Politiska provokationer

Hade tänkt skriva om hur oändligt provocerad jag blir av blogginlägg som detta. Provocerad av det faktum att dom vackra orden sällan följs upp i praktiken. Det blev ett dåligt blogginlägg som jag raderade. Samtidigt är jag fortfarande provocerad så jag gör ett nytt försök.

Jag håller oftast med bloggavsändaren om slutsatserna i hennes texter, det är tveklöst så. Men sanningen är ju att bloggskribenten sitter vid makten och när det väl kommer till beslut gör tvärt om mot det hon själv predikar. Det är oerhört provocerande.

Ett exempel är bostadsutförsäljningar som varit ett ämne på samma blogg vid flera tillfällen. I den kommun där vi båda är fritidspolitiskt aktiva är nämligen just utförsäljningar av allmännyttiga bostäder inte längre en fråga för sossarna. Det ska säljas och så är det bara. Jag svarar på brev från oroliga människor som ska få sina hem sålda och "majoriteten" bloggar på om varför deras egen politik förstärker segregationen.

Det samma gäller skolan. Istället för att se till att vi har kommunala förskolor i dom nya områdena där barnfamiljer flyttar in i parti och minut låter man privata jättebolag driva verksamheten och ta med sig skattepengarna till en paradisö i Karibien. Det tycker denna bloggerska inte är bra men i den kommun där vi verkar är det så dom jobbar.

Alltså, det är dags att gå från ord till handling - eller är det försent?