Visar inlägg med etikett arbetslöshet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arbetslöshet. Visa alla inlägg

tisdag 9 augusti 2011

Vi har ingen lokal

Det finns få saker som är så skadliga som sysslolöshet. Att dag ut och dag in göra ingenting är själsdödande och destruktivt på alla sätt. Att en hel förort eller ett helt samhälle lider av sysslolöshet är en ren krutdurk. När jag pratar om sysslolöshet så menar jag inte att ha lite tråkigt utan den systematiska sysslolöshet som massiv arbetslöshet skapar.

Klassklyftorna ökar dramatiskt runt om i Europa, så också i Sverige. I media ser vi hur unga människor "vaskar" champagne och drar från sommarort till sommarort för att roa sig. Det finns inga gränser för hur mycket det får kosta. Samtidigt kommer det rapport på rapport som visar att många inte har råd med en enda liten upplevelse under sommaren.

När dessutom samhällsservicen drar sig tillbaka från redan underpriviligerade områden blir det inte bättre. Bank, post och i värsta fall även livsmedelsbutiker och kollektivtraffik försvinner. I Stockholm är försäljningen av centrumanläggningarna ett förskräckande exempel. Att sälja den typen av infrastruktur är att lägga flis på den ännu inte tända elden. Tillslut finns inte ens en samlinglokal där den lokala befolkningen kan hålla en aktivitet. Och, pengarna staden fick in - var tog dom vägen? Inte investerades dom i Rinkeby eller Tensta i alla fall.

Jag har jobbat med kriminalvårdsfrågor länge och inom det området har man länge vetat att om man ska få lugn och ro att jobba med rehabilitering så gäller det att motverka just sysslolösheten. Den är bara destruktiv. Du som tror att upploppen i London inte har politiska förtecken. Tänk igen för du har fel. Nedrustningen och bristen på omsorg om hela våra städer - inte bara stadskärnorna - är ett gigantiskt misstag. Att ytterligare elda på klassklyftorna (ie arbetslinjen i högertappning) är att sätta eld på det där fliset.

onsdag 30 mars 2011

Full sysselsättning, eller?

Jag är ju som du vet ingen ekonom. Men, jag vet att full sysselsättning är bra för människor och jag trodde verkligen att jobb för alla var bra för ekonomin. Det är vad jag blivit itutad och vad jag lärt mig av min barndoms socialdemokratiska finansminstrar.


Döm då om min besvikelse när jag hör sossarnas nye ekonomiske talesman Tommy Waidelich snurra in sig i begrepp om inflationsbekämpning kontra full sysselsättning Alltså, Tommy W säger i sr-intervjun att full sysselsättning är en oerhört viktig fråga men att inflationsmålet ska upprätthållas med hjälp av "jämnviktsarbetslöhet".


Är det någon mer än jag som blir förvirrad?


En socialdemokratisk ekonomisk talesperson som "hyllar" jämnviktsarbetslöhet. Aldrig trodde jag att jag skulle få höra.... Men, detta är den nya sköna världen. En sosse som vill stå på på bägge planhalvorna har vi förvisso sett förut. I teorin låter det ju fint att investera oss ur arbetslöshetskrisen samtidigt som vi håller inflationen nere. Men oj, jag kan inte vänta på att få veta hur du ska lösa det här, Tommy.

onsdag 9 februari 2011

Vakna

I Egypten genomfördes igår dom största demonstrationerna hittills sedan upproret mot regimen började. I Tunisien är det inte heller över, snarare pågår väl något slags lågintensivt ställningskrig och även en hel del våld. Människor verkar förvisso vara lyckliga över utvecklingen så här långt men ändå.

Dom unga, dom som inte bjudits in till förhandlingsborden, var dom som tillslut fick nog. Dom unga som söker frihet, arbete, rätten att bli vuxna innan dom går in i medelåldern typ. Alltså, frihet, arbete, bostad, bröd - hur svårt kan det vara.

Inga jämförelser i övrigt men igår kom datainspektionen med sin årliga integritetsrapport. Där framgår att 75 lagförslag och händelser under 2010 direkt påverkar den personliga integriteten för vanligt folk. Strax är det också dags för datalagringslagen.

Samtidigt har vi en ungdomsgeneration som är den första på väldigt länge att få det sämre än sina föräldrar (ekonomiskt och materiellt). Vi har den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Bostadsbristen är enorm, inte minst i storstäder och samtidigt säljs fler hyresrätter ut för varje dag.

I gratistidningar och på nätet är det lätt att få veta var den bästa latten serveras.

Vakna!

onsdag 1 december 2010

Integration?

Läser i dagens DN att "alla partier är överens om att integrationspolitiken har misslyckats". Reportaget i fråga handlar om personer som invandrat från andra länder som inte blir kallade till intervjuer trots att man är väl kvalificerad för jobb man sökt. Har man inte ett svenskt namn åker man direkt i papperskorgen, säger någon.

Då måste jag fråga, vad har detta med misslyckad integrationspolitik att göra? Det finns inte en stavelse i artikeln om att det talas dålig svenska. Det handlar om kvalificerade jobb och okvalificerade. Det handlar om högutbildade och lågutbildade.

Med detta i åtanke, vem och vad är det som har misslyckats? Vem är det som ska integreras bättre? Handlar det inte om diskriminering, dumhet och rasism egentligen. Ett av inslagen i reportaget handlar om en socionom som jobbat flera år redan fast i en annan stad. Hon borde vara extremt eftertraktad kan man tycka. Kvinna med språk- och kulturkompetens. Det borde väl ses som en tillgång, inte en brist? Vi slösar verkligen med resurser i det här landet. Vi behöver avrassifieras, inget annat.

tisdag 30 november 2010

Oj vad stressigt det blev

Tänk vad mycket lättare det är att jobba när man har mycket att göra. Eller, det måste ju så klart vara i den omfattningen att man inte springer in i väggen men jag tror att det är ganska stor risk att man gör det även av negativ stress. Att ha för lite att göra leder nämligen också ofta till att man mår dåligt.

Det finns ju till exempel få saker som gör människor mer deppiga än arbetslöshet. Folk med litet socialt liv riskerar så klart samma sak. Inte sällan sammanfaller också dessa bägge saker. Själv är jag alltid mer stressad över att inte få något gjort alls än att det ligger saker på hög.

Att faktiskt, som min kollega uttryckte det idag, längta efter att färdigställa något man håller på med - inte för att få luta sig tillbaka utan för att kunna påbörja nästa projekt. Det är arbetsglädje och kvalitet.

Själv längtar jag efter att koka kola - det ska jag göra ikväll.

onsdag 15 september 2010

Det är lite körigt nu

Oj vad det är få timmar kvar. Oj vad det är körigt. Oj vad det finns många saker kvar att göra. Oj vad jag önskar alla rasister åt fanders.

Idag lyssnade jag på den gamle gode Göran Persson som höll tal på Stockholms Central. Han var ideologisk, tydlig och lite arg. Det var riktigt bra. Han sa; "vi sanerade ju inte finanserna på 90-talet för att det överskott vi byggt upp skulle gå till skattesänkningar till dom rikaste. Vi gjorde det heller inte för att vi skulle få europas högsta ungdomsarbetslöshet".

Uppdaterat - här kan du också få se talet:



Nog nu, du kan också hjälpa till. Du kan värva din granne, övertala en kompis eller påminna en bekant om hur viktigt det är att rösta.

Nog nu!

söndag 12 september 2010

Solidaritet för fan

Igår kom det en kvinna till valstugan med tårar i ögonen. Hon berättade att hon är 63 år, grafiker och arbetslös sedan två år. Sliten och ledsen vädjade hon att vi måste byta regering. Hon beskrev sin vardag i "åtgärder" som innebar att hon och några andra tvingas plocka skräp på gator och torg för att få en a-kassa som är så liten att hon måste söka socialbidrag. Hon jobbar alltså heltid men får ingen lön. "Jag orkar inte fyra år till", sa hon. Och jag är rädd att hon menade det.

Det måste bli ändring på det här.

Idag gör den högborgerliga tidningen DN den klassiska genomgången av vad olika familjetyper tjänar på en Rödgrön- eller Alliansseger i valet. Självklart handlar det bara om kronor och ören och inte svårberäknade saker som trygghet, jämställdhet, bättre miljö och välfärd med mera. Detta till trots kan man konstatera att ALLA VINNER OM DOM RÖDGRÖNA VINNER.

Jag säger som Verklighetens folk: Solidaritet för fan!

måndag 26 april 2010

Integritet och sånt

Funderar på den där heta integritesfrågan. Minns du? IPRED, FRA OCH piratebay. Kanske ringer det någon nostalgiklocka eller så. Har gjort en ytterst ovetenskaplig undersökning bland ungdomar i min närhet och faktum är att INGEN bryr sig om dessa frågor.

Det är inte så konstigt. De flesta ungdomar som jag känner lever ju sitt liv öppet på nätet. Det är bilder och tankar och allt du kan tänka dig. Det verkar inte finnas några gränser för vad man kan fläka ut. Och, när det gäller nedladdning - det fortsätter nog som förrut.

När jag frågar ungdomar i min närhet vad som är den heta frågan så får jag svaret ARBETE. Det finns ingen fråga som engagerar så mycket som jobbfrågan. Oron kring sommarjobb, helgjobb och föräldrars arbetslöshet. Jag hörde att det var 123 personer som röstade i Piratpartiets öppna omröstning på årsmötet. 123 personer.

torsdag 15 april 2010

Pengar, pengar, pengar

Läste i tidningen om dagens bugetpresentation. Det handlade om vinnare och förlorare och DN konstaterar att (kärn)familjer med jobb och villa har vunnit på regeringens politik. Som vanligt räknar man kronor och ören, inget annat. Ökad otrygghet, vad kostar den? Vidare klyftor, vad kostar det?

När jag läste vidare i texten blev jag lite glad. Människor tänker själva. Kvinnan i texten, som var en av dom utmålade vinnarna, konstaterade att hon inte märkt någon egentlig skillnad Livet har liksom blivit dyrare och dessutom undrade hon vem som som ska sörja för "våra arbetslösa".

Det är en insikt, att det handlar om "våra arbetslösa". Jag tror att det är en längtan efter solidaritet som kommer till uttryck i det uttalandet. "Det ska löna sig att arbeta" säger dom. Visst, det ska det - och en del av lönen är att vi kan räkna med trygghet om olyckan är framme, och en del av lönen är att vi får möjlighet att vara solidariska med varandra.

söndag 7 februari 2010

Hur blir världen jäställd utan feminism?

Vaknar tidigt och tänker mig njuta av en lång söndagsfrukost. Slår upp tidningen och möts igen av en desperat mörkerman vid namn Göran Hägglund. DN-debatt har vänligen upplåtit plats till ytterligare ett avsnitt av serien "verklighetens folk". Idag blev jag dock inte lika provocerad. Jag vet ju att det inte hjälper.

Hägglund skriver att förvisso vill KD att alla, män som kvinnor, ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Fint va? Men å andra sidan vill inte KD att samhället ska lägga sig i hur det går till.

På radio hör jag hur man diskuterar Moderaternas satsning på kvinnliga väljare. Det kommer inte att gå hem säger man. För folk är inte så intresserade. Det är jobben som är det viktiga och det är ju ingen kvinnofråga...

Men herregud, jämställdhet är väl inte heller en kvinnofråga? Visst, för att uppnå jämställdhet kommer makten att fördelas annorlunda så är det. Men det är ändå ingen kvinnofråga.

Jobben säger dom. Kan någon förklara för mig hur det ska gå till när omsorgerna försämras allt mer? När det blir svårare att hitta förskoleplats, när äldreomsorgen får mindre personal och när dagverksamheter av olika slag utarmas. Vilka blir arbetslösa och vilka kommer att göra det obetalda hemarbetet? Omsorgen privatiseras, inte så att det blir så kallade privata alternativ utan omsorgen flyttar hem igen.

Dom välfärdstjänster som idag ger människor möjligheter att vara ute och faktiskt förtjäna sitt levebröd är tjänster som kvinnor kämpat sig till. Jag har sagt det förut, dom kan tas ifrån oss utan att vi hinner blinka.

Och du Göran. Dagens unga föräldrar nöjer sig inte med din lösning, dom är modernare än så. Eller?

fredag 5 februari 2010

17 minuter - 7 år!

Visste du att medellivslängden mellan Stockholms innerstad och Järvafältet (Tensta/Rinkeby) skiljer med sju år. Man skulle kunna tänka sig att det skulle vara till förortens fördel eftersom nedsmutsningen och stressen är så mycket större i stan men så är det så klart inte.

Det skiljer alltså sju år! Jag hörde någonstans att det skiljer sju år mellan Sverige och Jordanien. Jag vet inte om det är sant men oavsett det så tycker jag att det är väldigt märkligt att en resa som tar 17 minuter med tunnelbanan gör en sådan skillnad

Läste i Metro idag att arbetslöhetenlatte-söder har gått ner med 10 % den senaste mandatperioden. I samma artikel läste jag att arbetelösheten på Järva är över 50 %. Alltså, skulle inte den här regeringen bekämpa utanförskapet? Skulle inte den här regeringen minska segregationen? Kan någon förklara för mig hur det går till att bekämpa utanförskap och segregation samtidigt som man ökar klyftorna?

onsdag 23 december 2009

Lägg ner SAAB

I skrivande stund hör jag att affären mellan Volvo och Geely är i hamn. Det var väl fint. Då är det lätt att förledas att tro att samma ska snart händer med SAAB. Jag tror inte det. Även om något företag köper SAAB med dess innehåll måste nog Trollhättan med omnejd förbereda sig på en ordentlig åktur när det gäller arbetstillfällen.

Om SAAB går i putten är det så klart tråkigt för många av dom som jobbar där. Det som dom flesta dock sörjer är nog snarare varumärket SAAB. Det står för ett Sverige som inte riktigt finns längre. Vi var en stormakt med två egna bilmärken. Hur många smånationer kan stoltsera med det. SAAB stod också för det sportiga och frigjorda. Vem förknippar idag en bil med sportighet? Och, är det någon som tror att man kan göra ett bilmärke som gått med förlust i tjugo år lönsamt igen?

Nej, jag tror att det är dags att tänka nytt nu. Det finns gott om folk som tyckt att regeringen ska gå in och rädda SAAB. Det tycker inte jag. Regeringen har dock ändå ett gigantiskt ansvar. När ett företag som sysselsatt en hel byggd läggs ner måste stora insatser till. Utbildning, investeringsstöd, möjligheter till lån, satsningar på välfärden i stort och mycket annat. Det tar säkert tio år att komma igen och ska inte folk falla igenom på vägen så måste regeringen vara uthålliga i sina satsningar. Mitt tips är att fotsätta fokusera på miljövänliga alternativ när det gäller energi. Ja, lägg ner SAAB så ska ni se att det löser sig.

fredag 28 augusti 2009

Totto och de djupa tankarnas förbund

På väg till jobbet i morse lyssnade jag som vanligt på P1 morgon i ett öra. En lång del av vägen hade jag sällskap med Sven-Otto "Slutspelsskägget" Litorin. Totto fick frågor kring ungdomsarbetslösheten och de åtgärder man nu presenterat från regeringen för att motverka densamma. Han pratade också om moderaternas "sic" motstånd mot att avskaffa LAS.

För att börja med det senare. Det upprepas som ett mantra av moderaterna; "det blir inte fler jobb för att man avskaffar anställningstrygghetslagar". Och så det som så uppenbart slängts ihop av en PR-snubbe; "vi gick till val på att det ska bli lättare att anställa, inte lättare att avskeda". Det är ju helt sant, både och. Jag önskar bara att dom skulle leva upp till detta, och gärna på andra områden också. Att man infört nya möjligheter till tillfälliga och osäkra anställningar talar man till exempel tyst om.

Totto fick också frågan hur deras så kallade "lyft" skiljer sig åt från de åtgärder som sossarna hade förra året i form av plus-jobb. Jo, i moderaternas variant jobbar man bara 75% och har ersättning istället för avtalsenlig lön, annars är det samma. Känns inovativt och fint! Men, nota bene - man respekterar ju reglerna, för man värnar LAS. Känner någon sig lurad?

Slutligen måste Tottos optimism kommenteras. "Vi har haft, jag tror det är sju, finanskriser tidigare och vi har ju överlevt dom", sade Totto. Jo du, men en och annan har drunknat på vägen.

onsdag 26 augusti 2009

Att backa sig ur en uppförsbacke

Igår beslöt regeringen att bidra med en miljard till influensabekämpning. Detta trots att man sagt absolut nej länge, det får kommunerna/landstingen klara själva.

För en vecka sedan konstaterade moderaterna, dvs dom som bestämmer, att i den kommande budgeten ska kommunerna/landstingen få mer pengar. Det behövs för arbetslöshetsbekämpning. Detta trots att man sagt absolut nej länge, dom har ju redan fått pengar.

Man har också aviserat fler utbildningsplatser, trots att man för mindre än två år sedan kraftigt minskade just dessa platser.

På fråga efter fråga backar man, meter efter meter. Budgeten är underfinansierad på grund av alla skattesänkningar men ändå framstår man som ansvarstagande eftersom man från början sagt nej. Skattesänkningarna är samtidigt en chimär för samtidigt som borgarna sänker på statlig nivå tvingas kommunerna höja. Skillnaden är att i kommunerna råder platt skatt varför de med mindre inkomster drabbas dubbelt.

Föresten, till att rädda SAAB genom ett lån på tre miljarder finns inga pengar. Jag undrar när man slänger i backen i denna fråga. Kom ihåg var du läste det först.

Uppdatering, sedan detta skrevs i morse har regeringen presenterat en satsning på utbildningsplatser bland annat komvux. Därmed har man backat från förra årets beslut om att ta bort samma platser. Man har också presenterat en satsning på arbetsmarknadsåtgärder. Där med har man backat från det man då kallade att "gömma den öppna arbetslösheten". Så kan det gå.

onsdag 10 juni 2009

Sommarångest och lite politik

Borde så klart göra en analys av valresultatet eftersom jag tjatat så mycket om att gå och rösta. Struntar dock i det för det görs så många ändå. Kan väl konstatera att det gick "så där" men det är bara att ta nya tag. Är man Bajare så är man van att slå från underläge.

Annars fortsätter regnet att ösa ner. Man undrar hur sommaren ska bli. Jag har faktiskt inte bokat någonting vilket inte är så smart kanske. Jag skulle verkligen både vilja och behöva umgås med mina ungar och göra något tillsammans med dom. Första utmaningen är midsommar. Har ingen aning om vad vi ska hitta på. Planen var att bjuda in oss till någon av ALLA vänner med lantställe i närområdet men alla är tydligen antingen "fullbokade" eller så bygger dom om. Funderar just nu på en båtresa, vi får se.

Funderar vidare på politik. Ser att skolan i Stockholm får sämre och sämre resultat. Elever är mer otrygga, känner sig mindre sedda och mindre inspirerade i skolan. Skolborgarrådet säger att det mest handlar om skolmat och med den är eleverna alltid missnöjda. Läser vidare om den katastrofala matupphandlingen till sjukhusen och läkarnas bonussystem för korta patientbesök. Arbetslösheten stiger och socialbidragskostnaderna likaså. Alliansen går upp i opinionsmätningar i Stockholm. Herregud, fattar folk inte sambanden mellan politiska åtgärder och resultat? Vakna.

torsdag 7 maj 2009

Galningar

På ett sjukhus i Södertälje har en person gått till media för att han tröttnat på den rasism som han ansåg arbetskamraterna gav uttryck för. Tydligen inte bara i ord utan också i handling genom att ge personer med annan etnisk bakgrund än svensk sämre vård. Sjukhuset har då valt att kalla in en konsultfirma som ska "medla" i "konflikten". Ledningen svär sig fri och har inte uppfattat att kritiken är riktad mot dem. Alltså, är folk helt knäppa? Vem ska ta ansvar om inte ledningen och hur sjutton kan man utsätta en anställd för denna terror?

Samtidigt i riksdagen; igår anmälde Fredrik Federly regeringen till konstitutionsutskottet för hanteringen av pensionsuppgörelsen. Vansinnigt roligt tycker jag.

Samtidigt i huvudet på en folkpartist; Johan Persson kräver åter igen att polisen ska ta i med hårdhanskarna mot barn och ungdomar. Ge ungarna i Rosengård utegångsförbud och låt polisen ta hand om dom som inte sköter sig. Antar att den gode Johan också vill att polisen ska ordna fram jobb till dom 80% av befolkningen som inte har något, sen kan dom renovera husen, lösa trångboddheten och för all del starta en insamling så att skolan har resurser att ge barnen den undervisning dom har rätt till. På dom bara!

Får väl ge en liten kommentar till eländet på Söderstadion igår också;

måndag 6 april 2009

Otålighet

Helgens händelser har gjort mig mer otålig än vanligt. Du vet vad jag talar om! Opinionssiffrorna talar sitt tydliga språk och misären breder ut sig. I morse mötte jag en gammal kompis på väg till jobbet, hon suckade tungt och sa att "mina ideal är omoderna och utdöda". Så kan det väl inte vara? Finns det inget behov av ideologi längre? Finns det inget behov av riktning och linje? Plånboksfrågor avgör säger man och visst, men förut har vi alltid sagt att det kostar mer än det smakar att lämna några efter. Så är det tydligen inte längre. Stäng ögonen och skit i dom som står längst ner på stegen.

Slicka uppåt, sparka nedåt.

Om 12 % är arbetslösa har fortfarande 88 % jobb....

tisdag 25 november 2008

Dags för krispaket

Idag kom jobbilagan med stora morgontidningen. Den brukar vara ett antal sidor tjock, idag bestod den av 4 (fyra) blad. Den innehöll 14 (fjorton) annonser om lediga jobb.Den största annonsen var nästan en hel sida och bestod av en stor bild på glada människor som sökte arbetskamrater. Annonsen var en annons för arbetsförmedlingen, ett tidens tecken kanske.

Fler och fler företag får dispens för varseltiderna. Samtidigt upprepar högern sitt mantra som om dom fått en släng av touretts syndrom ARBETLINJEN GÄLLER, ARBETSLINJEN GÄLLER. Det spelar inte längre någon roll vad frågan är, svaret kommer att bli det samma. Bävrar är bortglömda och kvar är bara arbetslinjen.

Samtidigt duggar dom tätt nu, krispaketen. EU har ett, Frankrike och England har andra. Självklart presenterar Obama sitt kommande jättepaket och börsen rusar i höjden. Jag undrar varför vi inte har något krispaket i Sverige? En ynka bank har vi "räddat" och i övrigt har vi inte ens lyckats tvinga in dom andra i garantistystemet.

ROT-avdrag, extra barnbidrag, extra bostadsbidrag till pensionärer, det finns mycket att välja på. Alla andra verkar förstå att nu är inte budgetdiciplin högsta prioritet utan nu är det dag för politiska motdrag. Kom igen nu högern, det är dags för aktion!

måndag 17 november 2008

Dags för offensiv, höj skatten

Idag har Anders Borg hållit presskonferens. Han säger att vi går mot en recession och att arbetslösheten riskerar att bli nio procent. I min enkla lilla bubbla är en av uppgifterna för den ekonomiska politiken att utjämna hög- och lågkonjunkturer. Någon sa till mig att politiker ska se till att barn inte märker av om dom växer upp under låg- eller högkonjunktur. Det var bra sagt tycker jag. Det innebär också att ni nu måste satsa. Bygg, upprusta, öka personaltäthet, låt fler utbilda sig, höj a-kassan, det finns massor att göra.

Vad säger då regeringen?

Jo dom säger så här:

"Ytterligare offentliga satsningar för att möta lågkonjunkturen riskerar att få motsatt effekt jämfört med vad man önskar. Underskottet i statens finanser riskerar att växa, och regeringen skulle därmed kunna hamna i ett läge där det krävs skattehöjningar eller besparingar.
- Det är viktigt med god ordning i de offentliga finanserna".

Jag håller inte med!

Självklart skriver alla om frågan och kommentarerna är många. Afonbladet, Expressen/DI, SVD och DN

tisdag 5 augusti 2008

Tredje generationens arbetslöshet

När borgarna vann valet för två år sedan tror jag att de största orsakerna var GP (sossetrötthet) och att borgarna pratade om det så kallade utanförskapet. Det där med utanförskap tror jag tolkades olika beroende vem som lyssnade. I de redan högerinriktade kretsarna ville man få kontroll på "packet" (du vet, biragsfuskare och sådant) och i själva utanför-gruppen ville man så klart komma innanför.

Detta är min lilla korta valanalys som självklart kan kompletteras en masse men idag tillåter jag mig lite förenklingar.

Hur har det då gått så här i halvtid? Nja, inge vidare. De grupper som var arbetslösa då är arbetslösa nu, fortfarande i tredje generationen. Den lilla uppgång som var framkrattad slarvades bort. Vi är på väg in i en ny period av nedgång och det lär ju inte bli lättare när borgarna snabbt som attan dragit ner på resurser till arbetsmarnadsåtgärder och slantar till kommunerna och därmed till nödvändiga satsningar på vård och skola. Det blir helt enkelt bara värre.

Det märkliga är att vi samtidigt fått sänkta skatter med MILJARDER! Jag är inte ekonom men det där med att konsumtionen ska öka... Dom som redan ha miljoner och miljarder kan ju inte handla mer!

Det är svårt att bryta utanförskap. Det är särskilt svårt om innanförskapet inte hjälper till. Jag ska ta två små exempel. PRAO och sommarjobb. När jag var tonåring och skulle ut på arbetslivspraktik under en vecka eller två i skolans regi så fixade skolan att alla hade något att göra. Det kunde handla om att plocka disk på ett café, jobb i en affär eller för den delen inom vården eller liknande. Det var något att göra, det var kontakter som odlades och det var en möjlighet för alla att prova på ett jobb. Idag är det inte så. Var och en får fixa sitt eget. Om du inte hittar någon som vill ta emot dig en vecka eller två så får du vara kvar i skolan. Självklart är det svårast för dom som inte har ett brett kontaktnät genom föräldrar eller så. Tro mig, mina ungar har kämpat hårt för att fixa det själva men har oftast fått hemfalla till mina kontakter.

Sommarjobb då? Jo, det hänger ihop. Det är svårt att få in en fot någonstans. Är du 15 - 16 år så står du dig oftast slätt. Har du haft en PRAO-plats som gett dig kontakter så kanske... eller om du har föräldrar med tur... Ja du fattar vad jag menar.

Nu ska jag göra ett avslöjande. Jag har valt ut 16 ungdomar för sommarjobb i sommar (med avtalsenlig lön och justa arbetstider). I första hand valde jag ungdomar med utländska efternamn. Diskriminering? Vet inte, jag var ju tvungen att ha någon urvalsmetod. Jag tror att det skulle vara väldigt lönsamt för samhället om kommuner och näringsliv samverkade för att ge alla ungdomar sommarjobb.

Nå, utifrån detta kan man fundera på utanförskap, ungdomar som begår brott och ungdomar som ligger hemma på soffan hela sommaren. Man kan också fundera på vad som är viktigt inför nästa val eller så kan man tycka att jag pratar strunt. Du bestämmer.