Sedan ett halvår så där twittrar jag. Först var det lite trevande, sedan var det en explotion och nu är det mer avvaktande. Jag fattar verkligen att twitter, facebook och andra sociala nätverk varit nödvändiga i exempelvis den så kallade arabiska våren men jag funderar på vad det gör med oss i vårt land? Vi som redan har fria val, yttrandefrihet och mötesfrihet.
Jag följer nyhetsrapporteringen. Mer och mer låter jag den sållas genom twitterfiltret. De nyheter som dyker upp i den sekund som jag tittar in och som kommenterats av just dom personer som jag följer. Det är nyheten som jag gör till viktig. Det är ett mycket slutet nyhetsflöde. Starkt begränsat i sin öppenhet. Jag vet inte om jag känner mig tillfreds med det på riktigt. Klart jag har ett eget ansvar att följa fler källor men när tiden är begränsad är det lätt att man låter en sanning bli sanningen.
Nåja, det är en sak som jag som sagt kan åtgärda. Det som egentligen föranledde rubriken är att jag på sista tiden blivit mer och mer provocerad av alla radikaler som diskuterar med varandra på nätet. Vi skriver kommentarer och bloggar och twittrar och talar om för varandra vad vi tycker. Vi som är med i den nya tekniken. Men allt mer sällan sipprar samtalet ut på gator och torg. Vad har dom gamla i min kommun för nytta av att jag twittrar om utförsäljningen av vår omsorg, dom lär inte vara bland mina 250 följare.
Nej alla ni vänner som fått nog. Det som är lätt att säga på twitter gör knappast någon nytta på gator och torg. Det är lätta att frälsa dom redan frälsta men nog har vi ett större ansvar än så. The revolution will not be twitterised, i alla fall inte i Sverige.
Visar inlägg med etikett facebook. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett facebook. Visa alla inlägg
onsdag 30 november 2011
fredag 19 augusti 2011
Svart eller vitt?
Hamnade igår i en liten diskussion på facebook om häktningen av en 15:årig pojke som misstänks för att ha placerat ut sprängladdningar i sandlådor och andra lekställen i södra Stockholm. En liten flicka skadades svårt när hon lekte i sandlådan och det är ju inte annat än fruktansvärt.
Nåja, diskussionen kom sig av att en kvinna i sin status hade skrivit att hon tyckte det var hemskt att pojken blivit häktad. Den typen av statusrader på facebook har förmågan att ta fram det sämsta hos människor, så även här. "Men tänk på den lilla flickan", utropade någon argt. Jag kan bara sucka och fundera på hur man tänker när man säger så. Frågade personen om hon också tyckte att pojken skulle dömas till fängelse, det tyckte hon inte!
Alltså, en person som sitter i häkte är inte dömd. Häkte innebär inte att man är straffad utan man placeras där för att man inte ska fly, upprepa brottet eller försvåra utredningen. Svenska häkten hör till dom hårdaste i Europa (jo det är sant). På ett häkte kan man sitta isolerad i en liten cell upp till 23 timmar per dygn. Svenska häkten får regelmässigt kritik från Europarådet och från FN för att dom inte uppfyller kraven i internationella konventioner om fängsligt förvar. Många människor begår självmord i svenska häkten varje år.
Alltså, en person som sitter i häkte är inte dömd.
Nu handlar det om en pojke som är 15 år. Han misstänks för ett allvarligt brott, något som vi inte ska ta lätt på. Självklart ska samhället se till att brott kan utredas och att han inte begår nya brott under tiden så sker men han ska inte sitta i häkte. Reglerna måste ändras så att det blir förbjudet att behandla barn på det sättet. Det är inhumant och skadligt. Det finns borde finnas möjlighet att istället låta pojken vistas på ungdomshem eller i familjehem med restriktioner. Har du själv någon 15 åring i din närhet, tänk dig då honom eller henne i samma situation.
Slutligen, det gick väldigt fort att hitta den här pojken. Det finns rapporter om att han hållit på och tillverka sprängämnen sedan ha var 10 år. "Alla visste". Men herregud, varför gjorde ingen något då?
Nåja, diskussionen kom sig av att en kvinna i sin status hade skrivit att hon tyckte det var hemskt att pojken blivit häktad. Den typen av statusrader på facebook har förmågan att ta fram det sämsta hos människor, så även här. "Men tänk på den lilla flickan", utropade någon argt. Jag kan bara sucka och fundera på hur man tänker när man säger så. Frågade personen om hon också tyckte att pojken skulle dömas till fängelse, det tyckte hon inte!
Alltså, en person som sitter i häkte är inte dömd. Häkte innebär inte att man är straffad utan man placeras där för att man inte ska fly, upprepa brottet eller försvåra utredningen. Svenska häkten hör till dom hårdaste i Europa (jo det är sant). På ett häkte kan man sitta isolerad i en liten cell upp till 23 timmar per dygn. Svenska häkten får regelmässigt kritik från Europarådet och från FN för att dom inte uppfyller kraven i internationella konventioner om fängsligt förvar. Många människor begår självmord i svenska häkten varje år.
Alltså, en person som sitter i häkte är inte dömd.
Nu handlar det om en pojke som är 15 år. Han misstänks för ett allvarligt brott, något som vi inte ska ta lätt på. Självklart ska samhället se till att brott kan utredas och att han inte begår nya brott under tiden så sker men han ska inte sitta i häkte. Reglerna måste ändras så att det blir förbjudet att behandla barn på det sättet. Det är inhumant och skadligt. Det finns borde finnas möjlighet att istället låta pojken vistas på ungdomshem eller i familjehem med restriktioner. Har du själv någon 15 åring i din närhet, tänk dig då honom eller henne i samma situation.
Slutligen, det gick väldigt fort att hitta den här pojken. Det finns rapporter om att han hållit på och tillverka sprängämnen sedan ha var 10 år. "Alla visste". Men herregud, varför gjorde ingen något då?
torsdag 24 mars 2011
Twitter, facebook, blogg
Jodå, ASD är numera med hela vägen. Igår tog jag äntligen steget och började twittra. Spännande värre och en helt ny värld. Hittills har jag fem följare varav jag vet vilka två är. Bra facit på 12 timmar? Kanske, vad vet jag? Men, sådana saker verkar viktiga. Det var också viktigt att hitta ett bra Twitternamn. Det var svårt för dom bästa var ju som IRL upptagna.
Det jag fattat är i alla fall att twitter är en helt annan värld än statusuppdateringarnas Facebook. Andra regler gäller och andra krav ställs. Det handlar om att ta sig in i rätt sväng för att det ska bli skoj verkar det som. Dessutom alla dessa oskrivna regler! Tydligen är det till exempel inte come il faut att vara direktlänkad mellan Twitter och Fejan, i alla fall inte i alla sammanhang.
Det lär väl ge sig skulle jag tro, med tiden blir allt nytt gammalt. Sedan finns det en del gammalt som alltid är aktuellt och fantastiskt.
Det jag fattat är i alla fall att twitter är en helt annan värld än statusuppdateringarnas Facebook. Andra regler gäller och andra krav ställs. Det handlar om att ta sig in i rätt sväng för att det ska bli skoj verkar det som. Dessutom alla dessa oskrivna regler! Tydligen är det till exempel inte come il faut att vara direktlänkad mellan Twitter och Fejan, i alla fall inte i alla sammanhang.
Det lär väl ge sig skulle jag tro, med tiden blir allt nytt gammalt. Sedan finns det en del gammalt som alltid är aktuellt och fantastiskt.
torsdag 13 januari 2011
Integritet och DSK pt 2
Många av mina vänner på facebook har börjat använda något som kallas "places". Det innebär att man lägger ut var man befinner sig ofta och precist. Funderar på debatten om integritet när folk samtidigt kan låta fejan få all denna information och det pussel som ständigt läggs om vad och vem och var.
Är det så att man tycker det är okej när man själv delar informationen eller är det så att man inte fattar att man bidrar till övervakningssamhället och Den Totala Kontrollen? Jag tycker det är läskigt. Snart behöver vi inga hemliga tvångsmedel eller så kan vi i alla fall inte med trovärdighet ha synpunkter på att sådan införs, det behövs liksom inte.
Nåja, fejan är bra på många vis. Vet inte om du minns att jag berättade om DSK - Den Stora Kärleken för ett tag sedan. Det gjorde jag för att få spela Billie Holliday men nu har jag dessutom tack vare fejan efter 20 år återknutit kontakten. Jag vet att det redan då fanns vänner som tyckte att DSK inte var så bra för mig. Det är inte utan att det är lite spännande.
Är det så att man tycker det är okej när man själv delar informationen eller är det så att man inte fattar att man bidrar till övervakningssamhället och Den Totala Kontrollen? Jag tycker det är läskigt. Snart behöver vi inga hemliga tvångsmedel eller så kan vi i alla fall inte med trovärdighet ha synpunkter på att sådan införs, det behövs liksom inte.
Nåja, fejan är bra på många vis. Vet inte om du minns att jag berättade om DSK - Den Stora Kärleken för ett tag sedan. Det gjorde jag för att få spela Billie Holliday men nu har jag dessutom tack vare fejan efter 20 år återknutit kontakten. Jag vet att det redan då fanns vänner som tyckte att DSK inte var så bra för mig. Det är inte utan att det är lite spännande.
torsdag 18 februari 2010
Ansiktsburk
För några år sedan skrattade jag ihjäl mig till denna låt. Du minns den säkert. Det var först igår jag insåg att det var en låt som var före sin tid - en förvarning till alla oss som numera lagt ner IRL och lever på facebook!
lördag 14 november 2009
Goda människor - och onda
Fast vi tar det i omvänd ordning. Först dom onda. Jag vet inte om jag berättat om min dotters före detta klasskamrat men om jag har det kan du väl hoppa över detta första stycket. Alltså, kompisen är något år äldre än min dotter men dom gick i alla fall i samma klass. Tjejen i fråga har inte haft det lätt i livet. Hennes pappa - som är hennes enda nära anhöriga - har inte direkt behandlat henne väl. Det är en lång historia men du kan tänka Askungen så är du nära.
Hur som helst, för en tid sedan blev flickan gravid. Ja, det är ju inte första gången i världshistorien en 18:årig tjej blir mamma men "morfar" såg sin chans och slängde helt enkelt ut sin dotter på gatan. Ja, jag vet att det är 2009 men det händer. Män tar sig rättigheter och flickor blir elakt behandlade.
Hur som helst, nu har bebisen kommit. En liten jättesöt pojke och lilla mamma är så duktig och glad. Så klart finns det en pappa till barnet och tillsammans är dom en liten familj. Samtidigt är det inte så lätt att starta sin familj utan hjälp från en äldre generation. Det saknas både pengar och praktiskt stöd.
Det är nu dom goda krafterna kommer in. På facebook finns en grupp där man kan ge bort/byta/önska saker. Aktiviteten är hög. Jag lade ut en önskan om stöd där och nu har jag en bil full med kläder, täcken, leksaker, overaller, åkpåse, hoppgunga, badbalja och allt vad en ny liten bebis behöver. Idag ska jag och dottern få träffa den nya lilla bebisen och det ska bli såååå mysigt. Jag hoppas verkligen "morfar" skäms och någon dag får sota för sitt ovärdiga beteende.
Hur som helst, för en tid sedan blev flickan gravid. Ja, det är ju inte första gången i världshistorien en 18:årig tjej blir mamma men "morfar" såg sin chans och slängde helt enkelt ut sin dotter på gatan. Ja, jag vet att det är 2009 men det händer. Män tar sig rättigheter och flickor blir elakt behandlade.
Hur som helst, nu har bebisen kommit. En liten jättesöt pojke och lilla mamma är så duktig och glad. Så klart finns det en pappa till barnet och tillsammans är dom en liten familj. Samtidigt är det inte så lätt att starta sin familj utan hjälp från en äldre generation. Det saknas både pengar och praktiskt stöd.
Det är nu dom goda krafterna kommer in. På facebook finns en grupp där man kan ge bort/byta/önska saker. Aktiviteten är hög. Jag lade ut en önskan om stöd där och nu har jag en bil full med kläder, täcken, leksaker, overaller, åkpåse, hoppgunga, badbalja och allt vad en ny liten bebis behöver. Idag ska jag och dottern få träffa den nya lilla bebisen och det ska bli såååå mysigt. Jag hoppas verkligen "morfar" skäms och någon dag får sota för sitt ovärdiga beteende.
fredag 9 januari 2009
Tyst protest
Nu vet jag vem han är och jag vet vad han vill. Det känns nästan lite antiklimax för särskilt salig var han inte. Jag gick inte och pratade med honom igår. Något tog emot och jag kanske önskade att han skulle vara lite hemlig. Hur som helst, mannen som sitter utanför mitt jobb vid en marschall med benen i kors heter Jonas Nordgren. Han titulerar sig aktivist och genomför en tyst protest mot FRA-lagen. Han ska sitta där i fyra veckor och jag gissar att han kommer att få blåskatarr.
Det är intressant hur FRA-lagen har tagit fram protestanten i många människor. Folk hittar på de mest speciella sätt att uttrycka sin åsikt. Vi har sett Stekare mot FRA, vi har sett partyprotest på Café Opera(?), vi har sett diverse facebookgrupper och hemsidor, massmail och gud vet vad.
Det handlar om demokrati och yttrandefrihet. Jag kan bara hoppas att detta intresse snart växer också utanför givna grupper och utanför frågor som verkar vara mest fokuserade på den individuella sfären. I EU-parlamentet driver bland andra Eva-Britt Svensson på för en resolution till förmån för Dawit Isaak till exempel. Det handlar också om yttrandefrihet. Meddelarfriheten som urholkas på jobbet, är det något som kan intressera? Solidaritet med folk som lider av total brist på demokrati och mänskliga rättigheter.
Välkommen i kampen!
Så här skriver Jonas på sin facebookgrupp som heter Jag besöker Jonas under trapprotesten v 2-4.
Jag är en medborgare med stark tro på demokrati, mänskliga rättigheter och icke-våld.Staten har i och med FRA-lagen skaffat sig de tekniska förutsättningarna för att kunna kartlägga medborgarnas sociala nätverk och politiska åsikter.Under fyra veckor kommer jag att sitta utanför riksdagshuset hela dagarna, från att ledamöterna kommer till jobbet tills de går hem. Syftet är dels att utrycka min besvikelse över att vårt land styr bort ifrån den demokratiska vägen, dels försöka förstå varför våra politiker låter det hända.Eftersom jag söker en dialog så vill jag inte ha en folksamling med plakat som ropar slagord. Däremot vill jag gärna ha många besökare under aktionen, eftersom det signalerar att det är fler än jag som är missnöjda.Traditionella demonstrationer är väl bra, men jag försöker göra någonting annorlunda för att inspirera och engagera människor./Jonas Nordgren---------------------------------Tills vidare sitter jag vid norra ingången till innergården, inom synhåll ifrån trappan från kl 8:00 till kl 17:00 på vardagar.
Det är intressant hur FRA-lagen har tagit fram protestanten i många människor. Folk hittar på de mest speciella sätt att uttrycka sin åsikt. Vi har sett Stekare mot FRA, vi har sett partyprotest på Café Opera(?), vi har sett diverse facebookgrupper och hemsidor, massmail och gud vet vad.
Det handlar om demokrati och yttrandefrihet. Jag kan bara hoppas att detta intresse snart växer också utanför givna grupper och utanför frågor som verkar vara mest fokuserade på den individuella sfären. I EU-parlamentet driver bland andra Eva-Britt Svensson på för en resolution till förmån för Dawit Isaak till exempel. Det handlar också om yttrandefrihet. Meddelarfriheten som urholkas på jobbet, är det något som kan intressera? Solidaritet med folk som lider av total brist på demokrati och mänskliga rättigheter.
Välkommen i kampen!
Så här skriver Jonas på sin facebookgrupp som heter Jag besöker Jonas under trapprotesten v 2-4.
Jag är en medborgare med stark tro på demokrati, mänskliga rättigheter och icke-våld.Staten har i och med FRA-lagen skaffat sig de tekniska förutsättningarna för att kunna kartlägga medborgarnas sociala nätverk och politiska åsikter.Under fyra veckor kommer jag att sitta utanför riksdagshuset hela dagarna, från att ledamöterna kommer till jobbet tills de går hem. Syftet är dels att utrycka min besvikelse över att vårt land styr bort ifrån den demokratiska vägen, dels försöka förstå varför våra politiker låter det hända.Eftersom jag söker en dialog så vill jag inte ha en folksamling med plakat som ropar slagord. Däremot vill jag gärna ha många besökare under aktionen, eftersom det signalerar att det är fler än jag som är missnöjda.Traditionella demonstrationer är väl bra, men jag försöker göra någonting annorlunda för att inspirera och engagera människor./Jonas Nordgren---------------------------------Tills vidare sitter jag vid norra ingången till innergården, inom synhåll ifrån trappan från kl 8:00 till kl 17:00 på vardagar.
onsdag 10 september 2008
Lyckade människor
Jag vet en generaldirektör som med sitt punkband blivit fälld i radionämnden. Jag vet en gammal punkare som nu är specialistläkare, jag vet en som är jurist, en som är propagandaminister, ett helt gäng är byrådirektörer och några andra är journalister. I en diskussion på facebook ville många hävda att gamla punkare blev " något inom teater, reklam eller annan media".
Forskningen har nu kommit fram till att gamla punkare är lyckade/lyckliga människor. Det kan du läsa om här. Den kreativa andan i punkrörelsen med alla skivbolag, fanzines och annat har ritat ut vägen.
Men, jag vet också kamrater som inte alls följde med på den vågen. De som faktiskt tog ett helt annat tåg eller rent av blev kvar på perongen. De som slog följe med drogerna eller de som inte orkade vara med längre. Är dom en parameter i forskningen också?
Forskningen har nu kommit fram till att gamla punkare är lyckade/lyckliga människor. Det kan du läsa om här. Den kreativa andan i punkrörelsen med alla skivbolag, fanzines och annat har ritat ut vägen.
Men, jag vet också kamrater som inte alls följde med på den vågen. De som faktiskt tog ett helt annat tåg eller rent av blev kvar på perongen. De som slog följe med drogerna eller de som inte orkade vara med längre. Är dom en parameter i forskningen också?
lördag 9 augusti 2008
Det var bättre förr
Jag berättade väl att jag facebookar? Jo då, det är trevligt tycker jag. Känna att man är med fast man egentligen sitter hemma... Nej, skojar bara. Så långt har det inte gått ännu. Hur som helst så tycker jag att det är kul att hålla lite koll på kompisar och hitta både nya och gamla. Jag håller inte på med en massa trams på fejan men som sagt vänner och dessutom grupper och events - det gillar jag. Jag har faktiskt skapat en egen grupp på fejan som i skrivande stund har 843 medlemmar.
Nu ska allt ändras. Skaparna av Facebook vill tydligen börja om från början. Skit tycker jag. Testade den nya sidan och kan konstatera att det var mycket krångligare. Kunde liksom inte få någon översikt. Grupperna hittar jag inte över huvud taget. Nej, jag bytte snabbt tillbaka till den gamla.
Det funkar ju, varför måste man ändra allt?
Det var helt enkelt bättre förr.
Nu ska allt ändras. Skaparna av Facebook vill tydligen börja om från början. Skit tycker jag. Testade den nya sidan och kan konstatera att det var mycket krångligare. Kunde liksom inte få någon översikt. Grupperna hittar jag inte över huvud taget. Nej, jag bytte snabbt tillbaka till den gamla.
Det funkar ju, varför måste man ändra allt?
Det var helt enkelt bättre förr.
torsdag 31 juli 2008
Facebook - svaret på alla frågor
Jo då, jag har ett facebook-konto. Jag gillar det för jag ha fått kontakt med människor som jag inte sett på länge. Det är ett kul sätt att hålla koll och kontakt. Igår, till exempel träffade jag några vänner som var i Stockholm på besök. De bor annars i NewYork och var bara här i tre dagar. För att förenkla livet bjöd de in alla kompisar som hade lust att träffa deras nya små barn till fika på Rosendal. All försnack sköttes via fejan. Enkelt.
Nu har jag blivit inbjuden till en ny grupp. "Håll SD utanför riksdagen 2010-gruppen" eller något sådant. Jag ska inte bli medlem! Inte för att jag inte sympatiserar med syftet men jag tror inte alls på metoden. En grupp på fejan gör ingen skillnad. Jag är med i All hail to David Bowie, Singel malt, Liverpool-fans, Bajen-fans och en del annat men det beror på att dessa grupper säger mig något och säger något om mig, det är en annan sak. (Jag kastar heller inte kuddar och jag är inte med i något vampyrkrig).
Det finns en annan grupp som jag tror stenhårt på. Den gruppen kräver handling och det gillar jag. Gruppen heter "Jag lovar att aldrig mer hålla tyst när någon säger något rasistiskt". Det är inte alltid lätt att leva som man lär men ska vi slippa SD i riksdagen 2010 så tror jag att denna metod är mest verksam. Välkommen i kampen!
Nu har jag blivit inbjuden till en ny grupp. "Håll SD utanför riksdagen 2010-gruppen" eller något sådant. Jag ska inte bli medlem! Inte för att jag inte sympatiserar med syftet men jag tror inte alls på metoden. En grupp på fejan gör ingen skillnad. Jag är med i All hail to David Bowie, Singel malt, Liverpool-fans, Bajen-fans och en del annat men det beror på att dessa grupper säger mig något och säger något om mig, det är en annan sak. (Jag kastar heller inte kuddar och jag är inte med i något vampyrkrig).
Det finns en annan grupp som jag tror stenhårt på. Den gruppen kräver handling och det gillar jag. Gruppen heter "Jag lovar att aldrig mer hålla tyst när någon säger något rasistiskt". Det är inte alltid lätt att leva som man lär men ska vi slippa SD i riksdagen 2010 så tror jag att denna metod är mest verksam. Välkommen i kampen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)