onsdag 31 oktober 2012

Hit och dit

Springer runt.

Lämnar papper.

På möten.

I samtal.

Har sovit dåligt i natt. Det finns så himla många saker som måste fixas. Det är hål i välfärden och någon måste stoppa in ett finger innan vi drunknar allihop. Tycker vi skulle kunna hjälpas åt. Det vore väldigt bra så jag får sova istället för att virka lappar i landet mellan vaken och sömn.

Jobbar, och springer runt och lämnar papper inför möten och samtal. Vänder och vrider på tankar och idéer. Det är mycket att göra och det är inspirerande och stressande. I morgon ska jag vara på möte hela dagen. Har så mycket att fixa, så många att rädda.

Hur ska jag hinna?

En drink och en solstol.

En bra bok.

Jullov.

tisdag 30 oktober 2012

Att ta från hyresgästerna och ge till de andra

Alltså, rätta mig om jag har fel i mina beräkningar men det här ser inte snyggt ut tycker jag.

I Sundbyberg har den styrande minoriteten* presenterat sin budget. Budgeten innehåller en skattesänkning på 15 öre. Det innebär för en person som tjänar 20 000 kronor ca 30 kronor/månad. I ett normalhushåll med två inkomster kanske upp till 70-80 kronor per hushåll.

I kommunens kassa betyder detta 13 000 000 kronor mindre. 13 miljoner är mycket pengar. Bra mycket mer än 30 kronor. En genomsnittlig lärare kanske kostar kommunen 600 000 kronor per år, ett vårdbiträde eller en barnskötare något mindre. 13 miljoner blir många välfärdsarbetare.

Fast, den styrande minoriteten kanske tycker att vi har nog med lärare, vårdbiträden och barnskötare i vår stad.

Men, i sanningens namn. Man kompenserar en del av uttaget. Den styrande minoriteten väljer nämligen samtidigt att ta ut 8 000 000 kronor från Stadshus AB. Det bolag som ger avkastning är i första hand vårt kommunala bostadsbolag. Alltså, de pengar vi betalar i hyra delas ut till resten av kommuninnevånarna. Om man slår ut utdelningen per lägenhet kan man räkna med att vi som bor i bolaget betalar mellan 80 och 100 kronor i månaden av vår hyra i utdelning.

15 öre i skattesänkning ger inget i din ficka men många välfärdsarbetare till dom som har det svårast. Det kan vara värt att fundera på.

Jag vet inte vad du säger. Jag tycker det är skit.

*Den styrande minoriteten består av S, MP, KD och C.

måndag 29 oktober 2012

Söderstadion kallar

Det är nästan mörkt ute. Det regnar och blåser. Men det spelar ingen roll. Det har det gjort många gånger förut. Både på ena och andra sättet. Ikväll tar vi höstförväl till vår älskade Söderstadion. Och jag tänker tillbaka på dom kalla höstarna genom åren. De åren vi inte var så många och de åren vi var desto fler. De åren man hade gott om plats på norra och de åren man fick hålla tillgodo med skymd sikt på södra. Åren med ungarna på västra och så ett par besök på östra.

Idag tror jag att:



söndag 28 oktober 2012

Söndag

Sitter och scrollar igenom dagens twitter och facebook efter att ha bläddrat i papperstidningarna till morgonkaffet. Det är det bästa med söndagsmorgnar. Att hinna dricka upp kaffet. Att hinna läsa hela texten innan man reser sig. En vanlig morgon har jag högar med texter till "senare" som oftast inte hinner annat än skummas innan det är nästa dag.

Har ett antal tidskriftstexter som ligger på vänt men de får jag ta i tu med senare. Så ska jag skriva en text också. Den texten ska handla om skolan i min hemkommun. I min kommun där statistiken nu börjar visa på rejäla hål i systemen. Kanske kan det bero på att föräldrar väljer privatskolor med allt för få behöriga lärare. Kanske beror det på att kommunala skolan inte klarar sitt uppdrag. Det behöver vi ta reda på. Jag gissar på att det är lite av varje som ligger bakom.

Ett bodypumppass på gymmet väntar och också. Ska lyfta tungt och basta länge idag och njuta av att vara nästan ledig. Tänka igenom texten som ska skrivas och njuta av att ha tränat hårt.

Har ju skrivit ganska mycket politik denna veckan så för att inte göra dig besviken och eftersom denna bloggtext mest var babbel så vill jag rekommendera två andra texter som har mer substans. Läs Katrin Kielos om kvinnohatet. Det är en viktig text om yttrandefrihet. Läs också Peter Wolodarski om synen på svenskhet. Han skriver om det jag anser integrationsdebatten borde handla om i större utsträckning. Att någon måste öppna dörren.

lördag 27 oktober 2012

Är du rasist lille vän?

I veckan har ytterligare opinionsundersökningar visat att SD får fler och fler sympatisörer. Det pratas mycket om det och det funderas om media är "medskyldiga" till svängningen genom sitt duttande och gullande med partiet. Eller, egentligen borde jag säga den valhänta, panikslagna och otrolig dåligt pålästa diskussionen om huruvida man får säga ditt eller datt som media ägnar sig åt, från Agenda till Medierna. Så klart relevanta och viktiga diskussioner men bara ett litet skrap på ytan.

Igår snackade vi om det på krogen. Vi pratade om mycket. Fattigdom, socialpolitik (bristen på), klyftor, arbetslöshet och andra glömda frågor. Klassresor och skola och rätten till att inte bli vid sin läst. Vi pratade också om SD. Någon sa: "jag tror de som säger att de tänker rösta på SD egentligen är rädda, rädda för arbetslöshet och klyftor". Tja, så kan det säkert vara. Det är klart att det gynnar populister när ett samhälle faller samman. Det är inte bra för någon men det är bara en del av förklaringen.

SD må vara ett populistiskt parti, men det är också ett rasistiskt parti. Genom att inte syna det och att inte aktivit ta ställning mot rasism är det plötsligt okej. Folk kan kläcka ur sig i princip vad som helst utan att få mothugg. Jag som själv är uppvuxen i Blekinge vet att de som är grunden i SDs väljarbas är just rasister. Det handlar om människor som faktiskt tycker att det är skillnad på folk och folk och att de vill bevara det så. Det är människor som inte tycker man ska beblanda sig med andra kulturer eller vad det nu kan vara.

Många av de människor som nu lyfter SD mot nya höjder är de som kallar mig landsförädare för att jag är antirasist. Det är de som för bara några år sedan tog sig rätten att skriva hot- och hatbrev. Det är de som kallar mina barn vid namn när de går förbi dem på tunnelbanan. De är rasister. De är inte främlingsfientliga. De är inte rädda. De tror att de är lite bättre. De är förvisso ofta okunniga och ignoranta men de är faktiskt rasister.

Detta är viktigt och det hänger ihop med hur SD faktiskt beskrivs i media och mellan raderna. Hur debatten tas och hur vi talar med varandra om detta. Om vi accepterar något slags rädsla som "ursäkt" för att rösta på SD förminskar vi dem lika mycket som uttrycket "invandringskritiska" gör. Man får stå för vad man säger, man får stå för vad man gör. Det är min skyldighet och din.

Jag tycker det ska vara skamligt att säga att man är rasist. Det får inte bli politiskt korrekt. En rasist borde väl helt enkelt skämmas. Du som tänker att du ska rösta på SD på grund av rättspolitik eller försvarspolitik eller för att du är orolig för arbetslösheten och vad det nu kan vara. Kom ihåg att de du väljer att göra det tillsammans med är rasister och att grunden för SDs politik handlar om just detta.

fredag 26 oktober 2012

Kom och köp - ett högre betyg

Jag har skrivit om det förut, det sjuka systemet att lärare ska ge läxhjälp mot ersättning och med RUT-avdrag till sina egna elever när de inte klarar av att undervisa dem i skolan. Skatteverket har nu satt ner foten och konstaterar att det inte finns något som hindrar denna utveckling om regeringens nya RUT-förslag går igenom.

En elev(s föräldrar) ska alltså kunna köpa läxhjälp av de lärare som har till uppgift att undervisa samma barn/ungdom. De ska kunna mot extra ersättning komma hem till till eleven och plugga upp ett betyg eller läsa in en kurs. Sedan ska samma lärare sätta betyg på ungdomarna.

Vilken skola blir först med att bara anställa lärare med F-skattesedel och sedan i sin marknadsföring erbjuda dessa extratjänster? Vad gör detta förslag med de elever som inte har föräldrar som har råd? Är den kostnadsfria, jämlika skolan helt utrangerad nu? Jag menar, att skolan redan är segregerad vet vi men har det verkligen inte gått för långt nu?

Jag fortsätter vidhålla att vi måste ha en skola som ger eleverna de kunskaper de ska ha i skolan, på jämlika villkor - lika för alla. Om en elev av någon anledning kommer efter, det händer mycket i en tonårings liv, så måste det finnas resurser att hjälpa detta barn/denne ungdom. Det kan inte få lov att vara en fråga för föräldrarnas plånbok.

Att till råga på allt subventionera detta via RUT-avdrag är så galet att man inte tror att det är möjligt. De med lite ska alltså åter igen se till att de som har mycket får mer.

Nej, det är inte okej det här. Det är verkligen inte okej.

torsdag 25 oktober 2012

En sorglig dag

Idag ska jag på begravning. Det är aldrig roligt men idag är det extra sorgligt. Personen som ska begravas är en kvinna i grannskapet som inte upptog mångas tankar när hon levde. Hon hade missbruksproblem och levde ett mycket isolerat och tillbakadraget liv. Hennes son är lika gammal som en av mina döttrar och han är nu ensam kvar. Det är i ljuset av detta man ser klart hur ihåligt vår välfärdssystem är.

Sedan en månad är pojken lämnad till sitt öde. Att röja och fixa, ordna med begravning och se om sitt hus. Lägenheten stod ju mamma för och som gymnasist och en fot utanför samhället på grund av sin bakgrund och livslånga fattigdom är det inte självklart att få ta över. Själv vill han inte, där finns alla minnen och all sorg. En kamp för livet det sista året utan att någon såg.

Han ber mig om hjälp. Det är jag glad för. Ni som känner mig vet varför jag blir inblandad. Ni vet att jag inte ger mig och att det kommer lösa sig. Ni vet att rätt kommer bli rätt för det år sådan jag är. Men, hålen i skyddsnätet blir större och större. Människor måste ha mer och mer egen kraft för att kräva sin rätt.

Det var väl inte så det var tänkt? Visst skulle samhället träda in utan att man skulle behöva stå med mössan i hand och helst på knä? Det var i alla fall det jag trodde. Se dig om, se på din granne och på ungarna i parken. Fundera på att det kan drabba vem som helst. Att man faller igenom.

Om jag dog, inte skulle min 18-åring veta hur man gör. Om det hände mig, kan du lova att du tog vid då? Kan vi lova varandra att vi tar hand om och kräver samhället på det stöd vi ville att det skulle ge? Ska vi kräva och förändra gemensamt?

Jag gör det, då kan du göra det också.

onsdag 24 oktober 2012

Juridiken

Jag vet inte om du vet varför jag började plugga juridik? Är väl inte helt säker själv men det hände sig att jag ville ha en utbildning och juridiken liksom snubblade i min väg. Det var orättvisor, rasism, mänskliga rättigheter och diskriminering som fällde avgörandet. Jag har aldrig ångrat mig.

Juridik är sjukt spännande. Det är problemlösning och allt som oftast både reparation och rättvisa. Det finns inget rätt och fel, men det finns omständigheter som ibland behöver stoppas in i ett sammanhang. Juridiken är ofta ett sådant sammanhang.

Att få vrida och vända och lösa och förklara är bra. Att intellektuellt fundera och försvåra och förenkla. Jag hade en fantastisk dag med sådana samtal igår. Jag vill ha mer. Mer samtal och mer klurande och lösningar. Jag vill ha mer.

Vet inte varför men jag tycker det passar med en låt här som inte har något med juridik att göra men väl med önskan om mer och fler samtal.




tisdag 23 oktober 2012

Utmattad

Sitter på tåget på väg till Arlanda. Ska ha möte i Köpenhamn idag. Träffa nordiska kollegor för att prata om situationen för vissa sexuella och reproduktiva rättigheter och bekymmer vi har gemensamt. En dag i Köpenhamn låter väl finfint och så skulle det kunna vara.

Igår kväll deltog jag på fullmäktige i min kommun. Mötet var slut kl 22.30. Jag debatterade bostadspolitik, skolpolitik och sade en massa självklarheter. Att vi behöver fler bostäder, inte färre hyresrätter. Att vi behöver ett kommunalt gymnasium i vår kommun. Att man kan bestämma sig för att inte acceptera rasism.

Jag gillar debatterna. Det är roligt att delta och försöka förbättra. Men, att vara fritidspolitiker och jobba väldigt mycket är ett hårt jobb. Kanske måste man välja. Fast man har lust med så mycket.

Om ett par timmar är jag på väg hem igen.

Förresten, det är typ 64 dagar till julafton.

söndag 21 oktober 2012

Det där med träning

Har varit och tränat idag. Har svårt att hinna med mina pass men kämpar på. Varje gång jag gjort ett pass känner jag så himla starkt att jag behöver mer men det går bara inte. Om jag ska bli så stark som jag vill bli och ha den energi jag vill ha måste jag hinna/kunna träna mer. Det värsta är att fötterna vägrar bli bra.

Jag har ju berättat om min stötvågsbehandling tidigare. Ultraljud som man liksom skjuter på det onda som sedan ska läka. Det har blivit väsentligt mycket bättre men absolut inte bra. Har gjort sju behandlingar, ska göra tre till. Ibland har jag dock lust att skita i det och bara springa mig igenom smärtan.

Alltså, inte är man helt frisk när man längtar efter backintervaller i småregn och kyla. Inte är man helt normal när man tänker sig crossfit-övningar i lera och kyla. När man drömmer om att släpa sig hem efter ett riktigt hårt pass i mörker, blåst och smärta. Nä, helt frisk är man inte men snart ger jag upp fotsmärtan och bara springer och springer och springer.

fredag 19 oktober 2012

Nostalgivågen

Ibland sveps man bara med, på vågen av nostalgi. Ibland blir vågen till en tsunami. Idag är en sådan dag.


torsdag 18 oktober 2012

En mall till - från en tjurig och långsint en

Du som hängt med ett tag vet att det finns få saker jag tycker så illa om rasism. Tja, det skulle vara sexism i så fall, och maktmissbruk. Ibland brukar folk kalla det moralpanik. Du vet när jag inte uppskattar att folk på fotbollsläktaren skriker fitta så fort något dåligt händer. Eller när Bo Hansson eller någon på tunnelbanan eller vad det kan vara vräker ur sig rasistiska saker. Jag tycker det handlar om hyfs och jag agerar, ständigt. Jag säger ifrån, debatterar och diskuterar. Det är obekvämt för vissa. En del tål det inte alls. I perioder har det lett till ganska allvarliga hot med polisskydd som resultat och andra stunder "bar"a hat. Det är som det är när man hotar positioner genom att ifrågasätta den rådande maktordningen.

Nåja, som sagt - jag säger ifrån. Jag vet inte om du minns incidenten när några poliser i Malmö uttryckte sig rasistiskt mot ett gäng ungdomar. Apejävlar var väl uttrycket man använde? Dessutom uttryckte man att man ville misshandla personerna i fråga. Otrevligt. Självklart blev händelsen anmäld och utredd av internutredarna. Tyvärr nästan lika självklart blev ärendet nedlagt utan att förundersökning inleddes. Det irriterade mig så jag grävde ner mig i juridiken och konstaterade att nog kunde jag begära överprövning trots att jag inte ens varit nära incidenten så sagt och gjort. Du kan läsa om det här.

Det är nämligen så här att tröskeln för att inleda förundersökning ska vara väldigt låg. Om det finns anledning att misstänka att det kan finnas möjlighet att brott möjligtvis skulle kunna ha begåtts typ ska sådan inledas. Det finns ett stort antal JO-uttalanden som gäller kritik mot att polisen och åklagarna (inte minst internutredningarna i Malmö) inte inlett förundersökning. Det kan handla om att man inte hört ett eventuellt brottsoffer (målsägande) eller på annat sätt utrett huruvida förundersökning borde inledas. Här kommer några rader om hur JO resonerat:

Åklagares beslut att inte inleda förundersökning rörande påstått polisvåld utan att höra målsägande


I ett ärende, beslutade åklagare att inte inleda förundersökning för tjänstefel utan att låta höra målsäganden. 
Så här säger JO om det:
En förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 § första stycket RB). Av andra stycket i bestämmelsen framgår att förundersökning inte behöver inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda.
Tröskeln för att inleda förundersökning är låg. En förundersökning kan inledas på mycket vaga misstankar så snart dessa avser något som kan vara ett brott. Om inte uppgifterna i anmälan utgör tillräcklig grund för ett beslut i förundersökningsfrågan kan åklagaren föranstalta om förundersökningsåtgärder för att få fram erfoderligt beslutsunderlag.

Ett skäl att inte inleda förundersökning skulle kunna vara att det är uppenbart att det inte går att hitta en gärningsman eller att det tydligt framgår att det är hittepå. Är det inte så SKA alltså förundersökning inledas. Vad den sedan leder till är en annan femma. Att släntrianmässigt inte göra det är alltså inte okej.

Så, alltså - då kommer vi till pudelns kärna. Vad dagens blogg handlar om. Igår fick ett antal Bajare besked om att det inte kommer inledas någon förundersökning mot poliserna som dränkte läktaren på Söderstadion i pepparspray för ett antal månader sedan. Jag tror att man borde göra det. Tröskeln ska alltså vara låg. Dessutom har ju polisen fått backa på nästan alla de tillträdesförbud man utfärdade. Det borde vara en faktor. Kanske någon av er använde den mall jag skrev då? Så, här kommer en ny, något enklare eftersom jag egentligen vare sig sett anmälningarna eller alla avslag - men så här borde räcka:

Härmed begär jag omprövning av beslutet att inte inleda förundersökning i ärendet xxxxx. Jag anser inte att det är uppenbart att brott inte går att utreda. Händelsen är väl dokumenterad genom såväl film som vittnesmål. Att inte inleda förundersökning strider mot 23 kap 1§ första och andra stycket RB.

Det finns ett antal uttalanden från Justitieombudsmannen som klargör att tröskeln för att inleda förundersökning ska vara låg och likaså att ett beslut ska motiveras så att det framgår vilka omständigheter som ligger till grund för det samma. Frågan har också uppmärksammats vid JOs inspektion vid Riksenheten för polismål i december 2010 (dnr 6824-2010). 

Jag vill alltså att förundersökning ska inledas avseende: återupprepa sedan vilket brott det handlar om 

Skriv sedan datum, namn, personuppgifter och skicka in.

Ja, det borde väl vara det hela.

onsdag 17 oktober 2012

Nåja, rasbiologiska institutet är i alla fall nedlagt

Igår var jag på teater. Jag såg Hatets röst, en föreställning av och med Teater Fryshuset. Teater Fryshuset spelar ofta angelägna föreställningar om olika typer av utanförskap. Föreställningen igår handlade om högerextremism, våld och hat och visades som en del av min kommuns demokrativecka på en fritidsgård. De flesta i publiken var ungdomar men så var vi några vuxna också.

Föreställningen var bra. Teater Fryshuset gör det alltid bra. Kanske var föreställningen lite för svår för några i publiken men jag är säker på att budskapet landar förr eller senare. Jag har träffat ungdomarna på den aktuella fritidsgården många gånger. De arrangerar ibland utfrågningar med lokala politiska företrädare. De ställer krav och de är högljudda. Det är bra.

Nåja, nu till det där med rasbiologin. Efter föreställningen fanns det tid för ett samtal. Frågor om den växande rasismen var så klart dominerande. Det är oroande. Plötsligt räcker då den lokala företrädaren för SD upp handen och får så klart ordet. "Jo, jag undrar" säger han, "det där med rasism"... "var det ändå inte värre förr, när det fanns både rasbiologiskt institut och tvångssteriliseringar....".

Tystnad....

Tack till Emil Rosén, skådespelare från Teater Fryshuset, som snabbt fann sig och tydligt sade sin mening. (Självklart visste inte Emil vem frågeställaren var så han kanske blev ännu mer perplex än vi andra i salen) Hans svar var tydligt: "Rasismen som frodas vid köksbord och bland vanligt folk är det vi har att hantera idag. Denna rasism är farlig och ovärdig och måste bekämpas. Det är upp till oss alla att säga ifrån!"

Jag kunde inte sagt det bättre själv!

Säg ifrån!

tisdag 16 oktober 2012

Skriver och läser och går på visning

Jobbar hemma idag. Sitter och läser och skriver svar på en utredning. Barnäktenskap och tvångsäktenskap. Svårt och viktigt. Läser och skriver och försöker att inte missa något. Utredningen är 660 sidor tjock så det är lätt hänt. Hoppas mina förslag faller i god jord.

Läser också ikapp lite mail och tänker och planerar. Det behövs lite sån tid då och då. Att sitta i soffhörnet och jobba kanske inte verkar så effektivt men faktum är att jag fått det mesta gjort. Det är oerhört lyxigt att ha möjlighet att göra så. Det har de flesta det inte.

Men, strax blir det andra bullar. Jag och äldsta dottern ska gå och titta på lägenhet. Hon står typ trea i kö på tre olika ettor, alla har visning kl 14. Det är fem som ska hyras ut. Det blir alltså något slags pusslande och hopp som avgår om hon får chansen. Allt beror på hur de före henne ställt sig i kö. Håll alla tummar nu så hoppas vi det går vägen.

måndag 15 oktober 2012

Idag vill jag att du

Jag vaknar upp till en grå morgon. Grå på så himla många sätt. Rasistpartiet Sverigedemokraterna är tredje största parti i morgonens opinionsmätning och jag undrar lite lätt vad det är för fel på folk?

På vilket sätt skulle världen bli bättre om rasismen fick ta ännu större plats?

Kollar in på twitter. Ser folk rasa mot den nya käcka #hashtaggen #minrasism. Den uppmanar till att folk ska komma ut med sina fördomar, tror att upphovspersonen sedan vill att man ska få absolution för de samma. Det funkar inte så. Det får inte funka så.

Även om det plötsligt  verkar vara okej att vräka ur sig vad som helst. Hallå, det är dags att ta en funderare till. Agenda, K-GB, du på gatan - Sverige har inget massinvandringsproblem. Sverige står inte inför islamiseringskatastrof. Vi riskerar inte att dö ut den plågsamma demografi-döden.

Seriöst. Vi måste göra något åt det här nu. Det största hotet som finns för oss etniska svenskar mitt i livet och alla andra som bor i vårt avlånga land är att rasismen får fortsätta gro. Att det slentrianmässiga uttrycket får fäste under förevändningen "man måste ju ändå få prata om det".

Att våldet, såväl det verbala som det fysiska får ta mer plats vore förödande.

Så, prata på men prata sanning. Det som sker nu är att vi lyfter på locket till en massa lögner. Säg ifrån istället. Om du inte VET med säkerhet att en sak är si eller så, utgå från det goda. Integrera dig (ja, det är en tvåvägsprocess). Lär känna. Öppna dörren. Tänk efter. Sluta tro på saker som inte är fakta. Ifrågasätt. Bilda dig, gå en kurs eller nåt. Och slutligen:

Det finns en organisation som granskar det här. Det kostar inte mycket att prenumerera på organisationens tidskrift men du blir både klokare och mer förberedd på diskussion. Det är nästan skyldig dig själv det. Du hittar info här.

söndag 14 oktober 2012

På tredje dagen

I fredags firade vi som sagt dottern som skulle fylla 18. Middag på krogen med familjen. Igår gick syrrorna ut på lunch och yngsta beställde öl till maten. Hon fick inte visa leg och var så klart besviken. På kvällen var det dags för utgång. Redan före var hon utmattad och av någon konstig anledning vaknade jag av att hon inte kommit hem vid halv tre.

Tänker på vad jag själv gjorde när jag var 18. Fyllde på våren och flyttade till Stockholm i juni är så klart den korta storyn. Hängde på Svarta Månen, Ultrahuset och Ritz. Jobbade på dagen, festade på natten och när jag inte jobbade liftade jag till Paris. Såg alla band som fanns att se, gjorde alla dumheter som fanns att göra. Flyttade från ställe till ställe, typ 15 adresser på två år. Ockuperade hus, bodde i kollektiv, delade lanstingslägenhet, drog iväg.

Man får påminna sig om det när man blir orolig. Det blir folk av de flesta och mina döttrar är bra mycket mer förberedda på livet än vad jag var i den åldern. Att ligga vaken och vänta på att ynglet ska komma hem går nog inte över men att kämpa emot den tramsiga oron kan man nog göra.

Idag på tredje dagen av festhelgen är det dags för tårtkalas med resten av vännerna. Det får kröna helgens firande. Två myndiga barn. Det är ändå på något sätt en milstolpe.

lördag 13 oktober 2012

Hipp, hipp, hurra - och lite allvar

Idag fyller min yngsta unge 18 år. Det är otroligt och härligt och stort på alla sätt och vis. Igår firade vi med en del av familjen, den närmaste. Det var döttrarna, deras respektive, min mamma, döttrarnas pappa, hans sambo och deras dotter. Idag blir det bara döttrarna, mamma och jag eftersom det är utgångskväll men imorgon kommer en del av resten av "familjen", dvs familjen Slow, vännerna från skogen och granngrabbsen. Det är härligt med stor familj - oavsett biologi.

Nåja, trots att det är födelsedag så får det bli lite allvar. Idag publicerar DN en artikel om rasismen inom fotbollen. I artikeln beskrivs exempelvis banankastande på Djurgårdens målvakt. "Det har ju inget med rasism att göra" säger folk och ignorerar resten av artikelns budskap. "Det handlar om en referens till apberget på Skansen". Det är helt sant. Bananerna har kastas långt innan Pa Dembo intog platsen mellan stolparna.

Detta är sant liksom det är helt sant att det på skolgårdarna i Bosse Hanssons ungdom inte uppfattades som rasistiskt att spela Nigger eller ropa svarting. Det är också sant att den beryktade "våldtäktsramsan" som Bajenklacken sjunger från början var en ironisk gest mot drevet mot Stockholmsklackar ute i landet. En ramsa som skojade om hur "farliga" man var.

Det ger en annan klang när 200 snubbar sjunger den i kör på ett torg innan match och avsluta med ett samfällt skål. Liksom det i ett i övrigt rasistiskt samhälle ger en rasistisk överton att fortsätta kasta bananer på Pa Dembo när tolkningen av det förut ironiska, skojiga nu är något annat.

Artikeln kritiseras också för att man i artikeln omtalar en svensk person som "afrikan". Det är helt rätt. Walid Atta är svensk, från västkusten förvisso men ändå. Samtidigt drabbar den strukturella rasismen i Sverige inte minst svenskar som har annan hud- och hårfärg än gängse svenne så varför inte?

Jag tycker gott man kan påpeka det man uppfattar som felaktigheter i artikeln men att använda med igelkottsförsvar har vi sett för mycket av i debatten. Det är inte moralpanik och artikelförfattaren kallar inte alla supportrar för rasister. Läs igen och tänk på att fotbollen inte bara ses inifrån utan också utifrån. Ta av silkesvantarna och gör något åt rasismen, sexismen och homofobin - var den än sticker upp sitt fula tryne.

fredag 12 oktober 2012

Moral (minority)?

Igår var jag på Lindex för att handla strumpor och trosor. Dröm om min förvåning när jag IGEN stod framför ett stort ställ med barnbehåar. Alltså, Hello Kitty i storlek 65 A (det är pyttelitet) med paddings och allt. Visserligen hängde dessa BHar på vuxenavdelningen och visserligen finns det små kvinnor/tonåringar men att alla dessa vill ha Hello Kitty på sina BHar finner jag otroligt.

Nåja, jag frågade en expedit som verkade vara lite i kontroll på stället om inte Lindex slutat med småbarnsbehåar? Nä, sa hon, och detta är inte barngrejer - det är till typ tonåringar. Tonåringar? Ja, min 11-åring tillexempel sa hon, ville inte att hennes bröstvårtor skulle synas genom tröjan i skolan....

Va??? Elvaåring! Alltså, en elvaåring som funderar på att hennes bröstvårtor syns genom tröjan. Det är något lurt här. Jag vet inte vad du tror men det låter mer som ett vuxenproblem som applicerats på ett barn. Eller?

torsdag 11 oktober 2012

Flickornas dag

Idag är det för första gången FNs Flickdag.

Det är viktigt för visste du att:


  • i Marocco kan en man som våldtagit en flicka slippa straff om han gifter sig med sitt offer.
  • 10 miljoner barnäktenskap arrangeras varje år, ibland är flickorna så unga som fem år.
  • Unga flickor dör i sviterna av ofrivilliga graviditeter dagligen runt om i världen varje dag.
  • Flickor har väsentligt mindre tillgång till utbildning.
  • Upp till 150 miljoner flickor under 18 år har blivit utsatta för sexuellt våld.
  • Flickor får mindre sjukvård.
Ja, du fattar. Listan kan göras väldigt lång.





onsdag 10 oktober 2012

Vår beredskap är god

Igår cyklade, gick och sprang ett antal Greenpeace-aktivister in på två av våra kärnkraftverk. De lyckades ta sig förbi avspärrningar utan problem, viftandes med flaggor med texten STRESSTEST! Bakgrunden är så klart dels att kärnkraften är farlig som sådan men också det "stresstest" som faktiskt gjorts. Detta testet visade brister men regeringen anser att vår beredskap är god.

I förra veckan ställde dels Per Bolund (MP) och dels Jens Holm (V) frågor om säkerheten vid våra kärnkraftverk. Detta har gjorts i många omgångar men dessa frågor var ovanligt vältimade. Både Annie Lööf och Lena Ek svarar på frågorna med att det finns inga problem med säkerheten vid våra kärnkraftverk.

Om två ministrar så uppenbart inte förstår allvaret i säkerhetsbristerna vid landets kanske absolut farligaste verksamhet är jag glad att någon genom civil olydnad gör oss uppmärksamma på hur det i verkligheten ser ut. Du hittar frågestunden med ministrarna här. Klicka på anförandena av Bolund och Holm om du inte vill titta hela timman.

Så finns det de som tycker man ska bygga ny kärnkraft......


tisdag 9 oktober 2012

Osorterat

Har varit på en trevlig jobblunch. Ibland är det väldigt skönt att få snacka av sig. Det ger mer. 

Måste försöka sortera och tänka ut en plan för hur jag ska få ihop saker och ting.

Inget av detta hänger ihop.

Fick av någon anledning denna låten i skallen.


måndag 8 oktober 2012

Det är nu du måste ta ställning

Som den politiska nörd jag är bänkade jag mig så klart framför partiledardebatten igår. Hade värmt upp med att äta middag med några goda vänner. Vi åt, drack några glas vin och tog en bit mörk choklad till desert. Jodå, som dom medelklassiga typer vi är. Under uppsnacket runt middagsbordet behandlades ämnen som senaste avsnittet av radioprogrammet Medierna, årets basilikaskörd, kvaliteten på moderna bäddtextilier, reportageidéer och en del annat.

Så var det äntligen dags. Första halvlek. Vi bänkar oss framför tv:n och loggar in på våra twitterkonton. Så kommer på:an - kvällens viktigaste frågor ... Någonting, någonting - "hur mycket invandring tål Sverige"? 

Vad sa han?

Va, va, va - jag ser på riktigt rött. När jag nu en natt senare skriver detta är jag fortfarande så arg att det vänder sig i magen. 

Fattar dom vad dom gör?

Så kommer debattssvepet som ska handla om frågan, alltså ett av de absolut viktigaste i dagens Sverige enligt Agenda. Självklart är det sju mot en. Självklart säger partiledarna de rätta sakerna. Vi ska vara solidariska, vi klarar oss inte utan, det ska inte finnas något vi och dom - bara vi. Där står han, martyren och partiledaren i partiet som SvT uppenbarligen bestämt sig för att klia bakom örat.

I mina öron ekar frågan "hur mycket invandring tål Sverige"?

Så plötsligt i twitterflödet, Bosse Hansson - en välkänd sportjournalist, har gjort bort sig i direktsändning. Han har suttit i radiostudion, utan att vara i tjänst förvisso (han är väl förhoppningsvis pensionär), och uttalat sig djupt rasistiskt. Han försöker inte ens försvara sig utan tycker uttalanden som "åh nej, inte en svarting till på plan" är helt okej. Idag får han dessutom stöd av en annan gubbjävel som också är "sportjournalist".

En ansvarig person på radion säger, det är inte okej att en person som inte är i tjänst sitter med i radiostudion... 

Eh, jaha - nähä, men vad säger du i övrigt om uttalandet?

Nu vet jag inte vart jag ska ta vägen med min ilska och sorg över sakernas tillstånd.

Jag har berättat förut om de oprovocerade rasistiska påhopp som kan flyga ur vuxna människors munnar mot mig närstående personer och andra. Oreflekterat sprider SvT och SR vidare rasistiska föreställningar. Det är inte okej. Hallå, det är nu vi ska ta en Tintin-debatt. Detta är nämligen på riktigt!!!

Nu måste du ta ställning. Avge det där löftet. Säg ifrån! Sprid inte vidare. Reagera och låt aldrig ett rasistiskt påstående stå oemotsagt. Det är inte okej. Det är aldrig okej att inte stå upp för allas lika värde och mot rasism.

söndag 7 oktober 2012

Partiledardebatt

I kväll är det partiledardebatt. Det är två år kvar till valet så det ska bli spännande. Förhoppningsvis börjar valrörelsen nu, inte bara bland partierna utan också bland folk i övrigt. Det är dags att fundera på vilket samhälle vi vill leva i. Vilka krav vi ska ställa? Ett samhälle där sjuka människor tvingas söka jobb eller ett samhälle där även de som har minst får plats? Ett samhälle där vi tar vara på miljö och bygger för framtiden eller ett samhälle där vi äter upp det vi har och skiter i vad som händer?

Jag hoppas kvällens debatt tar upp socialpolitiska spörsmål, inte bara ordning och reda i finanserna. Alltså, självklart ska vi ha just ordning och reda men folk kan inte äta budgetbalans. Det behövs en vilja att satsa. En insikt att skolan är vår bästa konkurrenspotential. En tro på att folk vill vara med och bygga och leva och göra. Kanske rent av en tilltro, inte misstänksamhet, till våra medmänniskor.

Och så önskar jag att man pratar jämställdhet. Jag är så urbota trött på att ojämställdheten reproduceras i generation efter generation. Delad föräldraförsäkring är den viktigast reformen jag kan tänka mig. Ja och så en massa kompetensutveckling hos både den ene och den andre beslutsfattaren och makthavaren för att förändra strukturer i grunden.

Men, det kanske är för mycket begärt, eller?

lördag 6 oktober 2012

Krogrunda

Var ute på en himla trevlig krogrunda igår. Kompisen och jag bestämde att inte ta mer än ett glas på varje hak. Det blev några stycken. Så, idag är jag trött - jag spelar en låt som jag tycker passar dagen:


fredag 5 oktober 2012

Ship to Marocko

Det har gått ett drygt år sedan den så kallade arabiska våren. En typ av revolution som aldrig nådde Marocko riktigt och som dessutom inte levt upp till alla de förväntningar som många av oss kanske hade. Nåja, det kanske beror på otålighet mer än annat. Kvinnors rättigheter får inte sällan stå tillbaka i dessa sammanhang. Ibland blir det dessutom värre än tidigare.

Så, för att något ska förändras behöver man ibland ta saker i egna händer. Det gjorde Ottar på sin tid och det gör Women on waves. I tretton år har man hjälpt kvinnor i länder där abort är förbjudna att få bra och säker vård. Women on waves seglar helt enkelt med sin båt till en hamn i det land där abort är förbjudet, erbjuder kvinnor att komma ombord. Sedan seglar man till internationellt vatten där aborten genomförs på ett säkert sätt.

I (till exempel) Marocko är abort förbjudet. Att abort är förbjudet innebär inte att aborter inte sker. I Marocko beräknas 700 illegala aborter genomföras varje dag. Illegala aborter är ofta osäkra aborter. Så det är självklart att det finns ett stort behov av Women on waves där. Igår när man försökte lägga till i en hamn i Marocko blev man bryskt avvisade. För att bryta blockaden mot kvinnors rätt till sin egen kropp - det är stort och farligt. 

Women on waves kan hålla verksamheten igång genom donationer. Women on waves räddar liv. Har du en slant över?


torsdag 4 oktober 2012

The internetz

Tänk dig en dag utan internet. Ja, semester tänker du kanske. Men på riktigt är det en oroande tanke att blodomloppet i världens information och handel och allt vad som nu snurrar där i nätet är så sjukt sårbart. Igår var det dags för en ny attack på svenska myndigheter från det famösa nätverket Anonymus och nog lyckades de stänga alternativt skada flera hemsidor.

Attacken sägs bero på en razzia mot ett företag som var värd för diverse fildelningsnätverk. Det finns dom som tror att det handlar om Assange. Det kan konstateras att det oavsett vilket handlar om politik. Att vi är sårbara handlar om politik. Och påtryckningarna handlar om politik.

Idag skriver piratpartiets ordförande på AB Debatt om Anonymus som Piratpartiets knäppa släktingar. Ja, kanske det. Medborgargarde eller inte, det är en farlig verksamhet de håller på med. Hon viftar bort frågan ganska lättvindigt tycker jag. Det får mig att tänka på radiointervjun med Peter Norman där han fick frågan om vilket ansvar ett statligt bolag har när det gäller MR om de säljer kommunikationssystem till diktaturer. Nja, sa han - vi ska ju sälja bolaget i fråga, det har vi redan bestämt.

Lika viktigt som nätet är för att upprätthålla och utvidga demokratin, lika lätt kan det användas i motsatt riktning. Jag tror vare sig regeringens hållning eller Anonymous verksamhet är ofarlig. På fredag sägs det vara dags igen.

tisdag 2 oktober 2012

Konspirationen i klartext...

Skrev för någon dag sedan ett blogginlägg om läxor och läxhjälp. Sedan dess har både vänstern och sossarna presenterat förslag om resurser för fler lärare och mindre barngrupper. Det är bra men inte tillräckligt, i synnerhet som det handlar om skuggbudgetar. Samtidigt har diskussionen fortsatt om läxor och läxhjälp i media. Idag funderar skatteverket på hur det blir om lärare har läxhjälp som bisyssla till exempel. Det är ju helt galet.

Hur som helst verkar den gängse bilden bland folk som inte själva jobbar i eller har koll på forskningen vara att läxor är bra och nödvändiga. Bortsett från att det ju är självklart att det är olämpligt att ungdomar och barn har längre arbetsdag än vuxna så säger all forskning vad jag vet att läxor inte ger bättre resultat utan tvärt om. Det tycks nämligen så himla mycket om skolan, det vore bättre om forskning och vedertagen kunskap fick ligga till grund för reformer och förslag.

Jag tänker att man inte behöver uppfinna hjulet och förlora stora barngrupper på vägen hela tiden. Man kan också blicka ut i världen. Värsta skräckexemlet i Europa skulle kunna vara Grekland. Där har man under lång tid monterat ner den allmänna skolan. Eftersom undervisningen är så undermålig måste eleverna få privatundervisning på kvällarna. Och, eftersom lärarna har dåligt betalt behöver dom extrajobb.

Någon som får ihop denna ekvation? Man betalar lite i skatt eftersom man får lite för pengarna. Istället köper de som har råd privata tjänster som säljs av de underbetalda människorna som skulle tillhandahållit tjänsterna från början om förutsättningarna hade funnits.

Jobbskatteavdrag, lägre löner, RUT-avdrag när du kompletterar de försämrade insatserna från det allmänna som försämrats för att det betalas för lite skatt.

Varför betalas det för lite skatt?

 Jo, jobbskatteavdraget som pressar lönerna som ger mindre skatteintäkter som ger sämre tjänster som kompletteras av RUT för dom som har råd och som samtidigt skattesubventioneras...

Ska jag ta det ett varv till?

måndag 1 oktober 2012

Står inte ut med denna tystnad

Det finns ingen som han och det kommer aldrig finnas någon som han. Han som räddat mig genom mina tonår, sorgliga dagar, lyckliga stunder, kärlek, hopp, hat - det finns inte en känsla i mitt liv som denne man inte beskrivit. Men det är obehagligt tyst om honom. Vi kan inte ha det så här.

Jag hör rykten. Inte de där tramsiga om plötslig död som ständigt sprids på fejan, utan andra mer trovärdiga (tyvärr). Men oftast är det bara tyst. Vad händer? Är han bara trött på oss? Eller är det något annat? 

Egentligen vill jag nog inte veta.