på den kluriga frågan. När turen kommer till dig har de flesta av kollegorna sagt sitt och fnittrar av lättnad medans de kvarvarande fortfarande funderar på vad de ska säga.

Igår hade jag ju också en planerad liten konfrontation på jobbet och även om det alltid är bättre att ryta till än att låta bli är det också väldigt skönt att gå hem när det är över. Eller föresten, hem är sällan skönt men på grund av min efterhängsna förkylning hade cykeln fått stå. Hur som helst så var det bra för på vägen sprang jag på en kompis från förr som också drabbats av en liten sommarflunsa.

Ibland är det skönt att få sitta ner en stund och bara snacka lite. Att få vara lite bitter och lite bättre - liksom den justa ale som slank ner under tiden. När tillfället till lite vuxensnack infaller är det trivsamt.

Det borde bli oftare.

måndag 16 juni 2008

I don´t have a gun

Idag ska jag tala ut. Idag ska jag säga vad jag tycker och hur jag vill ha det. Jag har som du vet svårt att gilla läget om läget är dåligt. Så idag ska det bli av. Jag ska säga vad jag tycker och hur det borde vara. Jag ska lägga korten på bordet och räkna upp alla härskartekniker och annat skit som används. Jag har inte kul på jobbet, men nu ska det bli ändring.

Fast först ska jag ironiskt nog gå en kurs i jämställdhet.

Min tanke var så klart att spela Boomtown rats för oss idag. Det hade varit det mest naturliga. Mange Schmid hade funkat också med en liten glimt av ironi. Ingen av dem känns rätt nu i stunden men en låt vill jag ha med mig. Det får bli den här:


söndag 15 juni 2008

Mierda och FRA

Till att börja med fotboll. Matchen mellan Sverige - Spanien finns det ju en del att säga om. Bortsett från att sista målet var jääävligt onödigt något om individuella insatser. Det är smärtsamt men både Isaksson och Nilsson får godkänt igen...Henke var för trött och Stoor lite för rädd i början men klart godkänd fram till sista missen. Elmander kämpade och Mellberg var faktiskt nästan i gammal form. Matchen var spännande och full av kamp, `nuf said.

Det finns andra saker att fokusera på. För 10 år sedan ville Laila Frivalds införa buggning i Sverige. Hon tog då över ett förslag från Gun Hellsvik vilket gått på pumpen. Vid den tiden jobbade jag i riksdagen och slet som en tok tillsammans med några andra för att stoppa det hela. Jag var nybakad jurist och brann verkligen.

En av min bundsförvanter - och läs noga nu - var Johan Persson från folkpartiet. Ja du såg rätt, den värste höken av dem alla (näst TB) har en gång varit på den ljusa sidan. Tillsammans med folk utanför riksdagen fick vi ihop en artikel med undertecknare från alla partier. Johan skrev dock inte under, det blev istället en annan företrädare från Fp som fick den äran. Tillsammans med kritiken från lagrådet blev artikeln spiken i kistan för buggningsförslaget.

Några år senare var det dags igen. Tomas Bodström hade installerat sig på Rosenbad liksom jag hade gjort! Det var dags att för tredje gången damma av ett gammalt förslag. Det var dags för buggning och därmed dags att bygga kontakter och vässa pennor igen. Även denna gång blev det en ganska bred uppslutning även om Johan Persson nu definitivt hade hoppat över till den mörka sidan. Det blev till sist grundlagens rättighetsskydd som gav oss en liten respit. Och, även om vi misslyckats i den stora frågan, det blev till slut Beatrice Ask som fick den äran, måste jag nog säga att vi lyckats minska skadorna.

Samtidigt som detta pågick hade vi att hantera lagring av trafikdata. Om sossarna fått som de velat hade denna fråga redan varit ur världen. Det var faktiskt en annan av vänsterns reppar på RK som hittade frågan gömd i en märklig trafik-propp och undrade vad det var frågan om. I den stod det bland annat att kostnaderna skulle fördelas på telekonsumenterna. Intressant tycker jag, brottsbekämpning ska väl betalas med skattemedel. Vad jag hört är denna formulering nu tillbaka. Nå, efter nederlaget i svedala gav sig Bodström av till sina kompisar i Bryssel och drev igenom eländet där. Nu sitter högerregeringen med en utredning i knät där vi redan är försenade i förhållande till EU och plötsligt inser alla att det inte var så enkelt eller ens nödvändigt.

Vad var det jag sa!!!

Självklart skulle det kunna berättas mååånga smutsiga detaljer från maktens korridorer. Förhandlingar och maktkåthet. Den våta drömmen om total kontroll. Sossarna och högern har gjort det förut. 500 000 olagligt registrerade medborgare, inte en åtalad. Nu är det dags igen.

Här kanske det passar bra att påminna om Echelon. Kommer du ihåg den gamla godingen? Jag var på ett seminarium i Bryssel för sådär 10 år sedan om frågan och amerikanska kongressen bjöd på cocktails den kvällen! Jag var med och ordnade ett möte i riksdagen om frågan där FRA deltog men avböjde att svara på frågan om man samverkade med Echelon-länderna. Fundera lite på den.

Det som skiljer frågan om FRA från de här ovan beskrivna är att nu har både etablissemanget och folket vaknat. Storföretagen och media i helig allians med bloggosfären och demonstrationer planeras. Jag känner en strimma av hopp. Jag känner att det kan gå att välta frågan över ända, vilket är bättre än de fördröjningar vi lyckats med hittills. Jag hoppas att det finns ett par riksdagsledamöter med civilkurage.

Kom igen nu, vi behöver inte mer kontroll - vi behöver mer frihet!

lördag 14 juni 2008

En midsommarnattsdröm

Snart är det midsommar igen. Det betyder om man är lite negativt lagd att det vänder och blir mörkare. För mig betyder det att sommaren börjar närma sig på riktigt. Bara typ två veckor kvar till semestern. Samtidigt är midsommar en sån där helg som man ska lägga upp planer till. Det ska vara stuga och mys och sill och nubbe. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Jag minns min första sommar i Stockholm. Dagen då jag slutade gymnasiet skippade jag festen och tog i stället nattåget till stan. Jag hade hyrt ett studentrum vid Tekniska och i hyran ingick lånet av en cykel. Den enda person jag egentligen kände i stan hade andra planer så där satt jag.

Midsommar - det måste väl hända en massa...

På eftermiddagen tog jag cykeln ner på stan. Uttrycket gohst-town fick plötsligt ett ansikte. Det var tomt överallt med undantag av några förvirrade turister. Jag cyklade till Kungsan som på den tiden var mer park än stenöken och satt i skuggan av träden vid Te-huset. Jag ska inte påstå att jag tyckte synd om mig själv men jag tror att jag ångrade att jag inte tagit ett extrapass på jobbet.

Ett annat år var jag kvar i stan av ett annat skäl än tvång. Det var vid den tiden när jag hängde på fredagsfest på en ambassad varje vecka! Ambassaden tillhörde ett östafrikanskt land och i ett svagt ögonblick bestämde jag och en kompis oss för att bjuda några ur personalen på midsommarkalas. Jag bodde vid tillfället i en trång renoveringslägenhet med en fin-fin gård så det blev själklart att kalaset skulle ske hos mig.

Kommer du ihåg det året när det regnade så mycket att man inte kunde se ut genom fönstren på midsommarafton? Ja, jag vet att det ofta regnar på midsommar men detta var värre än någonsin. Det var i alla fall det året hela ambassadpersonalen, inklusive ambassadören, satt inklämda i mina uddasoffor i min rivningslägenhet och åt burksill och vattning potatis.

Årets midsommarhelg är för närvarande under förhandling. Ungarna vill flyga på sitt håll och på något sätt känns det som om det där första året upprepar sig. Självklart ska de göra sitt men som sagt tidigare inte vind för våg. Så, jag har bakat knäckebröd, kryddat nubben och ska lägga in sillen. Vem vet, det kanske inte är lika tomt i stan i år.

fredag 13 juni 2008

Irlands sak är vår pt 2

This one goes out to my Irish friends!!!

Dagens ungdom

Igår var det skolavslutning i mina ungars skola. Eller ungar föresten, den ena slutade faktiskt 9:an och är strax gymnasist. Åter igen, herregud hur gick det här till?

Kommer du ihåg den tiden? då när vi var 16, 17, 18, 19 år och hade hela livet framför oss? Det fanns inga faror och inga fula gubbar som lurade i buskarna. Ingen blev alkis och ingen gick ner sig på knark. Dessutom hade ju vi alltid total koll, dels på vad vi gjorde och dels på vad vi konsumerade.

Dit skickar vi våra barn, till en - i deras ögon - helt riskfri miljö.

I går var jag mamma på stan. Mina ungar är välartade och var i och för sig inte ute men eftersom jag lever efter devisen "it takes a village to raise a child" så gav jag mig ändå ut. Först var jag på "utsättningen", det vill säga en träff med närpolisen, trygghetsvärdar, fältare och föräldrar. Därefter gav jag mig glatt ut för att finnas till hands för ungdomar på stan.

Jag tog ett par svängar på dom ställen där jag fått höra att ungdomar brukar samlas. Parker, skogsdungar och annat. Någon förälder hade sagt att just skogsdungar var väldigt populära men det var tomt. När jag gick min sista runda vid 23-tiden och jag fortfarande bara hittade hundägare och föräldrar på stan i parken gav jag upp.

Hur ska det gå för dagens ungdom om de fortsätter leva på detta sättet - helt riskfritt?

torsdag 12 juni 2008

Irlands sak är vår

Om vinden blåser åt rätt håll idag lovar jag att höja ett glas och skåla för våra irländska vänner! Irish friends wote NO for me!


onsdag 11 juni 2008

Revolution för fan

Trodde aldrig jag skulle säga det men Nilsson var en av de bästa på plan. Isaksson var också bra, riktigt bra, (även om han inte hade mycket att göra) och jag är förvånad över att jag säger det också. När det gäller Nilsson är det personligt (läs Östlund) och när det gäller Isaksson så har jag egentligen aldrig haft något vidare förtroende för honom (och kanske är det lite personligt också - läs Rami). Matchen var ingen höjdare, eller faktiskt rent av dålig, men Sverige spelade helt klart med mer råg. Grekerna däremot var lika fulspelande och tråkiga som befarat.

Så, vi tog en viktig skalp men det är lång väg kvar att vandra...

Många andra kommer att skriva kloka och initierade kommentarer om gårdagens match så jag tänker att du kanske vill snacka om något helt annat.


Igår tog jag chansen att lunchmanifestera lite. Nätverket Gemensam välfärd hade kallat till demo utanför landstingshuet i Stockholm. Syfte var att uppmärksamma de huvudlösa besluten som diskuterades i landstingsfullmäktige att släppa in privatfinansierad vård i den offentliga. Ett steg mot försäkringsbaserad vård och mot att privatisera akutsjukvården.

Manifestationens mål var att lämna över en namninsamling till det moderata landstingsrådet. Som vanligt har namninsamlingen skötts över nätet och på bara någora dagar har man samlat in 855 namn och dessutom har 14 organisationer skrivit under.

Bland de organisationer som skrivit under finns flera SEKO-klubbar, LO-distriktet, Rättvisepartiet socialisterna, sossarna, vänstern, Grafikerna, Kommunal, PRO, Verdandi - listan goes som du förstår on.

Vi tränade faktiskt på talkör innan hon kom, landstingsrådet. Det var något med "ingen gräddfil ingen privat vård" vi skulle skrika. Lite sekundärskam ska erkännas. Med tanke på antalet underskifter skulle man ju kunna tänka sig att det blev några stycken i talkören.

Men...

Jag undrar, var fan var du - och alla andra?

Seriöst, vi var 25 personer på plats varav de flesta faktiskt var kanslipersonal från landstingshuset. Jag som är mellanålders drog ner medelåldern på församlingen radikalt. Jag fattar att man inte kan ta ledigt så där hur som helst men liksom jag mer eller mindre kommenderades ut borde väl alla organisationer som skrivit under åtminstånne kunnat vara där med några stycken. Vad är poängen med alla dessa nätupprop? Känner man att man gjort sitt när man skrivit på? Farlig utveckling i så fall.

Jag vill inte föra kampen genom fler namninsamlingar. Jag vill inte se ett enda upprop till. Det är dags att höja rösten! Ockupera ett hus! Vält en bil! Krossa en ruta! Starta en brand!

Är du för hes efter gårdagens fotbollsmatch? Orkar du inte?

Skriv under här....

tisdag 10 juni 2008

1984

I mitt hus ska man införa ett så kallat aptus-system. Det innebär att varje gång jag går in i huset där jag bor skickas några ettor och nollor iväg och registreras i en dator. Om jag bokar tvättstugan, går ner i källaren eller in i barnvagnsrummet (varför jag nu skulle göra det) sker samma sak.

Jag har frågat min hyresvärd varför dessa uppgifter måste sparas. Jag har frågat om gallring och jag har frågat om personuppgiftsansvar. Första gången jag ställde frågan var i maj förra året i samband med information om stambyte. Hyresvärden har fortfarande inte lyckats svara på dessa frågor. Dom mumlar något om eventuella strömavbrott och att informationen måste kunna återställas vilket inte gör mig klokare när det gäller varför uppgifter om när jag går in och ut i huset ska sparas.

Riktigt roligt blir det när jag försöker diskutera med bolagets jurist. En man i övre medelåldern. I början försökte han kollra bort mig genom att tala "juridiska", han la´ av med det efter att jag hade skickat över ett gäng rättsfall för honom att gå igenom.

I morgon låser man porten för oss som vill bevara vår personliga integritet. Nästa vecka fattar riksdagen beslut om att FRA ska få avlyssna våra datorer.

Herregud, har vi inte lärt oss någonting?

En partiledare sade i helgen som gick ungefär så här;

- Den som inte har något att dölja har inget att frukta, men om jag inte har något att dölja varför ska ni då avlyssna mig?

Jag håller med.


måndag 9 juni 2008

Den blomstertid nu kommer

Ikväll ska min dotter på bal. Det är skolavslutning i veckan och de som slutar 9:an föräras då med en helkväll i matsalen/uppehållsrummet. Det är mat, dans till långt in på natten och en himla massa förväntningar. Jag kan bara hoppas att några av dom uppfylls. Jag vet att hon kommer att vara vacker som en dag, liksom alltid.

I alla fall, inom en kort tid - eller en lång het sommar - kommer jag att ha en dotter som går på gymnasiet och ska flyga iväg, fri som en fågel. Det är verkligen galet, jag förstår inte hur det gick till.

Så blir det dock inte för alla. Varje år vid den här tiden kommer "nyheten" att ett antal svenska flickor kommer att tillbringa sommaren - inte på rockfestival - utan med att transporteras till sina föräldrars hemländer för att begå tvångsäktenskap.

Vad är det frågan om? Hur kan det här fortsätta år efter år?

Varje år dödas ett antal svenska kvinnor. Ibland handlar det om så kallad heder och då har kvinnorna ofta annan bakgrund än svensk. Ibland mördas dom av helt andra skäl.

Nästan varje gång är det verkliga motivet dock att de är kvinnor.

Jag har haft ett kort litet samtal om så kallade burkinis. Frågan har, något förenklat, varit om det faktum att västerländska kvinnor ska fläkas ut i "herrtidningar" bygger på samma idé som idén om burkinis eller om det är religionen som styr.

Riktigt osmakligt blir det när det handlar om småflickor i string och push-up.

Så här tänker jag;

Jag är inte intresserad av om ursäkten är religion eller mode. Det handlar om huruvida kvinnor i varje givet läge ska ta ansvar för manlig sexualitet - genom att skyla sig eller genom att visa upp sig.

När min dotter ikväll har höga klackar, kort-kort och bara axlar tänker vare sig jag eller hon oroa sig för det.

Det handlar om alla människors lika värde och det handlar till slut om frihet.

söndag 8 juni 2008

Bitch-slaps och glädjeflickan drar sig tillbaka

Ja det är väl bara att erkänna. Det var jag som gjorde det.

När jag kom till platsen där jag ska befinna mig idag möttes jag av en och annan trött min.

Dessutom möttes jag av;

-Förstår att du var lite bitter igår, men det står väl ett-ett efter att du örfilat mig.

Men va´ fan.

Vad handlade det där om? Får väl utgå från att han sagt något tokigt -för att förtjäna den där bitch-slapen (hans uttryck) - eftersom det står ett - ett.

Jag är pragmatisk pacifist, jag slåss bara när det behövs.

Hur som helst var jag utomlands igår. Det var helt crazy i Norrköping. Folk kom och gick på haken, inga köer, varmt och uteservering till 3. Musiken var charterrese-kass men vi dansade ändå. Vi dansade så mycket att medelålers-menisker gjorde sig påminda (inte mina - jag är ju mellanålders) och nackspärren sitter hårt idag.

Du borde varit här.

Den officiella festen, där kvällen började, hedrades av den "hemlige gästen" Mikael Wiehe som höll ett brandtal för upphovsrätten och mot den borgerliga regeringen, självklart sjöng han en och annan låt också.

Det var mat och skratt och aaaldeles för mycket vin. Idag är det politik igen. Själv sjunker jag ner i stolen, lutar huvudet åt sidan och med ett småleende på läpparna känner jag att glädjeflickan gjort sitt.

lördag 7 juni 2008

Åh, ljuva nostalgi

I staden som jag befinner mig i pågår sjävklart inte bara kongress. En aktivitet som också pågår är en musikfestival med osignade band - antagligen mest lokala.

Ett eller annat band kommer dock utomsocknes ifrån, det vet jag. När jag tog en sväng på stan ganska tidigt på förmiddagen så svepte en ruffig bil förbi. Den var repig, ganska nedlastad, hade intryckt bakdel och transporterade fyra spretiga svarthåriga pojkar.

Helt klart ett rockband på "turné".

Jag hann se förväntan, nervositet, stolthet och helt klart en längtan efter att äntligen få öppna den där första bärsen. Oj, vilka minnen som kommer tillbaka.

Kommer du ihåg?

Före detta

Vad gjorde du igår, på nationaldagen och allt? Själv tillbringade fredagskvällen helt fri från nationalism. Istället satt jag på en uteservering med ett par före detta och någon som snart är petad. Det fanns också en och annan som är mitt i smeten.

Tycker du att det låter kryptiskt?

Det handlar om makthavare av olika slag, sådana människor som verkligen har eller har haft makt. Det är intressant att se hur det här med att vara före detta påverkar människor. Plötsligt verkar en nästan överväldigande känsla av frihet välla fram. Kanske är det bitterhet också. Plötsligt höjs tonläget.

Makten är bekväm i sina egna skor och tar sällan chansen att prova någon annans. Självklart gäller detta inte alla, det vore ju knasigt att påstå men "ansvaret" verkar göra folk rädda att säga vad som behöver sägas. Det handlar nog inte om hyckleri utan snarare någon slags pliktkänsla.

Jag vill inte vara rädd att säga ifrån, jag vill inte vara diplomat. Jag vill vara elak och bitsk, passionerad, hård och oförsonlig.

Tvivlet fotsätter att breda ut sig...

fredag 6 juni 2008

Glädjeflickan som försov sig

Egentligen var det aldrig någon tvekan om att "plikten" skulle gå före men det var roligt att få utge sig för att vara en tvivlare en sekund.

Eller, tvivlare är jag - det har väl ändå framgått. Detta till trots sitter jag nu här i den stora kongresshallen. Louise de Geer har blivit kallad industrialismens fader och det är han som gett namn till kongresshallen som ligger intill arbetets museum. Jag har fått lära mig att Louis de Geers största bedrift som industriman var att han byggde snabbare båtar med bättre luft så att inte så många "passagerare" dog på slavskeppen på väg mellan Västafrika och Amerika

Industrialismens fader, pyttsan.

Temat för kongressen jag befinner mig på är förändring och det är precis vad jag är ute efter. Förändring ska bli mitt valspråk. Jag har faktiskt redan börjat eftersom jag för första gången på mååånga år ska jag inte jobba utan jag är här som åhörare/ersättare till ersättarens ersättarombud.

Jag har lånat en lägenhet/våning tvärs över gatan, lagt vinet på kylning och jag har som mål att vara glädjespridare. Jag ska helt enkelt försöka gå runt och vara trevlig och ha trevligt. Självklart ska jag försöka hitta en och en annan smutsig detalj och vem vet, kanske blir dessa rent av publicerade.

På tal om förändring. Du vet ju hur jag har det med sömen men trots detta försov jag mig i morse och landade här i sista stund. Det känns rätt och relevant att glida in i sista stund och inte ha en uppgift att rusa till. Det är verklig förändring - i min lilla värld.

Så medan jag sitter här och har det hyfsat gott önskar jag alla en antinationalistisk dag och vad ni än gör, ha kul!

torsdag 5 juni 2008

Stanna eller gå

Imorgon är det picknick i Tanto. Själv var jag självklart aldrig gallerian-punkare, i min hemstad hade vi inte ens rulltrappa men ändå. Ska egentligen "jobba" i morgon men frågan måste ju ställas. Frihet eller Etablisemang!

Sömnlöshetsfunderingar

Jag vet att jag har berättar det för dig förut och förlåt om jag tjatar men jag har väldigt svårt att sova. Jag har ju hävdat att det beror på att det är så tråkigt och jag har sagt att jag inte har tid. Du vet ju att jag har så mycket viktiga saker att tänka på att jag bara inte hinner.

En gång i världen, för många år sedan, hade jag en vän som gillade sin egen röst ganska mycket. Det gjorde jag i ärlighetens namn också. Personen i fråga brukade läsa högt för mig när jag skulle sova. Ja, jag vet - det låter väldigt infantilt - men det funkade. Självklart kan det faktum att jag somnade också bero på allt det där vinpimplandet som föregick högläsningen, hm.

Så, vad ska jag då göra för att förbättra sovkvoten? Det finns ju några alternativ. Ska jag köpa mig en lyssnarbok eller en dunk vin? Kanske borde jag leta reda på en högläsare eller rent av en ny kkompis? Andra förslag?

onsdag 4 juni 2008

Yes we can

- kanske politik kan funka ändå.

Så var det klart då. Demokraterna har äntligen fått sin kandidat. Rent politiskt kanske Clinton varit tydligare men jag kan inte låta bli att imponeras av Obamas glöd. Att dra tiotusentals åskådare till ett valmöte som ger sig hän med den entusiasm som hans anhängare gör. Det är som en rock´n´roll-turné av högsta klass.

Nu kommer nästa fråga. Räcker Obama hela vägen. Håller glöden sig vid liv? Finns det kraft i engagemanget som räcker hela vägen? Nu börjar den verkliga kampen mot ett fortsatt republikanskt maktinnehav. Min gissning är att det blir tufft och smutsigt. Hur det än går så kan Obama tala, han kan trollbinda och han kan få människor att tro på förändring.




Jag hörde föresten LOs Wanja Lundby-Wedin på radio igår. Hon var i debatt med socialförsäkringsministern. Kommer du ihåg hennes namn? Christina Husmark Persson. Lägg namnet på minnet för hon går till historien. Hon går till historien som den som gav utanförskaps-skapandet en röst. Hon går till historien som den kvinna som, kanske i god tro men ändå, avskaffade kraven på företagen att bidra till rehabilitering. Wanja var djävligt upprörd - med rätta - och hon talade med en glöd jag inte hört så ofta. Wanja brann - kanske inte i klass med Obama - men det var härligt att höra.

Idag fattar riksdagen beslut om utsorteringskedjan.

tisdag 3 juni 2008

Desillusionerad

Du vet, jag sysslar ju med "politik". Jag sitter på kammaren och skriver ihop förslag om både det ena och det andra i ett ärligt uppsåt att förändra. Men jag undrar vem som bryr sig.

När jag efter en dags dividerande om formuleringar och publiceringar får nej från den sjuttielfte debattredaktionen går jag hem och tänker, vem bryr sig?

Mina förslag röstas utan undantag ner.

Jag är intellektuellt understimulerad!

Är det revolution i faktisk mening som krävs?

Konsumentmakt då? Utövar du din? Handlar du rättvisemärkt, kravmärkt, giftfritt, svanmärkt, CO2-smart och vad det nu kan vara?

Mår du bättre?

Arbetarmakt? Elevdemokrati? Medinflytande? Vinstmaximering, fritidsmaximering, lager i lastbilar och individuella löner.

Sanningen kanske är att de flesta är nöjda.

Du vet; gå upp - gå till jobbet - jobba - jobba - äta lunch - samma sak händer i morgon, jobba - åka trick - hem och sätta sig och glo...

Är det bra som det är? Bekvämt, enkelt, tryggt.

Vem bryr sig?

måndag 2 juni 2008

En äkta svensk

Vi svenskar lider av en "grandios självblid". Det visar resultatet av en undersökning där svenskar fått ranka olika länder samtidigt som man ska ange hur man tror andra länders innevånare rankar ens eget land. Det handlar om kultur, förvaltning, export och andra saker. Vi svenskar placerar oss själva som nummer ett och är säkra på att andra gör det också. Enligt andra länders innevånare hamnar vi snarare på en nionde plats.

Överaskad?

Nej inte särskilt va´?

Vi är ju ganska bra på att tro att vi ska vinna melodifestivalen, ta oss till OS, kamma hem storvinsten, ordna freden i mellanöstern, exportera vår fina demokrati och gud vet vad. Vi är också övertygade om att de mänskliga rättigheterna respekteras i vårt avlånga land. Samtidigt står vi inte ut med att någon glänser, njuter av sin egen storhet eller hävdar sin person.

Igår förlorade Sverige fotbollslandskampen mot Ukraina och handbollslandskampen mot Island (ska överklagas!! - det var egentligen domarens fel). Senare på kvällen fick vi se Cirkus Zlatan - en äkta stjärna i närbild.

Jag älskar Zlatan! Han är en underbar fotbollsspelare och en ödmjuk superstjärna som känns så jävla svensk som man kan bli. En kille som vet att om det inte vore för barnbidragen och tryggheten med grannarna i Rosengård så vore han inte den han är. En kille som hittat hem igen och lever sitt storartade liv men ger tillbaka. Jag älskar att Zlatan äter den svenska nationalrätten kebabpizza och lyssnar på balkan-pop. Killar som Zlatan ska rädda oss från dårar med grandios självbild. Så alla ni som tror att Sverige är blont och blåögt och kommer att vinna melodifestivalen nästa år också; släpp hörnflaggan och kom in i matchen.

söndag 1 juni 2008

Gud och public service

Jag gillar söndagar. I alla fall när de inte föregåtts av en allt för vild lördagskväll, och vilda lördagskvällar inträffar (tyvärr) inte så ofta.

- Å andra sidan hade jag en himla trevlig lördagseftermiddag.

Nå, tillbaka till nuet, till söndagsmorgonen/förmiddagen.

Gott om tid för morgonkaffe, tidningsläsande, funderande och p1-lyssnande. Ganska ofta bakar jag, så att ungarna får nybakat när de vaknar. Brödet kräver några timmar så i det perspektivet är det bra att de sjusover så som tonåringar ska så hinner jag ta en löprunda också. Dock inte idag - det får vänta till kvällen.

Jag gillar pratradio. I mitt kök står radion ständigt på och kanalen är allt som oftast p1 (eller sportradio). Jag lyssnar på allt från Språket till trädgårdsprogram och Teologiska rummet. Alltid snappar jag upp något värt att veta.

Något som jag däremot inte gillar är söndagens direktsända gudstjänst. Jag förstår inte varför vi i vårt sekulariserade samhälle ska behöva ha dessa påprackande gudstjänster, vecka ut och vecka in.

Jag betalar licens och jag gör det gärna för jag gillar public service. Nä, inte bara gillar föresten - jag är övertygad om nödvändigheten av public service. Självklart finns det en uppsjö av program som jag undviker - Nordegren i p1 till exempel tycker jag är riktigt dåligt - men jag kan fördra att det sänds.

Det är annorlunda med gudstjänster!!! Inget av de andra programmen jag lyssnar på försöker pracka på mig en åsikt eller tro. Jag blir lika arg varje söndag. Nu sitter jag här och väntar på att bli upprörd igen. Visst jag skulle kunna stänga av radion men det räcker liksom inte.

Dags att starta en proteströrelse kanske!

Är du med?