Jag gillar olika!

Det är så himla mycket konsensus i debatterna nu för tiden. Ingen stuns liksom. Allt syftar jämt till att alla ska komma överens. Förr sa man "nja, vi får vara överens om att inte vara överens". När slutade vi med det? Varför vinnlägger sig inte TV, radio och debattarrangörer om att verkligen se till att folk har starka, genomtänkta åsikter som dom står för.

Jag var till exempel på ett seminarium om kriminalisering av personer som bär HIV. Jag hade väntat mig en mustig diskussion om för och emot. Istället fick organisatören av debatten spela djävulens advokat eftersom panelen var överens om det mesta. Jag lärde mig inte så mycket och kunde vare sig bli upprörd eller berörd på det sätt som jag vill bli när jag går på en debatt.

Nej, jag vill höra argument som sjuder och som är genomtänkta. Jag som lyssnare/åskådare vill lära mig något. Jag vill hålla med och ogilla och bli engagerad. Det kräver ju en del av debattörerna så klart men det går om man vill. Kom igen nu alla redaktioner och seminarieorganisatörer. Jag vill uppröras. Sluta vara så himla ljumma!

Skatteverket avslöjar?

Lördag innebär vanligtvis långfrukost med ordentlig genomläsning av tidning och diverse på datorn. Som du kanske minns har jag efter typ 25 års troget bläddrande i DN bytt morgontidning och idag blev jag igen påmind om varför. DN-debatt? Förr innebar det en verklig nyhet och något att prata om över frukostbordet. Inte längre.

"Skatteverket avslöjar, inga mer pappersblanketter".

Alltså, jag fattar att det för en del människor är en nyhet och lite läskigt. Jag fattar också att vi har en digital klyfta i landet som innebär att en del människor måste få extra hjälp och att man måste se till att till exempel min mamma som är helt okunnig/ointresserad av datorer kan göra rät för sig. Men inte är det dagens debattämne? Skatteverket kunde skickat ut ett pressmeddelande som blivit till ett TT-telegram....

I SvD presenteras på Brännpunkt-nätet en artikel från två socialarbetare där man beskriver hur klyftorna ökar och hur man inte längre har vare sig resurser eller tid att hjälpa som förr. Trångbodhet och barn vars föräldrar är arbetslösa som växer upp under ganska knaggliga förhållanden. Strax där under en artikel av SD som stödjer den där kommunen som beslutat förbjuda tiggeri. Samband någon? Det kan diskuteras. Det är en debatt som är värd att ta, något att snacka om över frukostbordet.

"Skatteverket avslöjar...." Bah, vilket trams!

Vad snackar Zaremba om?

Jag är intresserad av skolfrågor ändå har jag faktiskt inte läst dom omtalade artiklarna i DN i sin helhet. Jag har skummat och därutöver följt debatten på nätet och på andra ställen. Så mycket har jag förstått att Zaremba tycker att skolan ska förstatligats och att det är politikers klåfingrighet som gör att svenska elever får sämre resultat.

På ett sätt har ju Zaremba direkt en poäng. Från 90-talet och framåt har man från dom tidigaste skolformerna och uppåt varit tvungna att klara sig med mindre resurser så till vida att barngrupper och klasser blivit större och antalet vuxna färre. Detta är ju ett direkt politiskt ansvar. Att skolverket och andra insatta länge kritiserat segregationen som ökar genom privatskolornas utbredning verkar dock gått Zaremba förbi men lär ju också vara en del i förklaringen.

I mina barns tidigare skola har personalen  haft som mantra - "det där är ett fritidsproblem, inget vi kan ta hänsyn till eller göra något åt i skolan". Jag tror att det är vanligt. Det är ett jätteproblem om skolan tror att man är en isolerad del av världen och kan vara helt opåverkad av världen runt om kring.

Nåja, nu till min poäng. I morse hörde jag Zaremba på P1. Han sa då att det största problemet är att lärare inte vågar använda sin meddelarfrihet. Lärare höjer inte sin röst när som ser att saker är på väg åt helskotta. Om dom framträder exempelvis i media kan dom råka ut för repressalier säger Zaremba och tar ganska hemska exempel. Det är ju förskräckligt men man ska vara medveten om att i privatskolorna har man ingen meddelarfrihet alls, det säger Zaremba inget om.

Sedan kan ju jag tycka att om Zaremba har rätt och lärare år ut och år in undervisar mot sin övertygelse för att politiker givit direktiv om tokigheter, då har vi ett större problem än jag trodde. Det vill inte säga lite - det kan jag lova.

Kärnkraft är säkrare än sex

Idag hade jag tänkt blogga om datalagring. Det har varit debatt i kammaren och i eftermiddag är det omröstning i riksdagen. Sedan blev jag varse att regeringen antagligen kommer att förlora tre omröstningar idag. Det handlar om utförsäljning av statliga bolag, förbud för transfetter och nedläggning av tingsrätter. Med datalagringen blir det fyra.

Är en regering regeringsduglig om man lägger fram förslag efter förslag som man förlorar? Eller, ska vi vara glada för att riksdagen får mer makt? I Regeringsformen står det "all makt utgår från folket och riksdagen är deras företrädare....". Eller, börjar det bli dags för att fundera på misstroende?

Nåja, det finns kanske viktigare saker än att utmana regeringsmakten just nu. I Japan är det på väg att brisera fullständigt. I Tokyo sprider sig paniken. När man lyssnar på svenska experter verkar det inte vara så farligt. Jag tror inte på er. Jag tror inte heller att det går att förvara utbränt kärnbränsle på ett säkert sätt i 100 000 år.

Jag har berättat om det där bandet jag åkte på turné med för många år sedan, nu finns dom på youtube! Denna låt passar in idag.

Smekmånaden för SD är över?

Idag har jag haft det tvivelaktiga nöjet att sitta i kammaren i Sveriges Riksdag och lyssna på debatten om "Våldsbejakande extremism". Omgiven av Sverigedemokrater, ett stort gäng, och en Kristdemokrat. Många av personerna runt omkring mig hade uppenbara problem att sitta stilla, undrar vad det beror på?

Nåja, debatten var okej. Både stort och smått kom upp. Det jag uppskattade mest var nog att alla faktiskt tog chansen att knäppa Åkesson på näsan när det gäller hans argument att "ingen tar debatten/vågar ta i frågan" och liknande argument. Exempel på exempel på olika saker som gjorts och görs radades upp av olika företrädare. Det var också bra att man faktiskt satte hårt mot hårt och på riktigt ifrågasatte de "fakta" som Jimmie slängde sig med. Förhoppningsvis är smekmånaden över.

Det finns fler som borde ifrågasätta vad Sverigedemokraterna verkligen hämtar sin "kunskap" ifrån. Utanför kammaren stod det en hord av journalister som nästan trampade ner varandra i sin iver att få en kommentar av Åkesson. En del av dom kanske borde gå en kurs hos BBC när det gäller förberedelser för intervjuer

Debattdag

Idag är det budgetfullmäktige i min kommun. Har varit uppe i talarstolen ett antal gånger och det är ju väldans kul. Nu är det dags för första beslutet i fråga om själva budgeten och det ska ju bli spännande. Jag har yrkat bifall till ett moderat yrkande och därutöver våra egna så klart. Moderaterna och folkpartiet har yrkat bifall till vårt förslag om att kommunen ska använda öppen källkod.

Det sistnämnda kommer inte att gå igenom även om det finns en majoritet i verkligheten. Inget av dom styrande partierna vill stödja oss trots att dom egentligen håller med för då blir det för svårt med alla andra säryrkanden som sånt där som vårdnadsbidrag och så. Så kan det vara i politiken. Vägen till framgång är inte alltid rak.

Kan konstatera att vi har problem med jämställdheten i Sundbyberg. Det kan man se på bilden av gruppledarna nedan. Det märks i talarstolen.

Slut

Var ute på krogen igår. För sent. Det blir lätt så och det får jag betala för nu. Jag har varit valarbetare hela dagen och dessutom debatterat skolan. Nu är jag slut. Sitter i fåtöljen och slöbloggar. Borde tvätta, borde städa men istället får jag lida för gårdagens utsvävningar.

Nej, det är bara att konstatera, det kommer inte att bli några mer kloka formuleringar idag. Helt enkelt.

Verklig debatt

Käkade middag med en god vän igår och vi pratade lite om tonläget i den politiska debatten. Han är inte vad jag vet partipolitiskt aktiv men däremot politiskt intresserad. Vi konstaterade gemensamt att debattnivån är väldigt låg och medias rapportering som är både snuttifierad och sensationslysten gör det inte bättre.

Ikväll hålls en kulturpolitisk debatt i Stockholm. Förhoppningsvis blir nivån på den lite högre. Varför det finns chans till det? Jo, kombattanterna kommer före debatten startar att lova varandra och ta i hand på att först och främst bemöta motståndarens bästa argument. Alltså, inte leta efter blottor och små revor i väven utan verkligen ta sig an dom större frågorna. Debatten kan avnjutas på Orionteatern och i ringhörnorna hittar du å ena sidan Timbro och å andra Tankesmedjan det osynliga.

Den tid som är kvar till valet ska jag försöka följa tipset att faktiskt lyssna och i den utsträckning jag kan göra på samma sätt som föreskrivs ovan. Jag ska bemöta det bästa argumentet min motståndare har. Jag uppmanar dig som fortfarande funderar att också kräva bättre svar av mig och andra som söker förtroende. Dom flesta svar kan förbättras genom ett "hur då?". Det vet jag som tröttnat på torftigheten i debatten.

Ahhh

Söndag, sovmorgon, ensam hemma, kaffe - fullständigt njutbart. Det blev en tokig kväll med en sväng på stan, några nya bekantskaper, hemmafest hos grannen och så lite clubhopping. Eftertankens kranka blekhet säger så klart att den sista svängen borde man stått över.

Idag ska jag storhandla, laga mat för veckan och se till att städa lite. Det blir nämligen en galen vecka med debatter och valarbete. Jag ska diskutera idrottspolitik och bli förhörd av förstagångsväljare. Ska hinna med lite fotboll också, du vet - en avgörande match.

Annars var jag ju bjuden på finkals idag men jag avstår. Det finns dom som är besvikna över det men jag är helt enkelt inte en champangetjej.

Polis, polis potatismos

Vet inte om du lyssnade på nyheterna igår? Jag tänker på reportaget om den unge mannen som dödades i samband med ett polisingripande i Göteborg. Om du inte gjorde det vill jag rekommendera dig att göra det, du hittar reportaget här. Så blossar då debatten om polisens internutredningar upp igen. Det händer gång på gång och svaret blir det samma varje gång. Åklagaren tittar på ärendet en gång till och när mediestormen lagt sig tonar ärendet bort i dimman.

Som sagt det här är inte första gången frågan diskuterats. Vi har haft Osmo Vallo- ärendet och vi har haft en uppsjö av ärenden sedan baseboll-ligans dagar. Sverige har kritiserats av både Europarådet och Europadomstolen. Minst en gång per år kör kvällstidningarna artikelserier om "Poliserna som begår brott, privat eller i tjänsten" och år efter år konstateras i undersökningar att förtroendet för polisen sjunker.

Jag fattar inte varför man inte åtminstone kan ordna så att polisens internutredningar skiljs åt från den ordinarie polisverksamheten. Jag hörde på radion både igår och idag att man vill lägga internutredningarna som en central enhet under rikspolisstyrelsen. Men varför då??? Vad skulle det göra för skillnad. Det finns ett färdigutrett förslag som är bra och som bara ligger i en byrålåda hos Beatrice Ask och väntar. Sätt det i sjön. Vad väntar ni på, vad är ni rädda för???

Göran Hägglund är ond

Jag hängde som du vet i Almedalen under politikerveckan men faktum är att jag med vett och vilje missade Göran Hägglunds tal. Just den dagen som han brast ut i hat mot den så kallade kulturvänster valde jag att "praktisera" som kulturarbetare. Mitt praktiserande bestod mest i att jag bar tunga saker mellan olika spelplatser åt mer professionella kulturarbetare.

Hur som helst stod det dock klart ganska snart att Hägglund hade gjort ett utspel för "de vanliga", vad det nu är. Sådana som kulturvänstern tydligen föraktar. Jag vet inte, kanske tillhör jag inte kulturvänstern för jag känner mig ganska vanlig men jag vill gärna omfattas av begreppet. Jag tycker att det är min uppgift också att avgrundsvråla och dekonstruera och allt vad jag nu ska göra, trots eller kanske på grund av min vanlighet. Kära nån, jag har ju barn - om inte jag gör det, vem ska då göra det?

Efter Almedalen har debatten fortsatt. Jag har funderat länge på om jag inte borde spökskriva något till Newsmill-debatten. Där har bland andra Marcus Birro, som är en annan tok, uppropat till försvar för Hägglund. Men det har liksom inte blivit av. Nu känns det dock lite bättre för jag kan lugnt fortsätta min semester. Det jag ville ha sagt säger Åsa Petersen så bra på Aftonbladets ledare.

En vecka senare

Så har då en vecka av semestern passerat. Jag har bara jobbat en av dessa sju dagar! En liten artikel har jag filat fram, annars har det varit lugnt. Artikeln ska ingå i en serie där olika debattörer skriver under en vecka. Artikelserien handlar om bostadsinbrott. Finns det något kontroversiellt att säga? Dagens inlägg från försäkringsbolaget IF såg ut ungefär som det vi skrev. Ja, ja - det är ju debattredaktörernas problem, inte mitt.

Annars är det dags att lämna mammas och pappas ömma famn. Det har varit en trevlig vecka men en vecka räcker absolut. Imorgon ställer vi in kosan på en tripp västerut. Vi drar till Gbg och trängs med alla Gothia-cup deltagare. Inte så genomtänkt kanske men nu är det som det är. Två dagar på Liseberg har jag lovat yngsta dottern men som väl är får jag permis på torsdag kväll för att göra något annat.

Vad kan man då göra när man får permis några timmar en torsdagskväll i Göteborg? Ja, det tål att funderas på... Nu ska jag ut och träna!

Inkonskevenser

Kom i säng allt för sent i går så det gick segt att komma upp i morse. Väl uppe blev det dock ett uppvaknande. Frukostkaffet inmundigades nämligen tillsammans med Centerpartiets Lena Ek. Ja, hon var på radion alltså. Jag satt hemma i mitt kök.

Hon kan ju inte vara riktigt riktig. Hon tycker att man ska ha mer överstatliga beslut om försvarspolitik ("fredsframtvingande") i EU. Fast, om man inte vill vara med så ska man slippa. Fast, det kommer antagligen inte att gälla Sverige eftersom vi antagligen kommer att vara överens.

Hm, om man inte behöver rätta sig efter ett beslut så kan det väl inte kallas överstatligt. Då blir det ju ett mellanstatligt samarbete för dom som vill och vad var då poängen med att vilja ha mer överstatlighet? Hm, lyssna själv och se om du fattar.

Nästa omskakande nyhet var att en undersökning kommit fram till att det är mest medelålders män med borgerliga värderingar som får komma till tals i debatten och då inte minst på DNs debattsida. Nähä??? Är det verkligen så?

Ja, det går ju att raljera men när man lyssnar på den efterföljande debatten och hör debattredaktören rättfärdiga sina urval med att det ju är fler män än kvinnor som har makt så blir man mörkrädd. Lyssna själv (länken till inslaget var inte ute när detta inlägg skrevs så du får bläddra ner en bit själv) och säg vad du tycker.

Jepp, nu sågade jag först en kvinnlig toppolitiker och sedan plussade jag för att släppa fram fler kvinnor i debatten. Vad sägs om det?