tisdag 30 juni 2009

Frukostseminarium

Sitter på frukostseminarium och lyssnar på debatt om signalspaning. Det är unga pirater, blogare, journalister, poliser, SÄPO och så jag. Det är galet roligt för mig som gillar politik att se denna mix och blanding av folk som orkar sig upp kl 8 på morgonen för att gå på seminarium.

Samtidigt som jag lyssnar på debatten och fotar panelen skriver jag en krönika till min chef och bloggar lite. Svarar på mess och mail och känner mig otroligt på. Resten av dagen kommer att handla om välfärd, tyst teater, högerextremister och inte minst rosévins-mingel. Så ska jag gå ut och ta en öl med några lobbyister också.

Rosorna blommar, jasminen doftar, havet ligger blankt - det är klart att man kanske borde ta sig ett dopp också.

måndag 29 juni 2009

Lite Almedalenskvaller

Så kom då dottern hem från sin rockfestival men innan dess han den ömma modern ge sig av till sin festival. När jag pratade med dotter i telefon lät hon mer död än levande men det är väl så det ska vara efter en lång weekend i Borlänge. Nu är hon i alla fall hemma. Själv landade jag istället på Gotland för politikerkollo i en vecka.

När vi igår vandrade genom Visby var det med en märklig känsla. Det var tomt, sådär som jag kan tänka mig att det är en vanlig försommardag i Visby. Några bortkomna Villaägare delade ut små kort om sin subersiva verksamhet. SEKO och Vårdförbundet hade mer skarpa budskap men det var inte trångt.

Nåja, det förändrade sig senare. Lars Ohly var först ut och när hans tal drog igång var det faktiskt riktigt mycket folk i parken. Mer än vanligt vilket så klart gläder ett fruset vänsterhjärta. Lasses tal kan ni läsa om någon annanstans men här kommer skandalen. Innan talet gick en facklig förbundsordförande fram till Lasse, tog honom i hand och önskade lycka till. Det var stort i sig men när du nu får veta att förbundsordföranden som vågade sig fram var Jan Karlsén så blir det roligt. Vem är Jan Karlsén? Kolla här.

lördag 27 juni 2009

Skandal, skandal en domarskandal, pt 2

Nej, det är inte så så att jag ska klaga på en bortdömd frispark för Bajen. Du vet ju liksom jag att det är paus i allsvenskan. Visst kan man ha synpunkter på domarna i U21, inte minst den domare som dömde Sverige - Italien matchen men inte heller det tänker jag ödsla tid på.

Aha tänker du, nu kommer det något om pirate-bay domaren och den där jävs-frågan men även där gick du bet. Jag har inga synpunkter på föreningstillhörighet utan lämnar det till andra att bedöma Däremot kan jag passa på att slänga in en liten mening som jag haft med förut, jag tycker det är bra om domare vidareutbildar sig i frågor dom ska döma i.

På tal om vidareutbilding. Det finns verkligen många domare i allsvenskan som borde vidareutbilda sig. Det är ju bra att vi nu har "proffsdomare" så att dom kan få tid till att lära sig lite mer. Och nu kommer vi till själva skandalen; Martin Hansson ska döma finalen i Confederations cup. Ja, du läste rätt. MARTIN HANSSON DÖMER FINALEN! Om inte det är en domarskandal så vet jag inte vad en domarskandal är!

fredag 26 juni 2009

Curling

Min dotter är i Borlänge. Jag är så klart lite avundsjuk för att det finns massor av bra band att se. Jag är däremot inte avundsjuk på tältliv med allt vad det innebär av dålig sömn, skruttiga baja-major och oväsen natten igenom. Det är roligt också för jag tycker jag har hyfsad koll på musiklivet men dom banden som dottern prioriterar känner jag faktiskt ofta inte till.

Hur som helst. Det är ju festivlaldebut för dottern. Hon kan hajka och hon vet hur det är att försmäkta utan snus några dagar så hon klagar så klart inte över obekvämheter. Därför känns det extra bra att kunna curla lite så här på håll. Jag tillhör ju nämligen en folkröelse, ett politiskt parti med medlemmar i hela landet. Så, vad är mer naturligt än att ringa en av sina kamrater i den aktuella staden och sedan låta dottern och hennes kamrat bli bjudna både på en ren dusch och riktig frukost. Det är vad jag kallar både lyx och curling.

Att jag dessutom får en liten rapport om dotterns "status" gör ju inget heller....

torsdag 25 juni 2009

onsdag 24 juni 2009

Länge leve Sverige

Hörde på radion igår om svenskar i London. Det var en lång intervju med en kvinna som flyttat dit för att spela musikal. Kul för henne, hon och hennes familj vad jag förstår trivdes bra i London. Enligt uppgift finns det cirka 50 000 svenskar som bor och arbetar i London för längre eller kortare tid.

På radion igår frågade reportern nyfiket hur det är att leva i exil i London. Var samlas svenskarna? Var kan man köpa svensk mat? Hur gör man när man får hemlängtan? Så slutligen ett snack om svenskarna som samlats i Hyde Park på midsommarafton för att fira och dansa runt stången. Man verligen hör hur reportern kokar över av stolthet och nyfikenhet.

Alltså, jag har verkligen inget emot att man firar svensk midsommar i London eller att man fortsätter äta salt lakrits för fulla muggar. Min fundering är snarare varför dessa frågor inte ställs till iranier i Sverige eller till Indier eller Kongoleser. Nej, assimilera dig lille vän för du har ju fått en fristad här i Sverige. Var tacksam och glöm ditt ursprung så fortsätter vi hoppa som små grodor vart vi än kommer för att visa upp DET SVENSKA!

tisdag 23 juni 2009

Jag flytt int´

Jag vet inte om det är ett tecken, någon som försöker säga något eller en dator som hakat upp sig. Du vet ju att jag söker nytt jobb, ständigt. Jag vill ha ett jobb som är mer utmanande och utvecklande än jobbet jag just nu sitter på. Därmed inte sagt att jag tar vad som helst, var som helst.

Vet inte om du minns men jag berättade för några dagar sedan om mina förhandlingskunskaper. Jag tycker själv att jag är ganska bra på att förhandla. Jag gillar nerven, spelet, spänningen. Dock inte tillräckligt mycket för det här. Kära Offentliga Jobb - du kan sluta tjata nu! Jag vill inte, jag vill verkligen inte bo i Västernorrland - det är mitt sista ord! Det hjälper inte hur många mail om det där spännande förhandlingschefsjobbet du skickar varje dag, jag flytt int´! (Eller, om du på datasupport ser det här, något har hakat upp sig).

Återgår nu till att tömma egna mailen på spännande mailfrågor från allmänheten.

måndag 22 juni 2009

Två veckor kvar

Det är två veckor kvar nu tills jag får semester. Det ska verkligen bli skönt. Innan dess ska jag dock sitta vid skrivbordet ett tag till. Jag fyller mina dagar med att svar på brev och läsa utredningar som legat allt för länge. Och så kastar jag papper - ton av papper. Det känns som ett reningsbad, riktigt skönt.

Nästa vecka blir det Gotland och politikens egna Peace & Love. Ja - det är faktiskt så. Man hänger runt på seminarier och kollar in diverse folk. På kvällen blir det en bit mat och en öl. Det är trevligt och jag brukar komma hem med massor av kontakter och idéer.

I år blir det blandad kompott. Det blir signalspaning, det blir Region Skånes kulturportfölj och det blir förhoppningsvis middag med polisförbundet. Det blir debatt om unga med folkpartiet och det blir teaterföreställnig med TopBoy. Självklart blir det också mingel med de RödGröna och en diskussion med teateralliansen. En himla röra helt enkelt.

Jädrar, jag har glömt att beställa nya visitkort.

söndag 21 juni 2009

Suck

Tänk att vissa dagar bara bjuder på tristess. Solen skiner ute, det är ledig söndag och jag har verkligen ingenting inplanerat. Borde kännas underbart. Istället är jag sur och irriterad, uttråkad och lite småarg. Men - det skiter väl du i?

lördag 20 juni 2009

Säg inte att du inget visste!

Idag är det internationella flyktingdagen. En flykting är en person som på grund av välgrundad fruktan flyr sitt land. Fruktan är en subjektiv upplevelse som kan grunda sig på krig, förföljelse, svält, naturkatastrofer, fattigdom, förtryck och mycket annat.

Europa bygger högre och högre murar. Vi skapar läger utanför våra egna gränser för att slippa se det. Grekiska myndigheter skjuter flyktingbåtar i sank. Vi vänder bort blicken när någon nämner Darfour, Afghanistan, Gaza, Ceuta och vad vet jag. Har du besökt Kanarieöarna? Europas utpost. Där liksom i södra Italien och på Malta flyter döda kroppar iland efter människor som bara vill leva ett liv som du och jag.

Idag är det internationella flyktingdagen. Vad tänker du göra åt det?

fredag 19 juni 2009

Framtidsfunderingar

I onsdags var jag ute och tog en öl med en vän. Du vet en sån där vän som man träffar högst en gång i halvåret. Vi lärde känna varandra på ett jobb för några år sedan och vi trivdes bra med att jobba ihop. Vi är väldigt olika men trots det har vi väldigt mycket gemensamt.

Min kompis är väldigt mycket mitt uppe i sin karriär. Det är spännande och hon är mycket duktig på det hon gör. Eftersom vi jobbat ihop vet hon också att jag är duktig på vad jag gör. Hon känner till mina kvalitéer mer än mina nuvarande kollegor eftersom jag nu jobbar på en mycket "lägre nivå" än då. Det är väldigt nyttigt att ha en person i sitt nätverk som står en bit ifrån men som ändå kan peppa och ge lite goda råd. Jag känner mig väldigt "pepp" att hitta en väg upp efter vårt samtal. Jag hoppas det gäller kompisen också som har massor av potential.

I övrigt firar jag midsommar i stan, dock inte lik min första. Med mina ungar och familjen Slow. Det blir fotboll å TV, otraditionell midsommarmat som vi förhoppningsvis pysslar ihop tillsammans. Vin och ingen nubbe. Det enda som blir traditionellt är jordgubbstårtan, den vill vi inte vara utan - bäst jag går och börja bygga nu.

Trevlig midsommar!

onsdag 17 juni 2009

Än finns det tid

För ett par år sedan var jag på vintersemester i Marocko. Jag vet att Marocko är ett diktaturland som använder tortyr och occuperar Västsahara men det blev så i alla fall. När jag satt och funderade på midsommarkäk kom jag att tänka på den fantastiska inlagda fisk som vi fick i på en restaurang i Agadir. Så, här kommer ett recept som du hinner göra innan midsommarsillen ska serveras. Dock ska fisken helst ha varit fryst men du hittar frysta sillfiléer i välsorterade butikers frysdisk.

Here goes:

Boquerones

Skinna 500 gram sillfilé som varit fryst minst 3 dygn.
Blanda 2,5 dl citronsaft med 1,5 msk salt
Häll blandningen över sillen, täck med plast och ställ kallt i minst 6 timmar (tills filéerna är helt vita)
Sila av citronsaften och lägg filéerna på ett fat,
Blanda 3 msk olivolja, 2 finhackade vitlöksklyftor, bladpersilja och 2 msk grovmalen svartpeppar.
Stö blandningen över filéerna (det går så klart också bra att varva i burk)
Ställ blandningen kallt minst 3 timmar

Servera med hårt bröd, en öl och en liten nubbe!

tisdag 16 juni 2009

Kompromissernas mästare

Jag pysslar väldigt mycket med förhandlingar. Jag gör det på jobbet, jag gör det på fritiden och jag gör det hemma. Självklart är det olika spel som spelas på de olika arenorna men det kan konstateras att jag genom att ta med mig olika knep (och ibland att låta bli att ta med mig olika knep) från de olika spelplanerna faktiskt kommer längre och längre. Jag skulle till och med kunna drista mig till att påstå att jag är ganska bra på det.

Att vara en bra förhandlare kräver skinn på näsan. Det gäller att veta vad man vill och hur stort ens mandat är. Det handlar om att syna motpartens kort och att aldrig visa osäkerhet. Jag har märkt genom åren att om man håller ryggen fri genom att hela tiden kolla av sitt stöd kommer man mycket längre.

På mitt jobb pågår just nu positionsmarkeringar, tuppfäktningar och svansviftande om vart annat. Jag har gjort det här så länge så det är väldigt mycket rutin. För mig som inte tillhör Det Stora Partiet krävs det mycket tålamod för att inte flyga i taket. Det är villkoren för public service blandat med förtursförklaring till domstol samtidigt som man ska bevaka positioner och navigera mellan ilskna medspelare och motspelare. Processer, processer, processer. Förankring, förankring, förankring. Det kan kännas lite tjatigt ibland.

På min fritid förhandlar jag med samma Parti om att "rädda hyresrätten". Det är ett styvt jobb eftersom mina motparter har mycket mindre kompetens när det gäller kompromisser och samarbete än på riksplanet. Är man van att ratta själv blir det väldigt jobbigt med dubbelkomando. Jag har fortfarande hoppet om att "vinna" något.

På hemmaplan däremot förlorar jag ständigt. Där är det tonåringarnas lag som gäller. Samtidigt som jag försöker vara tydlig är jag alldeles för "soft on crime". Nä, förhandla kan jag men att vinna över tonåringarna är stört omöjligt!

söndag 14 juni 2009

Vänstern är död -

Söndagsmornar innebär radiolyssnande och oftast gott om tid till både morgonkaffe och eftertanke. Dagens Godmorgon världen innehåller en lång diskussion om vänsterns förmodade död. På Europa-nivå finns inga stjärnor att spana efter. Labour i England dör sakta sotdöden och i Frankrike har Högern fångat upp dom mest lyskraftiga namnen och givit dem antingen en plats i regeringen eller ett flott internationellt jobb. Smart!

Sossarnas tillbakagång i svenska storstadsområden hamnar i fokus och plötsligt hör jag ett av kommunalråden i min lilla kommun i radion. Helene Hellmark Knutsson analyserar sossarnas katastroftillbakagång de senaste valen med att man inte "når in i villaområdena och radhusen". Det är nog sant. Sundbyberg, som fortfarande har röd-grönt styre, har satsat på valfrihet säger Knutsson. I Sundbyberg bejakar socialdemokraterna omvandlingar från hyresrätter till bostadsrätter för att ge folk möjlighet till bostadskarriär, fortsätter hon.

Med detta resonemang och med denna politik borde ju sossarna sitta ganska säkert i Sumpan. Sossarna borde skörda framgångar på löpande band. Så är det så klart inte. Visserligen gick både s och v tillbaka mindre i Sumpan än i kringliggande kommuner men det var ändå ett rejält tapp i senaste valet. Och även om det vore så att s inte tappat, när första generationens ombildare sålt sina bostadrätter så finns det inget mer att suga ut, vad gör vi då?

Nej jag tror problemet är ett helt annat än det Knutsson och andra högersossar gör gällande. Jag förstår verkligen inte varför man som medelklass i storstäder ska rösta på en kopia när originalet finns. Är det något människor inte letar efter så är det fler mitten/högerpartier. Det människor vill ha är något nytt. Visst måste vänstern inklusive sossarna förnya sig men det gör man inte genom att kopiera de partier som nu håller på att köra välfärden i botten.

Vad vi måste göra är att hitta tillbaka till gatorna. Vi måste förvisso föra in folkets röst i parlamentet men för att kunna göra det måste vi först lyssna. Vi ska försvara de minsta men det räcker inte. För att klara detta måste vi också ha ett förtroende från flera. Politikens möjlighet att förändra vardagen för människor måste vara tydlig och det är först efter vi orkat lyssna till människor som vi kan företräda dem. Det är otroligt lätt att förväxla valfrihet med egenmakt men det är bara lurendrejeri. Att du får välja elbolag, telefonbolag och vad det nu kan vara betyder INTE att du får större makt över din vardag - vägra valfrihet, KRÄV MAKT! Jag är övertygad om att det går och därför vågar jag drista mig till att utbrista:

- länge leve vänstern!

lördag 13 juni 2009

Ledig helg

Äntligen, en ledig helg. Dom senaste veckorna har gått åt till valrörelse och gud vet vad. Denna helgen har jag inte en enda sak att göra och det känns sååå skönt. Som mellanålders ensamstående (singel) kvinna borde jag kanske utnyttja helgen till att hänga på stan, umgås med gamla vänner eller leta efter nya. Men nej, jag har verkligen bestämt mig. Som väl är hänger molnen tunga över staden och det är grått, grått, grått. Hela helgen ska jag stanna hemma. Jag ska inte passa en enda tid och jag ska inte göra något ansträngande alls. Nej jag ska bara njuta av lugnet.

Istället ska jag tillbringa hela dagen i köket. Igår var jag och storhandlade och idag ska jag laga sommarlovsmat. Det blir pizzabullar, paj, piroger, laxcanneloni, fetaost-spenatcanneloni, kycklingköttbullar, fiskburgare, falaffel och sen får vi se. Det blir sådant som man kan lägga i frysen och ta fram vid behov helt enkelt. Jag köpte mig lite vin också - med bubblor i, så blir matlagningen ännu roligare!

föresten, på tal om ingenting alls. Jag vet inte om du kommer ihåg att jag skrev om min odlingsiver för ett tag sedan. Nu har ju vädret inte varit särskilt balkongvänligt på sista tiden men det växer så det knakar ändå. Allt fick inte plats på bilden men här är några sorters chili och lite andra kryddor.


fredag 12 juni 2009

Rättvisans kvarnar

Igår hade jag ett telefonmeddelande på telefonsvararen efter ett möte. Det var en man som presenterade sig som polis från länskriminalen. Han inledde meddelandet med att säga att jag inte skulle bli orolig, "ingenting har hänt", men att jag gärna fick ringa upp honom. Självklart blev jag lite orolig ändå. När jag väl fick honom i luren visade det sig att det hela handlade om ett ärende från 2005.

År 2005 var jag och mina döttrar på badsemester i Bulgarien. Det var strax före eländet Sunny Beach slog till på riktigt och det blev ett fylleslag mer än semester. Hur som helst så var jag väldigt noggrann när jag var där när det handlade om bankomartkortet. Jag ville ju inte få det stulet eller så. Trots min noggrannhet så blev kortet skimmat, antagligen i en bankomat. En månad efter hemkomsten försvann hela lönen liiiite fortare än normalt, nämligen direkt.

Nu har det bulgariska polisen äntligen hittat bovarna. I en dator i Sofia dök mitt dåvarande kortnummer upp och därför ringde polisen mig för att höra om jag hade några anspråk och om jag kunde berätta lite mer. Kan inte påstå att minnesbilderna är glasklara om viken dag jag upptäckte att pengarna var borta och exakt vilken bankomat jag tog ut pengar i där men i alla fall. Polisen frågade om jag ville åka till Sofia för att agera målsägande. Jag är inte särskilt sugen att spendera tid i en bulgarisk domstol men om jag får en vecka på något juste ställe vid svarta havet på köpet ska jag definitivt fundera på det.

onsdag 10 juni 2009

Skolavslutning och lite mänskliga rättigheter

I dag är det skolavslutning för min yngsta. Hon går ut åttan och har under det gångna året klarat sig hyfsat i skolan. Sjävlklart är det i första hand hennes egen kapacitet som ligger bakom men också det faktum att hon har hjälp hemifrån genom både tjat, gnat och beröm. Så är det inte för alla. Läste i DN (finns inte på nätet ännu) att man på Järvafältet dock lyckats ganska bra att höja betyg med hjälp av läxhjälp och extra lärare. Det låter ju väldigt fint. Skolborgarrådet (M) uttalade sig också och var väldigt nöjd.

Dröm då om min förvåning när jag läser vidare i DN att läxhjälpen sponsras av en privat organisation och att man inför nästa termin söker nya kommersiella sponsorer. VA? Vänta lite nu. Är inte rätt till kunskap samhällets ansvar? Ska barn och ungdomar verkligen behöva förlita sig på att man hittar sponsorer till skolan för att de ska få den utbildning dom har rätt till. Det kan väl ändå inte vara rätt och riktigt. Något är väldigt fel när man inte förmår se att skolan har grava utlärningsproblem. Om vi såg till att skolan hade tillräckligt med resurser och att skolarbetet faktiskt skulle göras i skolan (förbjud läxor) så kanske vi kunde ge alla barn och ungdomar lika villkor och möjligheter.

Och så till något helt annat. Hörde på ekot att Europa nu slutligen beslutat att inte ta emot Uiguriska flyktingar som varit tvångdeponerade i Guantanamo. De ska istället "placeras" på ön Palau i stilla havet. Ön har inte många innevånare och tanken är väl att placeringen ska vara tillfällig. Alltså, ytterligare en fångenskap om än i något friare former än på Guantanamo. Anledningen till att det blivit så här är att Kina utövat mycket starka påtryckningar mot länder i till exempel EU för att man inte ska ta emot Uigurerna. Ekonomi väger tyngre än mänskliga rättigheter. Skämmes!

Sommarångest och lite politik

Borde så klart göra en analys av valresultatet eftersom jag tjatat så mycket om att gå och rösta. Struntar dock i det för det görs så många ändå. Kan väl konstatera att det gick "så där" men det är bara att ta nya tag. Är man Bajare så är man van att slå från underläge.

Annars fortsätter regnet att ösa ner. Man undrar hur sommaren ska bli. Jag har faktiskt inte bokat någonting vilket inte är så smart kanske. Jag skulle verkligen både vilja och behöva umgås med mina ungar och göra något tillsammans med dom. Första utmaningen är midsommar. Har ingen aning om vad vi ska hitta på. Planen var att bjuda in oss till någon av ALLA vänner med lantställe i närområdet men alla är tydligen antingen "fullbokade" eller så bygger dom om. Funderar just nu på en båtresa, vi får se.

Funderar vidare på politik. Ser att skolan i Stockholm får sämre och sämre resultat. Elever är mer otrygga, känner sig mindre sedda och mindre inspirerade i skolan. Skolborgarrådet säger att det mest handlar om skolmat och med den är eleverna alltid missnöjda. Läser vidare om den katastrofala matupphandlingen till sjukhusen och läkarnas bonussystem för korta patientbesök. Arbetslösheten stiger och socialbidragskostnaderna likaså. Alliansen går upp i opinionsmätningar i Stockholm. Herregud, fattar folk inte sambanden mellan politiska åtgärder och resultat? Vakna.

tisdag 9 juni 2009

God morgon

Tillbaka i verkligheten. Igår satt jag på tåget nästan hela dagen. Sundsvall tur och retur. Två timmars möte och nio timmar på tåget. Is it worth it? Någon knäppskalle hade ställt ut en blomlåda på spåret vilket gjorde resan två timmar längre än nödvändigt. Suck.

Regnet öser ner utanför fönstret och jag sitter på jobbet och längtar hem. Efter valkampanj (som gick riktigt bra i min kommun) så ser det hyfsat tråkigt ut i mitt hem. Jag har mest sprungit ut och in och skräpat ner. I helgen som kommer ska det städas och fixas och så ska jag ta hand om mina fina chiliplantor som nu vuxit sig stora. Åh, vad jag längtar hem!

Till råga på allt så har jag en riktigt god nyhet. Igår morse när jag skulle till tåget var jag ute lite i sista sekund. Klockan var väldigt tidigt på morgonen - dagen efter valvakan - och självklart stod rulltrappan stilla. Min tunnelbanelinje går väldigt långt ner i underjorden så det är en bit att klättra. Inget att välja på utan det gäller att ta stegen i ganska rask takt. När jag sedan satt på tåget insåg jag att jag faktiskt inte hade ont i foten (nästan alls). Det betyder att jag kan börja springa (eller i alla fall lunka). Tre veckor till semester!

söndag 7 juni 2009

Använd din rösträtt

I förra EU-valet röstade mindre än 40 %. Det kan inte ses som något annat än en katastrof. Att människor känner sig utanför och inte delaktiga visar på hur viktigt det är att bredda demokratin - inte tvärtom. Jag undrar var smärtgränsen går, är det 25 % eller vad tycker du?

Jag förstår att människor struntar i EU-valet, att det känns främmande och svårt. Men jag menar att det just därför är ännu viktigare att välja sina representanter. Man måste fatta att frågan om ja eller nej till EU är avgjord, nu kan man välja kritiker eller ja-sägare eller någon som försöker stå på flera ben samtidigt.

Själv väljer jag en kritiker, för att göra det lättare för dig skickar jag med ytterligare en liten film.

lördag 6 juni 2009

Fritidsgårdar

Jag växte upp på landet. Sjävklart fanns det inga fritidsgårdar där jag bodde men det fanns en samlingslokal. Den användes till det mesta. Husmorsgymnastik under ledning av en LP-skiva på en raspig grammofon, fester för de vuxna och inte minst - fredagsdisco som vi ungar fixade när andan föll på. Lokalen användes också som gympasal till småskolan varför det fanns lite mjuka mattor som blev ett fint litet myshörn. Silkespapper över lamporna och samma raspiga grammofon som användes till gympan för mammorna, sedan var vi "god to go".

Igår besökte jag en riktig fritidsgård med biljardbord och hockeyspel. De flesta besökarna var i min egen ålder och i fiket serverades öl. Det var kompisar från förr, verkligen från förr. Många hade jag inte sett på 20 år men tiden verkar ha stått stilla för många. Vi har inte blivit äldre, bara lite klokare. Anledningen till detta fritidsgårdshäng var några vänner börjat spela vad de själva kallar klassisk musik och igår var det premiärspelning. Den klassiska musiken består av Clash-covers och det var fullt ös från början till slut.

Under spelningen sneglade jag över axeln, där stod en ung man med nitar och spikes. Han var väl i åldern som är mer relevant för ett besök på fritidsgård eller något däröver. När det visade sig att han var sonen till en av gitarristerna i bandet slöt sig cirkeln en gång till. Det var en härlig kväll!

fredag 5 juni 2009

Alla kommer ut

Under en lång tid har jag hållit det hemligt. Mina läsare har bönat och bett mig att berätta vilket parti jag tycker dom ska rösta på i EU-valet. Vet du, jag tycker du ska välja själv men jag ska ge dig en liiiten hint om hur jag ser på det hela.



Imorgon är det fotbollslandskamp, jag tror vi vinner!

torsdag 4 juni 2009

Tomma tunnor

Så har då regeringen aviserat att man avser tömma en skattkista till. Redan idag är det så att man är på vippen att helt ha tömt alla reserver i socialförsäkringsstystemen. Det beror inte på finanskrisen utan helt enkelt på att inbetalningarna är mindre. Genom att sänka de sociala avgifterna som betalas in dränerar man systemen och stoppar pengarna i någon annans fickor.

Nu gör man samma sak med public service. Idag har regeringen aviserat att man tänker räkna upp anslaget med en procent (från 2-3 vilket ger 200 miljoner) men utan att höja avgifterna för oss dödliga. Det låter väl bra. Det finns pengar på det så kallade rundradiokontot men när dom är slut står vi vackert där. Jag tycker att pengarna ska användas men jag tycker inte att kontot för den sakens skull ska tömmas.

Public service är allt för viktigt för att användas som ett populistiskt slagträ och våra gemensamma tillgångar är på väg att ta slut. Det är inte ansvarsfull ekonomisk politik. Nog nu!

onsdag 3 juni 2009

Transportabel?

Vet inte om du minns Utlänningsnämnden? Du vet, det var dit man kunde överklaga avvisnings- och utvisningsärenden som beslutats av invandrarverket (senare migrationsverket). Det var en hatad myndighet. Besluten kritiserades och nagelfors och det med rätta. Det handlade om människors överlevnad - liv och död.

Jag var ledamot av utlänningsnämnden under fyra år. Det betyder att jag en till två gånger i månaden fattade beslut i olika ärenden om huruvida människor skulle få stanna eller skulle bli hemskickade. På en dag kunde jag vara med och fatta beslut om tio ärenden innehållande mellan en och åtta personer. Det är det svåraste uppdrag jag någonsin haft. Det var svårt av olika skäl. Dels på grund av människoöden man var tvungen att ta del av, tortyr, död, våld - ja det finns inga gränser, men också på grund av den asylpolitik som förs i vårt land. Jag skrev nog 100 reservationer till beslut under de fyra år jag satt med. Mina protester till trots skickades folk till vad jag tror ond bråd död.

I "branschen" fanns några uttryck som blev jargong. Det var till exempel uttrycket "tjänligt självmordsförsök". Alltså, om en person var i så dåligt psykiskt skick att han eller hon inte längre ville leva så var det upp till bevis! Ett annat uttryck som myntades och som används än idag är "transportabel". Alltså, så länge du kan fösas ombord på ett flygplan (även om du måste bäras på bår) är du enligt myndigheterna i sådant skick att du kan utvisas. Om du är döende, vad spelar det för roll.

Jag lämnade utlänningsnämnden och jag gjorde det med buller och bång. Senare lades nämnden ner. Nu har vi istället ett domstolsförfarande men vad hjälper det. När politiken och politikens signaler ljuder så högt att man knappast hör sig själv tänka så kan det bara bli fel.

(Är du intresserad av språk och språkbruk rekommenderar jag en lyssning på det här, lyssna på läkaren i början på inslaget och översätt vad han säger).

tisdag 2 juni 2009

Regn

Ibland får jag en känsla av att jag missat något eller borde stannat upp eller bara tagit en annan väg. Då och då funderar jag på att allt vore så enkelt om man inte tänkte så förbannat mycket. Ibland tänker jag att vi borde sitta ner och dricka flaska efter flaska med vin och prata, så kunde jag kanske bli botad. Denna förbannade melankoli.

måndag 1 juni 2009

Inkonskevenser

Kom i säng allt för sent i går så det gick segt att komma upp i morse. Väl uppe blev det dock ett uppvaknande. Frukostkaffet inmundigades nämligen tillsammans med Centerpartiets Lena Ek. Ja, hon var på radion alltså. Jag satt hemma i mitt kök.

Hon kan ju inte vara riktigt riktig. Hon tycker att man ska ha mer överstatliga beslut om försvarspolitik ("fredsframtvingande") i EU. Fast, om man inte vill vara med så ska man slippa. Fast, det kommer antagligen inte att gälla Sverige eftersom vi antagligen kommer att vara överens.

Hm, om man inte behöver rätta sig efter ett beslut så kan det väl inte kallas överstatligt. Då blir det ju ett mellanstatligt samarbete för dom som vill och vad var då poängen med att vilja ha mer överstatlighet? Hm, lyssna själv och se om du fattar.

Nästa omskakande nyhet var att en undersökning kommit fram till att det är mest medelålders män med borgerliga värderingar som får komma till tals i debatten och då inte minst på DNs debattsida. ??? Är det verkligen så?

Ja, det går ju att raljera men när man lyssnar på den efterföljande debatten och hör debattredaktören rättfärdiga sina urval med att det ju är fler män än kvinnor som har makt så blir man mörkrädd. Lyssna själv (länken till inslaget var inte ute när detta inlägg skrevs så du får bläddra ner en bit själv) och säg vad du tycker.

Jepp, nu sågade jag först en kvinnlig toppolitiker och sedan plussade jag för att släppa fram fler kvinnor i debatten. Vad sägs om det?