Mammaväckarklockan

I morse vaknade jag ovanligt tidigt med ett ryck. Troligtvis vaknade jag av att det var lite för tyst. Äldsta dottern skulle ju upp för att åka till Göteborg kl åtta. Tydligt och klart sade hon ifrån i går kväll att hon skulle sätta klockan och att jag inte behövde oroa mig. Men, det är ju just det man behöver som mamma. Det är sådant jag oroar mig för. Att ungarna ska missa bussen till den stora festivalen eller semesterresan. Dottern var väldigt glad att jag väckte henne.

Det fick mig att tänka på en vän till min yngsta. Det har inte gått så bra för honom i skolan. Han är inte alls obegåvad, däremot både omotiverad och okoncentrerad. Jag frågade varför det var trögt i skolan. Han svarade att det var tufft att komma upp på morgonen. Det är skillnad för C sa han (C är yngsta dottern) för hon har ju någon som ser till att hon kommer upp. Men, jag kan ringa och väcka dig sa jag så klart samtidigt sm jag insåg att det inte var själva väckarklockan som saknades utan någon som verkligen såg till och brydde sig om att han kom upp.

Vi bestämde, dotterns kompis och jag, att det skulle underlätta om han inte behövde gå upp så tidigt på morgonen. Det kan väl vara bra att ha en klass som börjar kl 8 på morrgonen och en annan som börjar 12. Självklart får den senare klassen också sluta senare men på så sätt utnyttjar vi såväl lokaler som annan infrastruktur bättre. Så kom vi överens om att hans tankar skulle bli ett politiskt förslag. Kanske betydde det något för honom att jag lyssnade för han har i alla fall kommit så långt att han gått från IV till vanligt gymnasium.

Nåja, tillbaka till den stora festivalen som dottern ska på. Hon är mest där för att se på Kanye. Honom har vi ju redan sett tänker jag. På Stockholms jazzfestival 2006. Själv hade jag gärna åkt till Way out west men inte för Kanye. Jag hoppas att dottern kommer hem med nyvunna insikter vem som är den riktiga kungen på denna festival.

Sömnlös

Har hamnat i en våg av sömnlöshet igen. Antar att det tyder på ett visst semesterbehov. Ah, att inte behöva tänka på att "JAG MÅSTE SOVA NU FÖR SNART SKA JAG UPP". Det är vad jag behöver. Oroa mig lite mindre vore bra också. Jag har lite för mycket att göra, det är bara att konstatera.

Inatt somnade jag vid 12 (var tvungen att se slutet av Kinnaman-filmen, bajare emellan..). Vaknade sedan kl 3 och kände att natten nu var körd. Nattens oro handlade dock om dottern. Idag har jag nämligen skickat min lilla 16 åring på sin första egna semester utan någon vuxen i närheten. Jag är inte så orolig egentligen. Hon har rest en del förut. Det är en av dom stora fördelarna med att ha vuxit upp i idrottsrörelsen. Hon är van att ta hand om sig själv.

Nå, istället var jag orolig för att hon inte skulle komma iväg. Om hon hade missat tåget hade det inte bara blivit gråt och tandagnisslan utan också en olidlig sommar. Planeringen vad gäller transport till centralen var lite tight så jag googlade alternativa tider och vägar och så. Heeelt galet. Det är väl bara att somna om och sedan säga till ungen att nu åker du den och den vägen vid den och den tiden...

Inte jag! Medans dottern sov sin vackra törnrosasömn bar jag eventuell oro genom hennes natt. En del kallar det curling, jag tror det är mycket värre än så. Nåja, nu ska jag packa och ge mig av till Amedalen. Hoppas jag får sova lite på båten. Ser du mig, prata inte med mig.

Vilka är egentligen terroristerna?

I helgen har det varit terrorvarning på stan i Göteborg. Polisen säger sig har kvalificerad information om ett verkligt hot och efterhand har det visat sig att det är köpcentrat Nordstan som varit målet för terrorn. Polisen som har koll på grejorna har snappat upp hotet och också hittat möjliga gärningsmän Nämligen fyra personer med syrisk bakgrund som bott i Göteborg i hela sina vuxna liv.

När en av dom misstänkta idag berättar hur gripandet av dom fyra gått till går det kårar genom min kropp. Plötsligt är vi tillbaka i den iskalla tiden direkt efter WTC. Vad som helst passerar utan att någon blinkar. Mannen på radion beskriver hur 15-20 män i full stridsmundering tränger sig in i hans hem kl sex på morgonen när alla ligger och sover. Med våld tvingas han ner på marken och får sedan, inför sina barn, sitta naken i 45 minuter med händerna bakom nacken.

Abu Ghraib någon?

I radion intervjuvas Anne Ramberg från advokatsamfundet och Lars Nicander från Institutet för asymmetriska hot och terrorismstudier vid försvarshögskolan. Anne säger att det finns en möjlighet att det använts övervåld vid ingripandet eftersom man aldrig får använda mer våld än nöden kräver. Lars däremot säger att man aldrig kan vara nog säker och om man misstänker någon för förberedelser för terrorbrott så kan det bli så här. Han säger också att det är fullt normalt att polisen säger att det är ett allvarligt hot men att ingen behöver vara orolig för att gå ut på stan.

Seriöst, menar mannen allvar?

När inslaget ska avannonseras tackar programledaren dom medverkande. Anne Ramberg från Advokatsamfundet och Lars Nicander från Institutet för assyriska hot! Hon korrigerar sig strax men felsägningen säger en del den också.

Vi går mot mörkare tider.

Ytterligare en vinst för Götet...

Det är lördag och jag tittar ut genom fönstret och ser en liten molntuss på en annars helt blå himmel. Funderar på om jag ska cykla till badet eller rent av ta bilen ut till havet. Jag längtar lite efter vatten med lite salt i. Andra tar sig till det riktigt salta havet på västkusten. Inte för att bada men för att uppleva vad som blir ännu en mega-konsert i Göteborg.

Det är märkligt hur duktiga dom är på västkusten med alla sina arrangemang. Det är U2, Gothia cup, Madonna, Metaltown och inom kort Way out west och Finnkampen. Sveriges huvudstad snor åt sig en helg med gubbrockaren Bruce och möjligtvis en landskamp på fula Mordor. Nä, lite avundsjuk får man nog vara på Göteborgs koncept när det gäller att locka arrangörer, där har Stockholm något att lära.

Fast det är klart, vi har ju allsång på Skansen....

Nåja, ha det så kul i Götet alla ni som tillbringar helgen där.

Vad är det vi äter?

I morse gick jag till min lokala butik för att köpa mjölk som saknades till frukosten. Min vana trogen valde jag den ekologiska mjölken som är "standardmjölk" i min butik. Med det menar jag att den icke-ekologiska mjölken är den som står på lilla hyllan och den ekologiska är den som står i den stora vagnen på golvet. Jag brukar ofta fundera på vem som faktiskt tar beslutet att välja den ickeekologiska mjölken, för i detta fallet blir det verkligen ett beslut.

Denna tanke tog mig tillbaka några veckor till mitt besök på Gotland. Där kunde man välja på ekologisk mjölk och mjölk från Gotland. Konstigt val tyckte jag. Vi pratade om det och funderade på vad skillnaden var. Tillslut fick vi veta att den ekologiska mjölken, förutom de krav som ställs när det gäller foder och sånt antar jag, hade varit på fastlandet och vänt! Va? Då blir man lite fundersam. Samma sak kunde man se när jag var i Göteborg. Där kunde jag välja på eko-mjölk eller mjölk från västkusten. Där är kanske valet lättare för mjölken inte behövt åka lika långt antar jag men jag kan ju inte vara säker.

Jag gillar att handla ekologiskt och närproducerat. Det är inte lätt när man bor i Stockholm. Eller, visst finns det en massa ekologisk men det är väldigt ont om gårdsbutiker, egenplock och liknande. Det tycker jag är tråkigt för jag vill ha sker som smakar och ger näring. Det är roligare så.

Roligt är det också med Pridefestival. Jag blir glad att se regnbågsflaggan på bussar i Stockholm och utanför Dramaten. Jag ska dit och "jobba" snart och det ska bli kul som vanligt. Kommer du ihåg denna låten?

End of the road

Jaha, så var man hemma igen då. Det blev lite drygt ett dygn i Göteborg och ett antal timmar på Liseberg. Faktum är att vi tog en tur med Paddan-båten också. Det där med karuseller ligger inte för mig. Eller, det var faktiskt en underdrift - jag avskyr karuseller, så jag köpte mig en ny bok och satte mig på en bänk. Efter någon timma tog jag en promenad och sedan satte jag mig på en bänk... Liseberg har den fördelen, det finns faktiskt ställen att komma undan. Varje gång jag träffade på döttrarna i vimlet fick jag i alla fall onda ögat av yngsta. Varför? Ja det kan man fråga sig.

Nå, sedan var det äntligen dags att lämna tivolit. Utanför Skandinavium ringlade kön lång. Till vad? Jo, två timmar senare skulle insläppet till Club-Gothia öppna. Ett hysteriskt jättedisko för tonåringar från både här och där. Aha, jag förstår lockelsen men turen till Göteborg var ju till för oss tre, även om yngsta får sms ungefär var tionde minut från kompisar som också befinner sig i Göteborg. Tänk om jag hade vetat, tänk om vi hade planerat.

Nåja, även om denna blogg heter alla smutsiga detaljer får det finnas gränser även för mig när det gäller att lämna ut andra men så mycket kan jag berätta att någonstans mellan Skandinavium och Heden tröt mitt tålamod. Hur kan det vara så att man kan vara den hemskaste, elakaste människa som någonsin gått i ett par skor efter att ha spenderat nästan sju timmar på Liseberg med sina barn? Då fick jag nog och åkte tillbaka till Masthugget, packade bilen och körde hem. Någon måtta får det vara!

Som straff missar jag Bajen-matchen på Ullevi ikväll...

En vecka senare

Så har då en vecka av semestern passerat. Jag har bara jobbat en av dessa sju dagar! En liten artikel har jag filat fram, annars har det varit lugnt. Artikeln ska ingå i en serie där olika debattörer skriver under en vecka. Artikelserien handlar om bostadsinbrott. Finns det något kontroversiellt att säga? Dagens inlägg från försäkringsbolaget IF såg ut ungefär som det vi skrev. Ja, ja - det är ju debattredaktörernas problem, inte mitt.

Annars är det dags att lämna mammas och pappas ömma famn. Det har varit en trevlig vecka men en vecka räcker absolut. Imorgon ställer vi in kosan på en tripp västerut. Vi drar till Gbg och trängs med alla Gothia-cup deltagare. Inte så genomtänkt kanske men nu är det som det är. Två dagar på Liseberg har jag lovat yngsta dottern men som väl är får jag permis på torsdag kväll för att göra något annat.

Vad kan man då göra när man får permis några timmar en torsdagskväll i Göteborg? Ja, det tål att funderas på... Nu ska jag ut och träna!

Goa gubbar

För inte så länge sedan hörde jag av diverse fotbollsfans att man var lite orolig för att åka till Göteborg för att se på fotboll. Oron kom sig inte av att man sysslade med fotbollsförstörande verksamhet, det vill säga bråk och stök inför matcher. Nej, det man oroade sig för var Göteborgspolisen som sades vara väldigt ivriga att "diskutera" med tillresta påhejare. Med tanke på att polisen fått nya redskap med den nya huliganlagen var oron ännu större då man förväntade sig att polisen var sugen på att testa gränser.

Jag viftade så klart bort detta med att oron med all säkerhet var överdriven. Varför skulle just Göteborgspolisen ta i extra? Så hörde jag ett reportage på Studio 1 vilket gav mig lite kalla kårar. Om det polisbefäl som uttalade sig fått bestämma tror jag att man skulle använda stridsvagn mot fotbollsfansen.

Så läser jag först på text-tv och idag i DN om misstankarna mot att vänsterextremister infiltrerat migrationsverket. Det är SÄPO och Göteborgspolisen som fattat misstankar eftersom det skett flera avvikelser från ett förvar utanför Göteborg. Generaldirektören för MIV slår undan misstankarna och förklarar att det inte är så konstigt att folk utanför förvaret vet att dom är där eftersom dom inte är satta i isolering. Dom kan alltså själva ringa bekanta, media, hjälporganisationer och vad det nu kan vara för att söka hjälp. Detta borde polisen känna till tycker Dan Eliasson vilket jag är den första att hålla med om. SÄPOs och Göteborgspolisens konspirationsteorier blir i ljuset av detta uttalande nästan lika skrattretande som när SÄPO arkiverade konsertaffischer från Musikforum i Karlshamn i ett desperat försök att få ha sitt kontor kvar.

Nä vet du, av Sveriges dyraste myndighet kräver jag mer.