tisdag 31 januari 2012

Vilken härlig dag

I dag när jag kom till jobbet efter ett finfint träningspass överraskades jag av en present på mitt skrivbord. Det var en finfin flaska vin som tack för en föreläsning jag höll på en PR-byrå igår. Trevligt och rart att få en present levererad till jobbet och en bra fortsättning på på dagen.

Hann komma igång med jobbet när arbetskamraten som varit i Asien en vecka kom in på kontoret. Bara så där hade hon med sig en flaska champagne! till mig. Riktig champagne. Jag har visserligen haft ansvar för även hennes jobb på hemmaplan den gångna veckan men det var ju självvalt. Trevligt hur som helst.

Så, för en liten liten stund sedan kom en annan kollega och lämnade ett paket. Det var en ny telefon. En iPhone 4S som jag tydligen absolut måste ha.

Snart är det lunch, man kan ju undra vad eftermiddagen bär med sig. Kanske borde jag köpa en lott.

måndag 30 januari 2012

Vart går KD?

I helgen har KD haft riksting. Det verkar ha varit en frejdig tillställning. På middagsmenyn stod föga förvånade bland annat gubbröra. Försökte hålla lite koll på antalet manliga talare respektive kvinnliga. Det var svårt men nog var männen fler. Ska vara ärlig och säga att det var i princip bara partiledarpläderingarna som jag följde lite mer noggrant men i alla fall.

Hägglund vann alltså. Men vad vann han. Var tredje ombud valde hans motkandidat. I valet om förste vice ordförande var det ännu jämnare mellan falangerna. 150 mot 120 röster typ. Den ena falangen är mer moderat (i ordets betydelse) och den andra mer hårdför i kampen mot kvinnors frihet och alla människors fria val.

Hägglund måste nu balansera att vara en stadig partiordförande för hela partiet och att slänga åt falangen ett eller annat köttben. Risken är att som som kallar sig värdekonservativa annars drar vidare ännu längre höger ut till ett parti som använder just den beteckningen på sig själva. Dessutom måste moderaterna hjälpa till. Vad ska Reinfeldt ge KD som håller vågorna nere och som räddar KD kvar över spärren.

Svår balansgång som antagligen främst kommer att drabba minoriteter som redan har det ganska tufft. Vi får se hur det går med tvångssteriliseringarna. När det gäller insemination för ensamstående har jag litet hopp. Att familjen är så viktig, det gäller nämligen inte alla.

söndag 29 januari 2012

Hoppas det dröjer

Har varit barnvakt i helgen till en liten tvååring. Full av energi och livsglädje och upptäktslusta. Idag har vi åkt pulka, fikat och matat änder. Sånt man gör med småbarn. I natt sov han i min säng och jag kan bara konstatera att det är skönt att ungarna vuxit upp. En natt går väl an men jädrar vilken plats en liten unge kan ta.

Ni som hängt med ett tag fattar kanske att det är den lille gossen med den unga ensamma mamman som varit på besök. Har ju beskrivit den lilla familjen ett antal gånger. Det är första gången den unge mannen sover över utan mamma så det var ju ett litet äventyr. Det har gått finfint hur som helst.

Snart kommer mamma och hämtar. Är gärna barnvakt igen men jag hoppas verkligen det dröjer innan mina ungar får telningar. Nu vill jag njuta av att småbarnsåren är över och leva lite eget vuxenliv. Konstaterar att allt har sin tid.

lördag 28 januari 2012

Vilodagen

Har just börjat min "bootcamp-träning". Försöker efter bästa förmåga kombinera löpteknikträning, sjukgymnastik, voltaren, styrka och kondition. Kan tala om att det ger träningsvärk men samtidigt mersmak. Senaste passet var i onsdags och hemläxan var aktiv vila. Har fuskat genom att göra ett lättare pass hos sjukgymnasten men det får gå. Ska ta en promenad också men i morgon är det äntligen dags för ett riktigt styrkepass.

Idag ska jag handla, städa, vara barnvakt till en tvååring. Det är väl aktiv vila så det räcker. Ska för övrigt jobba lite också. Bevaka KDs partiledarval. Lite lagom trist men nödvändigt. Jag är väl i och för sig ganska säker på att Hägglund tar hem det men frågan är med hur mycket. Samvetsklausuler, hårdare straff och vad vet jag. Om inte Hägglund tar hem en jordskredsseger blir det två år av eftergifter mot dom som kallar sig värdekonservativa. Jag skulle snarare beskriva dom som mörkerhöger.

Nåja. Nog om detta. Nu ska jag sätta fart på dagen. Det blir nog en bra dag.

fredag 27 januari 2012

Sommarplaner

Planerar sommaren. Planerar för jobb under sommaren. Det kommer bli mycket av den varan. Just nu letar jag mingel och möteslokal i Visby. Alltså under Almedalsveckan. Det är hård konkurrens och vääääldigt dyrt. Visserligen har jag en del budget för att arrangera men inte hur mycket som helst.

Förutom Visby håller jag på att planera för en tur till USA och närmare bestämt Washington. Just det. Måste boka biljetter till London och leta reda på biljetterna till Oslo. Men det är ju nu.

Insåg när jag gick igenom mitt schema för dom kommande månaderna att jag kommer att missa 6 av mina 30 träningspass. Det måste så klart kompenseras. Kanske köpa till några specialpass eller helt enkelt träna på egen hand med instruktioner av tränarna. Vi får se.

Nu är det i alla fall fredag. Vänsterpartiet har 9, 6 % i opinionen. Sossarna har fått en ny partiledare. Jag hoppas det blir bra. Är dock besviken på att sossarna accepterar smygvägen in i Euro-pakten. Det är dåligt för Sverige och inte särskilt solidariskt med människor i dom länder som redan är med och som nu låses ännu mer fast i skruvstädet med nedskärningar istället för investeringar.

Jaja, det är som sagt fredag. Hör du någon som vill hyra ut lokal i Visby under Almedalsveckan, tipsa mig.

torsdag 26 januari 2012

Stig Vig är död

Vet inte hur många gånger jag sett Dag Vag i mitt liv. Många, massor, oräknerliga. De är en del av min uppväxt och en del av mitt liv. I min generation vet alla hur en palsternacka ser ut, inte beroende på att vi åt dem i parti och minut utan på grund av Dag Vag.

Nu är Stig Vig död. Plötsligt så där bara.

Ledsamt.

tisdag 24 januari 2012

Inspiration som tryter

Sitter och stirrar på skärmen. Borde skriva, planera, beställa, förbereda, maila och sånt. Men, plötsligt tog orken slut. Har köpt pärlhyacinter och ställt i fönstren men det hjälper inte riktigt. Känner mig lite sliten fast det bara är tisdag. Behöver lite paus, behöver lite tid.

Igår var jag i alla fall och tränade. Första passet av trettio dom kommande tio veckorna. Det känns fint. Lite träningsvärk i magen betyder väl att jag gjorde något rätt. Vi tränade löpskolning och att använda andra muskler än dom vanliga vid löpning för att bli mer uthållig än innan. Skoj. Vi var precis lagom många, lagom runda kvinnor och män som peppade varandra.

Målen har jag ju berättat om. Ska verkligen göra allt för att nå dit! Typ:

måndag 23 januari 2012

En kraftfull opposition?

Lyssnade på radion i morse. Jonas Sjöstedt och Åsa Romson pratade om sossarnas kris och om oppositionens roll. Sjöstedt betonade att det enligt den senaste oppinionsundersökningen bara skiljer två procent mellan alliansen och dom röd-gröna, trots sossarnas strul. Det föll inte i så god jord hos Romson.

MP vill nämligen inte vara del av en röd-grön opposition. Det skulle störa deras ambition att vara med och röra i köttgrytorna. Det är ett genomgående tema vart än jag möter dom gröna. Att sitta vid det stora bordet är viktigare än att ideologi och grundhållning.

Romson uttryckte det ungefär så här: (lyssna för exakt citat) "det behövs en kraftfull opposition som granskar regeringen. Vi ska resa runt och prata med medlemmar och sedan förhandla med regeringen".

Eh, förhandla? Jag tror inte det är vad folk förväntar sig av en kraftfull opposition. Vi står inför en klimatkatastrof, klyftorna ökar och arbetslösheten växer. Att då sätta sig och förhandla med regeringen är knappast kraftfullt. Det har vi sett förut, det ger dåliga resultat. Regeringen ska ifrågasättas och ansättas för varje dåligt beslut. Det är ni skyldiga väljarna.

söndag 22 januari 2012

Tidsplanering

Idag ska jag hinna göra allt det jag inte hann igår. Framför allt ska jag bestämma vilka träningspass jag tvingas tänka bort på grund av andra åtaganden och hur/när dom ska kompenseras. Tre pass i veckan ska det bli, så är det bara. Imorgon är det första passet. Jag har köpt broddar men har egentligen inga bra utomhusvintertränigsskor. Nåja, det får gå ändå.

Det där med broddar hade varit en bra idé igår. Det var sjukt halt och självklart drog jag i backen redan utanför mitt eget hus. Slog i armbågen som jag ju hade ont i redan innan. Nåja, jag fortsätter knapra Voltaren och låtsas som ingenting hänt. Skulle dock behöva gå till doktorn och få ett recept. Det blir dyrt med småförpackningarna på apoteket.

I övrigt så har ju Juholt avgått nu. Ingen är överraskad. Samitidigt kommer en opinionsundersökning som ger vänstern 8,8 %. Det är så klart väldigt bra. Det som är extra bra är att röster som försvunnit till MP tidigare nu börjar bärgas hem. Det är rimligt eftersom MPs ledning verkar göra vad man kan för att skrämma bort dom väljare som definierar sig som något slags vänster. Det gör man genom utförsäljningar, ja till Euro-pakten och inte minst sin vacklande inställning till arbetsrätten och fackföreningar. Dessutom börjar nog folk förstå vad uppgörelsen med regeringen om flyktingpolitiken verkligen innebär. Nu är det Nya Vänsterpartiet ett alternativ igen. Kul.

lördag 21 januari 2012

Lördagsfunderingar och politiskt moras

Vaknar utvilad och ligger kvar en stund. Trist egentligen att man som vuxen inte kan stanna längre än en liten stund extra i sängen. Idag ska jag göra viktiga saker. Jag ska köpa en mössa och vantar. Jag ska gå igenom träningskläder och kolla vad som behöver kompletteras. Utomhusträning två gånger i veckan mitt i kallaste februari? Ja, nu har jag betalat för pinan så det är väl bara att köra.

Följer så klart Juholt/socialdemokrati-eländet. Funderar på hur folk som inte är politiska nördar som jag uppfattar det. Lyssnar på folk och sörjer att medias bild är den enda som tränger igenom. Sörjer på riktigt, inte bara av egenpolitiska motiv, att ingen granskning och debatt sker av den verkliga makten. Jag hoppas verkligen att sökljuset riktas om nu när blodtörsten snart är stillad.

I veckan som gick har socialministern i riksdagen sagt att man tänker fortsätta kräva tvångssterilisering vid könskorrigering. Statsministern har varit i Bryssel för att släpa oss lite närmre ruinen som det innebär att bli inbäddade i Euron. Folk har fortsatt bli utförsäkrade, nekade sjukkassa, vräkta, missat omskolning på grund av platsbrist i komvux. Ja, listan kan bli väldigt mycket längre.

Samtidigt har alla politiska journalister häckat utanför ett möte på Sveavägen.

Vet inte varför jag får den här låten i huvudet? Fundera på om du ser en sosseledare eller moderatledare på klippan:

fredag 20 januari 2012

Hoppsan

Tänkte ju börja träna som du vet. Anmälde mig till bootcamp. Trodde det var start om några veckor. Illa planerat. Det börjar redan på måndag. Då får jag skriva träningsblogg. Varnar mig själv. På tisdag tror jag bloggen lyder -

Aj
Smärta
Ont
Träningsvärk
Aj
Fan
Hur kan man vara så dum
Ont
Ge mig voltaren
Smärta

Och inte nödvändigtvis i den ordningen!

torsdag 19 januari 2012

Långa dagar

Det blir långa dagar nu. På många sätt. Ibland så intensiva att jag missköter denna blogg. Igår till exempel. Började dagen utanför riksdagen där jag deltog i manifestationen för mänskliga rättigheter. Sedan en snabb promenad till Medis och kick off med jobbet.

Just det, jag hade ju blivit ombedd och prata en stund om ett av mina projekt. Ok, trolla lite med knäna så går det också. Multitasking genom att lyssna på partiledardebatten i ena örat, dragningar från kollegor med andra, följa twitter och förbereda kort föreläsning. Inga problem.

Så lite bondingaktivitet på eftermiddagen. Finfin lunch på Boule & Bar vid Globen. Sedan kast med liten kula. Skvallrade lite för tidigt att jag spelat mycket boule i min dag. Slutade sist i turneringen, av väldigt många deltagare. Nåja, jag har ju inte bara spelat boule - jag har ju Sveriges sämsta bollsinne också.

Så, en öl och överläminng av jouruppgifter inför den kommande veckan då arbetskamraten är i Bangladesh. Spännande. Hoppas alla håller sig lugna så det inte blir så många utryckningar. Inte minst KD och det där extra rikstinget skapar oro.

Likaså är denna dag en evighet. Rapport på numera 20 sidor + finansiell rapport och budget för 2012. Sjukgymnastik för mina jävla (golf)armbågar. Sedan ska jag kanske hinna kolla på lägenhet med dottern för att därefter gå på - lyssna nu: pensionsrådgivning. Alltså, jag ska gå till ett fondförvaltningsbolag och låta dom förklara för mig varför just dom borde få förvalta och leka med mina stålar.

Avslutar dagen med biltvätt och bilbesiktning kl 20 00.

Jodå, man vet att man lever!

tisdag 17 januari 2012

Vingar för pengarna

Har helt glömt bort att blogga idag. Har jobbat hemma för att bli klar med ett dokument, en rapport för projektet jag projektleder. Det handlar om delrapport för år två av tre. Verksamhetsrapport, finansrapport och budget för sista året. Det finns flera skäl till varför jag blir lite småsvettig av det.

  • För det första är jag ju allergisk mot tabeller. Trodde jag skulle slippa excel när jag slutade med statsbudgetar men icke.
  • För det andra måste rapporten produceras på engelska. Det blir lite stolpigt men man lär sig efterhand. Fick faktiskt ihop 15 sidor istället för de 10 efterfrågade. 
  • För det tredje, rapporten omfattar 2011 och skrivs i jämförelse med 2010. Jag kom med i projektet i september 2011. 
Nåja, jag har ju fantastiska arbetskamrater som hjälper till och stöttar om vart annat. Dessutom, lerning by doing funkar faktiskt. Hade gärna sluppit den där halvtimman när datorn hängde sig dock, det var lite nervöst innan jag visste om det fanns en backup. Ibland ska man dock ha tur som en tokig. Det är nu mailat till två olika adresser för säkerhetens skull.

Jaja, nu är det gjort och slut på jobbet för idag. Så var det dags för vingarna. Ja, det handlar ju så klart om dottern som ska flyga ur boet. Idag ska vi kolla på två lägenheter. En stor etta och en tvåa. På torsdag blir det ytterligare en att kolla på. Förstahandskontrakt i Stockholm, en kvart från T-centalen från dörren. Inte så illa. Länge leve allmännyttan.

måndag 16 januari 2012

Bootcamp pt 2

Berättade väl att jag köpte mig ett bootcamp-paket? Börjar inse vidden av vad jag gjort när jag fyller i almanackan. Inser att jag av tvång kommer att missa några pass men planerar för egenträning vid dessa tillfällen. Tänker på hur skönt det ska kännas när vi väl kommer igång. Hoppas det inte blir allt för kallt under februari eftersom två pass i veckan är utomhus.

Har satt upp tre mål för mig själv:

Det första handlar om att fixa vårens första springlopp bättre än förra gången. Det är inte ett högt satt mål eftersom det gick ganska dåligt då. Men, jag tänker inte bara på tid utan också på min nöjdhet. Jag var väldigt just missnöjd förra gången, det ska jag inte vara nu.

Det andra målet är så klart att jag ska må väldigt bra när mina tio veckor är över. Då ska suget vara tillbaka på den nivån att jag kan upprätthålla träningen hela vägen. I somras var jag nästan där. När det inte gick att låta bli att ge sig ut och springa och då 5X10 av vilken övning det nu gällde kom av sig själv.

Tredje målet, jag se det är mitt eget hemliga mål som ingen får veta förrän det är uppnått. Några hemlisar får man väl ha?

söndag 15 januari 2012

Erkänn Palestina

Läser i stora morgontidningen att Centerpartiet nu anser att tiden är mogen att erkänna Palestina. Fint. Undrar i mitt stilla sinne vad som hänt dom senaste månaderna som givit dem denna insikt. Alltså, jag förstår verkligen att man kan ändra åsikt och att man ibland behöver tid på sig. Absolut. Men att insikten kommer just nu är faktiskt provocerande.

Det är inte ens ett halvår sedan frågan var uppe i FN för beslut. I omröstningen skämde Sverige ut sig genom att inte ta ställning för ett fritt Palestina. Vi som vuxit upp med bilden av Sverige som ett fredsland och försvarare av mänskliga rättigheter är ju i och för sig vana att få denna bild ruckad men att inte erkänna det palestinska folkets rätt till självständighet....

Nåja, nu har som sagt Centern kommit till insikt. Men vet ni, jag förlåter er inte för det. Jag kan tyvärr inte komma över att ni inte kom till denna slutsats när det betydde något. Nej, det kan jag faktiskt inte! Skammen och skulden är er - inte in.

lördag 14 januari 2012

Lediga lördag

Njuter av min lediga lördag, det är en härlig känsla att få sova tills man vaknar. Lite dammigt och rörigt i hemmet är det men det är okej för jag hinner fixa det om ett tag. Ska diska i lugn och ro, fundera över bra middagsmat och ta en promenad i dagsljuset. Det är fint.

Annars har jag bestämt mig nu. Ni vet det där jag pratade om Biggest Loser för några dagar sedan. Det finns. Typ. Fick ett erbjudande om tio veckors bootcamp. Det är dyrt men det är värt besväret. Jag är säker på att det är exakt vad jag behöver för att komma igång. Så, jag kör även om jag har jävligt ont i armarna. Tio veckor från och med den 23e januari, tre pass i veckan med PT i grupp. Vad sägs? Lär behöva lite pepp så jag litar på dig!

Under promenaden i eftermiddag ska jag för övrigt prata om min väninnas 50 års kalas som jag ska hjälpa till att fixa. Det ska bli så himla kul. Det viktigaste, bandet, är fixat så det blir dans hela natten. Nu ska vi bara hitta en lokal men det fixar sig nog. Själv har jag några år kvar tills det är dags men övning ger färdighet.

Träning, fest, resor. Vår!

fredag 13 januari 2012

Tiden går

Så har hela dagen gått, i en rasande fart, utan att jag ens hunnit tänka på att jag inte bloggat. Det har handlat om TVÅNGSSTERILISERINGAR (ja, fundera på det ordet) och politisk taktik. Dragningar och funderingar på hur vi ska gå vidare i frågan. Nu är klockan sent och det är absolut inget läge att blogga så jag lägger av. Hörs imorgon.

Kör en låt som faktiskt fyller 40 i år.

torsdag 12 januari 2012

Vad är det för fel på doktorn?

Har haft anledning att fundera på vård på sistone? Jag är säker på att, eller jag vet så klart, att det finns massor av läkare som jobbar häcken av sig och tar hand om sina patienter på bästa sätt. Det finns säkert dom som näst intill ligger sömnlösa på natten för att fundera ut lösningar på svåra frågor. Men, det gäller långt ifrån alla. Ibland tycker jag att läkare beter sig som frisörer. Hur ska vi klippa idag blir det samma som vill du ha piller eller kanske en röntgen?

Jag ser mig själv som en frisk person. Det är inte ofta jag behöver en läkare. När jag söker vård gör jag det för att jag har ett bekymmer som jag vill att det tas på allvar. De senaste åren har det hänt några gånger. Då ringer jag min lokala vårdcentral, förklarar för sköterskan som hänvisar till en doktor. Är det en akut söker jag så klart en jourtid eller går till cityakuten för snabbhjälp.

Nå, i början av december sökte jag för ett bekymmer som jag dragits med ett tag. Jag fick en tid ett par veckor senare och den 21 december träffade jag en doktor som enligt sköterskan var "så omtyckt och bra". Okej, mitt bekymmer är att jag har väldigt ont i mina armar. Låter töntigt men är väldigt hämmande. Då tänker man att läkaren ska fysiskt besiktiga området men icke. Några prover för att utesluta reumatologisk sjukdom och en burk smärtstillande blev resultatet.

Två veckor senare fick jag hem provsvaren, ingen reuma och ingen borelia. Inte heller fick jag någon kallelse till återbesök, uppmaning att gå vidare eller ens en "om du fortsatt har ont kontakta oss". Jag har fortsatt ont. Så, eftersom man som vårdsökande idag helst ska kunna ställa sin egen diagnos (vad tror du själv brukar ju vara doktorns första fråga) ringde jag till vårdcentralen för att få en återbesökstid. Det fick jag någon dryg vecka senare. Dagens första möjliga morgontid..

Hur kan det komma sig att läkaren är en kvart sen till första besöket på morgonen? Ja, han kan ju ha varit drabbad av kollektivtrafik eller sjuka barn eller problem vid dagislämning. Men, jag såg honom gå in på sitt rum med en kaffekopp i god tid innan mitt besök. Administration kanske? Visst men då får man väl komma en kvart tidigare. Att börja dagen med försening och inte ens be om ursäkt för det är oerhört ohyfsat och respektlöst.

Hur som helst, väl på plats undrade jag om han inte skulle undersöka stället där jag har ont vilket han ju inte gjort vid första besöket? Fundera på hur man går vidare eller vad som helst. Istället fick jag en tom blick och orden "jag är ju bara jourläkare, du får söka dig till en annan läkare". Va, alltså vadå jour? Jag har sökt vård för ett problem som jag haft länge. Jag har väntat på tid i veckor. Jag har förlitat mig på att vården. Om man har ett problem som inte är akut vänder man sig till vårdcentralen för att initiera en utredning, eller? Som sagt, en pillerburk eller cortisonsprutor, det kan jag få på cityakuten.

Finns det någon läkare idag inom primärvården i Stockholm som är intresserad av sina patienter eller är det snabba klipp som inhyrd som är det viktiga. Blir man läkare för att man vill vårda och bota sjukdomar eller är det chansen att köpa en vårdcentral som lockar?

Om du undrar så vände jag på klacken, slog igen dörren och gav läkaren en möjlighet att hinna ikapp sin dag, redan till patient nr två. Men, särskilt samhällsekonomiskt är inte systemet för ont har jag fortfarande!

onsdag 11 januari 2012

Biggest looser

Okej, nu är förfallet totalt. Äter dåligt, sover dåligt, tränar - -  inte. Skärpningen kan inte vänta, den måste komma nu, det är uppenbart. I kväll börjar dessutom tv-programmet Biggest looser, en stycke tv-drama som blir mer och mer aktuellt för undertecknad.

Har funderat på det där. Tv:n svämmar verkligen över av mat-  och fitnessprogram. Ja, eller om man ska vara ärlig: mat- och överlevnadsprogram. Själva blir vi sittande i soffan med en skål chips och tar in eländet. Varför är det ingen gym-kedja eller liknande som startar ett samarbete. Typ, "bli din egen biggest looser". Köp ett paket och häng med, självklart kan man inte nå samma resultat men ändå. Och, det ska vara gruppträning så det inte kostar en miljon.

Ta till exempel Friskis och svettis, som vill göra Stockholm till världens mest hälsosamma/vältränade stad. Det vore väl något, att verkligen locka ALLA?

Om någon nu till äventyrs skulle utveckla detta koncept till nästa säsong av programmet som jag antar kommer att sändas, lova mig då att jag får en del av vinsten - eller åtminstone gratis medlemskap.

tisdag 10 januari 2012

Gör det enkelt för mig

Skrev en gästkrönika på Svenska fans. Det får bli min bloggtext idag.

Här hittar du den.

Den handlar om hur Vänsterpartiet i helgen gjorde om och gjorde rätt.

måndag 9 januari 2012

Totalt jävla mörker - eller?

Tittar upp och ut genom fönstret. Det är kolsvart utanför. Hur gick det här till? Har ju knappast hunnit landa på skrivbordsstolen och så ser det ut så här.... Lite trist men å andra sidan fullt upp på jobbet kan man säga.

Laddar för fullt för att fixa den stora rapporten till Londonresan inom kort. Ska göras under veckan. Så ta fram underlag till föreläsningar, göra schema över saker och ting som behöver fixas och vad vet jag.

Inte har jag hunnit blogga heller.

Eller, hunnit och hunnit - har inte inspirerats.

Föresten, har du lämnat några nyårslöften?

Det har jag.

Vilka?

Äsch, vi kör en låt istället:

söndag 8 januari 2012

Nu är glada julen slut

Så var det dags igen. Julen och alla tomtar ska ner i källaren och så ska det damsugas, dammas, torkas golv och sedan njuta av att våren kommer med stormsteg. Lika härligt som jag tycker det är att trappa upp julfirandet lika härligt är det att packa ner alltihop. Granen är nedklippt och utslängd, det fixade jag redan i början på veckan. Härligt.

Igår var jag på Vänsterns kongress och kongressfest. Det var jättetrevligt och ett antal oväntade frågor dök upp. Dåligt timade frågor men ändå hedrande. För mig var ett av de viktigare besluten det som handlade om att Vänstern inte ska medverka till att införa anmälningsplikt för så kallade risksupportrar. Kan tyckas som en marginell fråga men så är det inte. Nej, det är en fråga om att hålla sig kvar på den rättspolitiska linje som man tidigare haft.

Känns lite dubbelt att inte vara där idag men jag ska istället titta på TV:n när Vänsterpartiets nya partiledare håller sitt första stora tal. Det är viktigt och lite spännande. Jag tror att han kan utmana och att han kommer att slå till med häpnad men, en liten brasklapp. Jonas är inte Jesus, det är viktigt att komma ihåg.

Till slut, idag fyller mannen som jag skulle lämna allt för år. 65 år. Men det är fortfarande sant, jag skulle lämna allt.

lördag 7 januari 2012

Nörd

Sitter vid mitt köksbord. Det är lördag morgon och jag har sovit tills jag vaknade nästan av mig själv. Igår var jag på Vänsterpartiets kongress. Kände stämningen och glädjen, inte bara när det gäller ordförandevalet, utan överhuvud taget. Det är roligt när politik är på det sättet. Människor kommer samman och stöter och blöter sina argument och tankar. Med tanke på att jag jobbat i rörelsen fick jag också kramas en hel del.

Nåja, åkte hem med lätt hjärta och blev ännu lättare om hjärtat när jag på tåget fick sällskap med tre eftersläntrande bajare på tåget. Lätt runda under fötterna tror jag att jag överraskade de unga männen när jag berättade senaste nytt från Bajenland och vad som hänt under tiden som dom suttit på krogen och druckit bärs.

Idag tar jag det lugnt. Jag ska visserligen åka tillbaka till Uppsala eftersom jag är inbjuden till kvällens fest men inför det tar jag det lugnt. Kan dock inte låta bli att följa debatten så jag är glad för den sänds både på partiets egen hemsida och på SVT forum. Så, här sitter jag och lyssnar på den politiska debatten som om jag inte hade annat att göra. Jag är en nörd helt enkelt.

torsdag 5 januari 2012

Kongressdags

Idag börjar Vänsterpartiets kongress. Det ska väljas ny/nya ordförande/n och det ska pratas strategi och politik. För första gången sedan år 2000 är jag inte på plats från början. Dom senaste fem kongresserna har jag nämligen antingen jobbat vid eller varit ombud på. Jag har suttit i presidiet som kongressekreterare och jag har stått vid bokbord. Jag har stått i talarstolen och jag har tagit om hand om press.

Jag kommer dock att var på plats även i år. Jag ska nämligen representera mitt nya jobb som gäst. Vi fick en inbjudan och jag fick frågan om jag ville åka. Det ville jag så klart. Kongresser är något speciellt. Det är fest och allvar, det är anspänning och lycka när allt till slut är över. Fast, jag åker dit först i morgon.

Idag är det halvdag på jobbet. Det innebär att jag nu ska åka hem och titta på kongressen på TV. Ser fram mot både öppningen och inte minst Lars Ohlys tal. Ska också bli spännande att följa debatten om stadgar, alltså frågan om det ska vara en eller två ordföranden. Det ska jag tillbringa kvällen med. Och så ska jag hinna springa också. Måste rusa nu, så jag hinner.

onsdag 4 januari 2012

Sov gott

Har lite svårt att sova. Eller rättare sagt, har väldigt svårt att sova. Det är inte bra och det tär på krafterna. Sover så där lätt på ytan, vaknar hela tiden och numera har jag till och med svårt att somna. Det är inte bra. Måste göra något åt det innan jag blir tokig.

Skulle behöva sol och semester. Faktiskt. En vecka på en solstol skulle göra susen, det är jag säker på. Har varken råd eller tid men drömma kan man ju.

Äsch, vi kör en låt och sluter ögonen en stund.

tisdag 3 januari 2012

Stormar, jordras, silldöd och Maya-indianer

På tredje dagen av det nya året hopar sig tecknen som pekar mot den annalkande katastrofen. I en av morgontidningarna ser jag en knallröd grafik över monsterstormen som närmar sig. I Norge har tusentals sillar simmat fel - eller begått typ kollektivt självmord. Och detta bara dagar efter det stora jordskredet i samma världsände. Dessutom fortsätter fågeldöden som vi sett förut.

Är det tecken i tiden? Är det jordens undergång? Är det dags att plocka ut besparingarna (om man nu hade några), ta ett jättelån och lyxa till det, säga upp sig från jobbet och flytta ut på landet eller åka jorden runt eller vad man nu vill med sitt liv?

Tänk om dom där indianerna har rätt ändå????

Jag vill ju trots allt inte tro det. Tänker att det är lite för långsökt va? Vi kan väl fundera på nedrustning istället, och fattigdomsbekämpning. Tror det är viktigare än teorier om undergång.

måndag 2 januari 2012

Tillbaka i gruvan

Redan när kalendern visar den andra januari sitter jag vid mitt skrivbord på jobbet och spanar ut över ett grått och regnigt Södermalm. Det är okej att vara på jobbet men nog hade det behövts några dagar till hemma för att jag skulle känt mig utvilad. Nåja, det är bara att bita ihop och jobba på.

Det blir trots allt en rolig vecka på jobbet. På fredag och lördag ska jag besöka Vänsterpartiets kongress. Det ska bli skojigt att titta till gamla vänner och bekanta men i en helt ny roll. Det är en viktig vecka för vänstern där man kommer att ha mycket medialjus riktat mot sig. Det är bra och nödvändigt. När jag läser en del av rapporterna kring partiet blir jag dock lite förvirrad. Det låter verkligen som om vänstern aldrig haft medgång och så är det ju inte.

Partiet har värvat massor av medlemmar det senaste året. Det är ju kul men det har varit kul tidigare också. Jag vill gärna påminna om att Vänsterpartiet på 90:talet faktiskt lockade över 12 % av väljarna. Många av dom som är aktiva idag gick med under framgångsåren och är vana vid andra tongångar än nu. Det är lätt att glömma bort. Med lite nytt blod i ledningen och minnen om fornstora dagar kanske det kan bli lite drag i partiet igen. För dig som inte minns så var partiet så poppis att SvT faktiskt sände live från kongressfesten i Växjö till och med.

Det blir en spännande politisk vår. Det är jag säker på.