Yay, dags för politisk debatt

Igår var jag och lyssnade på fantastiska fyran. Dom fyra kandidater som anmält sitt intresse att bli partiledare för Vänsterpartiet. Jag var där i tid, en halvtimma innan debatten skulle starta så jag fick en plats men det var på håret. Det var länge sedan jag kände en sådan entusiasm över politisk debatt från människor. Flera hundra personer fick vända i dörren.

Inga jämförelser i övrigt men jag minns när jag blev politiskt aktiv som tonåring. Då var det Palme och Boman som drog fulla hus. Det var rallarsvingar och retorik som lockade människor till folketshus. Det var tuffa tag, ideologi och tydliga skiljelinjer. Jag såg en del sådana igår även om alla fyra tillhör samma parti, det är också positivt.

Nåja, hur som helst. Efter debatten gick några av oss vidare och tog ett glas. Det var nödvändigt att prata om och lufta alla intryck. Vi hamnade på ett sunkigt hak i närheten och rustade med varsin öl tog vi oss an att analysera kvällen. Å vad jag saknar den typen av samtal. Det är just vad vi behöver nu. Verkliga politiska samtal och jag önskar att jag hade orkat lite längre än vad jag gjorde.

Jag tror det blir en fin politisk höst. Många nya ansikten i politiken och många åsikter som ska brytas mot varandra. Jag vet vem jag anser leder loppet hittills och jag ser fram mot fortsättningen för att se om någon kommer i kapp.

Dags för valkampanj

Så har ytterligare en person från Vänsterpartiets högsta ledning ställt sig till medlemmarnas förfogande som blivande partiledare. Det är väl bra. För närvarande kandiderar alltså fyra personer till posten som partiledare inför kongressen 2012. Då slår alltså vänstern Centerpartiet med en så långt.

När dom tre kandidaterna för Centerpartiet hade utkristalliserat sig dök det genast upp "kampanjgeneraler" för den ena eller andra kandidaten och det är säkert så att dom känner de sina. Jag undrar dock om inte tanken med flera kandidater är just att dom ska få berätta vad dom vill göra med sitt uppdrag innan dom väljs?

Jag känner alla kandidaterna som vill bli partiledare för Vänsterpartiet mer eller mindre. Samtidigt kan jag inte påstå att jag vet hur majoriteten av dom vill förändra vare sig ledarskapet eller partiets inriktning. Jag hoppas verkligen att man nu tar ett kliv framåt i den här processen och inte låter det stanna vid att "vi har ju många kandidater". Nej, jag och många med mig vill veta vad ni vill. En programförklaring och en viljeinriktning vore på sin plats.

Snacka om SD

Idag ska jag tillbringa dagen med att prata om Sverigedemokraterna. Antirasistiska strategier och förhållningssätt. Det är modernt och i tiden även om jag kanske hellre skulle talat vänsterpolitik och strategier för sådan. TV har kört dokumentärer om "100 dagar efter valet". Aftonbladet gör en specialgranskning av Sverigedemokraterna, deras historia, väljare och ideologi. Till råga på allt var Jimmie Åkesson gäst i radions lördagsintervju.

Det är lite tröttsamt tycker jag, för vi vet ju vilka dom är. Dom är nationalister som inte gillar människor med rötter i andra länder, i alla fall inte om dom befinner sig i Sverige. I radion satt Åkesson programmet igenom och talade om assimilation, det är nytt. Dom har på hundra dagar lyckats ändra språkbruket och väldigt få verkar reagera.

Men kanske måste det göras. Kanske är det medias och politikers sätt att göra bot. Vi som inte skulle ta debatten för "vi pratar inte med rasister". Media som "inte skulle ge dom utrymme". Nu sitter vi här och har snart tillbringat ett halvår med att vara arga över misslyckandet, det är dags att göra något.

Det första vi kan göra är att erkänna att SDs intåg är politikens misslyckande för just politiken. Liksom Hans Linde skriver i Aftonbladet handlar det om nedrustningen av samhällets service på landsbyggden, visst. Men det är bara en liten del av förklaringen. Vi måste förstå att även partiapparaternas nedmontering är en del av misslyckandet. Maktkoncentration, globalisering och känslan av att inte vara viktig. När fackföreningsrörelsen drar sig tillbaka och ingen ens frågar om jag ska vara med och dela flygblad längre. När första maj blivit reducerat till en "familjefest" med ansiktsmålning och ponnyridning istället för en manifestation för arbete mot kapital.

Jag tycker att du ska läsa boken "Svensk, svenskare - ett reportage om Sverigedemokraterna. Då kan du börja förstå en del av vad det handlar om. Delta i debatten, inte minst på bloggen med samma namn som boken.