tisdag 30 september 2008

Trigger happy och Mats Odell

Får väl erkänna att det gick lite snabbt igår när jag skrev att krispaketet i USA var klart. Senare på kvällen visade det sig att politikerna var;

fegare/klokare/mer populistiska/korkade/principfasta/______ välj själv eller fyll i valfritt ord.

Hur som helst faller börserna som stenar. Den finansiella oron är inte längre en oro utan på gränsen till panik. Jämförelserna med 30-talet är inte långt borta och därmed griper allvaret tag i oss alla.

Det är allvarligt, ingen kan tro något annat. Visst kan man tänka att "låt bankerna krascha bara" men det är inte riktigt så enkelt. Folk förlorar jobbet varje dag. Folk får gå från hus och hem och de som hade det knackigt förut är de som drabbas först.

Nå, hav förtröstan. Mitt i allt detta står han där. Rak i ryggen som en äktsvenk fura med blicken riktad någonstans långt bort mot horisonten. Mats Odell! "Ingen fara", säger han. "Våra banker är solida och har lärt sig sin läxa på 90-talet" (förra gången borgarna satt vid makten, red anm). "Vi fortsätter sälja ut, inget talar för att vi skulle ändra kurs".

Mats Odell, vår egna finansmarknadsminister! Är det någon mer än jag som känner en liiiten knut av oro i magen?

måndag 29 september 2008

Det går åt pipsvängen

Igår blev det stora krispaketet klart i USA. Jag är nu ingen ekonom eller så men nog verkar det som om det innebär att folket ska ta över finansbolagens och bankernas skulder men inte eventuella tillgångar. Det är lite speciellt, hade det varit jag som inte kunde betala mina skulder hade banken och kronofogden antagligen låtit mig behålla skulderna men tagit de få tillgångar jag äger.

Hur som helst så verkar det inte hjälpa. Läser på TT att en isländsk bank är på väg att glida ner i glaciärsprickan, varslen står som spö i backen och regeringen skriver ner dom svenska prognoserna. Spekulationerna mot Swedbank fortsätter samtidigt som en och annan drar hem storkovan på andra människors olycka.

Hur som helst kommer det hela att sluta med att en massa människor blir av med jobben, får gå från hus och hem och därmed fler problem för det allmänna att ta tag i. Vet inte om det är fler än jag som får känslan av detta har hänt förut? Tycker att det verkar som om att det är ganska ofarligt att säga; det verkar inte som om kapitalismen riktigt funkar, efter partyt kommer en rejäl jävla baksmälla helt enkelt!

söndag 28 september 2008

Mina ungar - och andras

Mina ungar är otroligt olika. Jag har en spara och en slösa. Jag har en yvig och en väldigt välkammad. En av dem är lugn medans den andra går i taket en gång i kvarten. Den ena kämpar hårt med skolan och den andra flyter med utan att behöva ta i särskilt mycket.

Mina ungar är två härliga människor. De är otroligt spännande att lyssna till och roliga att diskutera med, för det mesta. Självklart är de också jävligt jobbiga och tonåriga och gnälliga, men för det mesta är de just härliga. Snygga är dom också. Jag är så glad över att få ta del av deras funderingar, utveckling, humor och självklart också deras problem.

I fredags var jag och yngsta dottern på krogen. Den äldsta skulle sova borta så vi passade på att gå ut och äta tillsammans. I nästan två timmar satt vi och pratade om ditt och datt och då framför allt om saker som dottern funderar på. Det var så roligt och jag lärde mig så mycket.

Igår blev två småtjejer rånade utanför mitt hus. Några äldre killar krävde att få deras mobiler. Min äldsta som kom förbi strax efter ringde mig och bad mig komma och hjälpa. Jag gick ner till tjejerna, pratade med dom och ringde polisen. Medan vi väntade på polisen undrade jag om tjejerna ville att jag skulle ringa deras föräldrar och berätta. De stirrade då vilt på mig och sa; nej, du får inte ringa mamma och pappa! Vadå tyckte jag, det är väl bra om dom vet att ni råkat illa ut när ni kommer hem? Men, nej - absolut inte.

Jag undrar vad tjejernas föräldrar vet om sina döttrar (de var 13 och 14 år). Jag undrar om de vet vad mycket deras ungar har att berätta. Jag undrar om tjejerna har fel och inte inser att föräldrarna faktiskt kan vara bra att prata med, jag hoppas att det är så. Jag är i alla fall oerhört glad att jag får prata med mina även om jag förstår (och hoppas) att de inte berättar allt.

lördag 27 september 2008

Saker på s

Idag ska jag göra saker på s, bara. Jag ska städa, skriva, springa, strosa, sticka, se (på fotboll), sippa (på en öl), slappa.

Ja, bara din fantasi sätter gränser för saker man kan göra på s.

fredag 26 september 2008

River regeringen upp, gör om och gör rätt?

Igår presenterade regeringen en överenskommelse om FRA. Det är ett antal förslag som ska förbättra integriteten för medborgarna. Bra men lite fundersam blir jag dock när jag ögnar igenom förslagen om de verkligen är helt genomtänkta i alla delar.

Man undrar ju lite grann hur det har gått till. Inga experter har varit inblandade. Några tjänstemän på regeringskansliet har utfört politikernas uppdrag och tiden för granskning har varit knapp. Alla förhandlingar har skett bakom stängda dörrar.

Nu verkar det ändå som att det blir en granskning. Vad jag har hört har regeringen tänkt skjuta fram ikraftträdande till oktober 2009, i avvaktan på det ska förslagen utredas vidare. Alla partier ska bjudas in och experter och lagråd ska granska.

Vänta nu!

Är inte det just en parlamentarisk utredning?

Tänk vad snyggt det hade varit om regeringen hade erkännt sitt "nederlag" och sagt rent ut. Vi inser att oron är så stor att vi bör tillsätta en utredning. Vi tänker riva upp, göra om och göra rätt. Förhoppningsvis är det vad som sker nu, om än i andra ord. Det blir kanske en debatt i riksdagen, det vore bra tycker jag.

torsdag 25 september 2008

Mina tankar är det sista ni tar!

Jag har alltid varit motståndare till att förbjuda rasistiska organisationer. Jag tror dels att det skulle vara kontraproduktivt men framför allt beror mitt motstånd på att jag anser att tanken måste vara fri. Om du tycker norrlänningar/blekingar/danskar/uzbekier är korkade så står det dig fritt. Om du begår brott så får du ta konsekvenserna. Det är självklart. Men det är för dina handlingar du ska straffas, inte för vad du tänkt.

Så har det också funkat i Sverige. I EU har vår ståndpunkt varit att vi inte går med på lagförslag som gör organisationer kriminella. Med i terroristlagstiftningen efter den 11:e september har denna princip börjat suddas ut. Det förslag som nu snart ska klubbas igenom i riksdagen går steget längre. Nu vill EU faktiskt också förbjuda tankar. Om du säger "spräng hela skiten i luften" så kan det i fel/rätt sammanhang leda till ett långt fängelsestraff.

Seriöst, så här kan vi inte ha det.


Vad är nästa steg? Ska vi hindra folk att diskutera regeringens politik? Får man säga att man vill att kungen ska avgå eller är det högföräderi/terrorism?

Lås in mig i så fall!

Ska vi förbjuda snuskiga fantasier och drömmar också?

Kasta bort nyckeln också!

Drömde nämligen snuskigt (eller kalla det passionerat om du vill) i natt, verkligen. Tänker inte gå in på detaljer men det gick hett till. När jag drog från gardinerna var fönstren immiga. Vet inte om det beror på drömmarna men det skulle inte förvåna mig. Kommer polisen och hämtar mig nu?

onsdag 24 september 2008

Dimma

Snart är september också till ända. Dimman ligger tät på morgonen när jag vaknar och det är morgonkyligt när jag kommer ut till cykeln. Kanske är det dags att köpa ett cykellyse snart, för säkerhetens skull.

För några dagar sedan fick jag en påse vinteräpplen av en arbetskamrat. Knöliga, lite kantstötta och mycket väldoftande. Det känns nästan lite högtidligt att hantera dom. Lite gammeldags så där. De är plockade i hennes trädgård så dom är garanterat obesprutade.

Äpplena är egetligen inte särskillt goda att äta. Det krävs antingen att de ligger till sig ett tag eller att man gör något med dem. Därför ska jag baka äppelkaka idag och bjuda mina arbetskamrater. Sedan åker jag hem till mamma, då får jag all äppelmos jag någonsin kan behöva.

tisdag 23 september 2008

Dåligt brass och micromat

Eller, Tack för kaffet!



Kunde liksom inte låta bli!

Grabbarna grus

Har funderat lite på det där med politiska dynastier. Det var en kompis som förde ämnet på tal när vi var ute och gick en dag. "Märkligt egentligen, i hela det stora landet USA verkar det bara finnas några få familjer som är värdiga presidentämbetet". Ja, tänk Kennedy, Bush och nästan Clinton. Det är väl inte otippat att någon av döttrarna Clinton tar upp den fallna manteln.

I Svergie finns liknande exempel. Bodströmarna är ju ett exempel, Reinfeldts ett annat. Nu ska enligt uppgift Bildts fru kandidera till EU-parlamentet också. Nåja, det är väl inte så konstigt att man har samma intressen som sin fru/man eller att det är lättare om man har rätt kontakter. När det gäller USA så verkar de ju vara nyfikna på monarki och detta är väl så nära de kommer (som väl är).

Värre tycker jag att det är med den politiska trojka som för närvarande verkar styra Sverige på egen hand. Lite av ett kärleksförhållande verkar de ha, Reinfeldt, Borg och Littorin. Om du inte såg Kalla fakta i söndags kanske du blir lite chockad när jag berättar att Totto och Ante varit kompisar sedan barnsben. De hängde som tonåringar och de växte upp och lekte pirater tillsammans. Sedan hittade de Freddan som fullbordade trojkan och de leker vidare.

Borg håller i rodret, Littorin är skeppspojke och glad att få vara med så han gör vad Borg säger åt honom att göra.

Reinfeldt?

Det är inte så lätt att leka tre.

Kanske får han gå på plankan när Borg lekt färdigt med honom.

måndag 22 september 2008

En man i min smak

Borde skriva om statsbudgeten eller de oerhört viktiga diskussionerna gällande ensamkommande flyktingbarn. Borde kommentera European social forum. Nöjer mig med att dela med mig av en man i min smak...

söndag 21 september 2008

Poängen med parlamentarism?

Att hålla på med politik är ett jävligt otacksamt "fritidsnöje". Får man inte skäll av den ene så är det av den andre. Som till exempel en dam på ica som är förbannad för att ett eller annat hus ska byggas som stör hennes utsikt - skit i att folk behöver någonstans att bo - och självklart är det mitt fel. Eller på den lokala puben under en fotbollsmatch, gissa vad folk blir politiskt intresserade efter en öl eller två.

Jag förstår dem i och för sig. Det händer verkligen grejer i politiken som man inte begriper ett jota av. Jag som sitter mitt i smeten känner mig ibland som ett frågetecken. Att ha makt men ändå inte är en otroligt frustrerande situation. Att vara tvungen att försvara beslut som man egentligen inte står bakom är svårt. Vänsterns eviga dilemma, dra sossarna i rockärmen så de inte sticker höger eller stå brevid och höja rösten ordentligt men utan makt att påverka.

Idag ska jag försöka få rätsida på frågan på lokalpanet. Är det ok att fortsätta försvara monumentalpolitiken eller är det dags att lägga ner. Jag är inte nöjd. Jag är trött på att bara få en liten del av kakan som jag själv ska baka. Vill jag verkligen fortsätta lägga min fritid på att ge makten till självgoda gubbar. Är jag beredd att ta konsekvenserna oavsett vilket beslutet blir?

Tvivlet breder ut sig.

lördag 20 september 2008

Tekniska problem och ölmässan

Tror mitt hem drabbats av någon slags teknik-panik. Datorn är seg som attan och behöver nog en genomgång av någon duktig städperson. Tänkte också lägga in en eller annan bild från gårdagens genomgång av ölmässans fantastiska utbud så fungerar inte kameran. Hm, man blir ju lite fundersam. Snor en bild från nätet och får väl återkomma senare med egna bilder.

Hur som helst var det som vanligt en trevlig upplevelse att vara på ölmässan. Tidigare om åren har jag inte alls varit lika grundlig som i år. Träffade en hel del människor som kunde bidra med kunnande kring både historia och rena smakupplevelser. Riktigt roligt är det att studera de amerikanska mikrobryggeriernas fantastiska etiketter och förpackningar. Ett favoritbryggeri både var gäller konst och dryck blev Flying dog brewery.


En besvikelse däremot, Sierra Nevadan (vilken det nu var men det var den som alla rekommenderade). Det kan kanske skyllas på det utmärkta svenska bryggeriet Oppigårds men det är en annan historia.

Slutligen tycker jag att du, vid tillfälle, ska testa Rouge Nation - det är dags för en självständighetsförklaring.

fredag 19 september 2008

Kulturhelg

Utanför fönstret skiner solen och himlen är så blå så blå. Idag ska jag vara extremt effektiv på jobbet och skriva ned goda idéer och fylla dom med pengar. Jag ska räkna miljarder, miljoner kronor och tusentals nya jobb i lågkonjunktur. Sen ska jag göra helg tidigt och ge mig ut på kulturäventyr!

På mitt jobb har vi ofta vänskapliga men animerade diskussioner om vad kultur är. Vi diskuterar kulturens villkor i förhållande till idrottens villkor och jag hävdar att idrott är folklig kultur när det är som bäst vilket gör kulturtanterna lite upprörda.

Dagens förestående kulturupplevelse är främst av annan art än både idrott och "finkultur". Det handlar om dryckelskultur. Dock ska jag försöka få lite musik till livs också, tack till Stamp´n´go shanty som bjöd upp och in till mässan. Lyssna gärna här.

torsdag 18 september 2008

Att göra dåligt sämre

Har fått ont i en tand. Eller, inte ont egentligen utan det är lite irriterat. Du vet, så där när man liksom inte kan sluta pilla med tungan fast det inte gör någon skillnad. Antagligen är det någon gammal amalgam som börjar vittra sönder och lossna.

Inga problem tänker kanske du. Regeringen har ju infört en tandvårdsreform. Mmm, eller hur. I tandvårdsreformen undantogs kindtänder och karensbeloppet är hela 3000 kronor. (Reformen omfattar också personer över 65, vilket innebär att det mer generösa stödet som fanns tidigare togs bort). Det finns ingen priskontroll eller taxekrav vilket innebär att hela stödet äts upp av prisökningar(hamnar i någon annans plånbok).

Det är fantastiskt att regeringen lyckas införa ett stöd som kostar hela tre miljarder och som faktiskt inte gör det bättre för någon - utom möjligen en eller annan tandläkare som kan höja priset och stoppa tandvårdsstödet på bankkontot. Här skulle man kunna använda samma devis som i många andra fall där regeringen trampat i klaveret; riv upp, gör om, gör rätt!

onsdag 17 september 2008

Snattare i lyckobutiken

Jag skulle gärna vara där.
En annan värld är möjlig!

Ett eller annat avslöjande

Igår var jag på Sergels torg och lyssnade på ett antal talare som "vittnade" om att de faktiskt värnar mänskliga rättigheter och integritet. Ja, demon handlade som du säkert vet om FRA. De fem folkpartister som på rad gick upp och berättade att de nu har sett ljuset och de inte kommer att göra om misstaget som begicks i våras fick så klart varma applåder. Ja, Birgitta Olsson la ju ner sin röst och Camilla Lindberg röstade ju redan då nej men nu är de tillräckligt många för att faktiskt göra skillnad. De vädjade till regeringen att också lyssna till folket (inte avlyssna folket) och att dra tillbaka, göra om och göra rätt.

Dröm om min förvåning när jag några timmar senare hör Camilla Lindberg i radions P1 där hon berättar att hon ännu inte bestämt hur hon ska göra när proppen kommer. "Jag har ju inte sett den ännu". Va, ska hon plötsligt rösta för tilläggen till en lag som hon några timmar tidigare stått och sagt att hon vill ha bort? Jag fattar ingenting.

Ringer upp en kontakt i det stora huset där makten sägs bo, det vill säga riksdagen. Får veta att folkpartiet efter demonstrationen igår hade gruppmöte, hela riksdagsgruppen var inkallad mitt under riksdagens högtidliga öppnande. Enligt uppgift fortsätter gruppmötet idag. Kanske är det dags för operation övertalning igen, eller är det piskan som ska vina?

Upp till bevis ni som kallar er modiga liberala kvinnor.

tisdag 16 september 2008

Bullshit bingo

Två regeringsförklaringar kvar. Idag öppnar riksdagen och Reinfeldt ska tala om vad han ska pyssla med det kommande året. Om du har tänkt lyssna kan vi väl spela Bullshit bingo? Vet du inte hur det går till? Jo, vi bestämmer ett antal ord/klyschor som vi förväntar oss att Reinfeldt ska säga. När vi fått "full bricka" skriker vi unisont Bullshit. Jag lovar, det kommer inte att ta lång tid. Här är några förslag på ord/begrepp från mig, lägg gärna till egna:

Utanförskapet
Det yttre hotet
Vanligt folk
På min resa till...(alternativt när jag besökte..., vid mitt besök i...)
Mer i plånboken
Återupprätta arbetslinjen
Det måste löna sig att jobba
Klyftor
Välfärdssatsningar
Jobben, jobben, jobben

De senaste dagarna har den där lyssnande sammetsögda partiledaren fått sig en törn. Det är nog så att även han har nypor och fasoner. Någon invänder säkert att en statsminister måste kunna ryta ifrån. Visst, men att hemfalla till mobbning är något annat.

Idag är det också "hoppets dag". Så har Svart måndag döpt sin demonstrationsdag som är idag till. Det är lite trevligt tycker jag. Det är inte konfrontation i första hand, i alla fall enbart verbal. Talarlistan är lång i den demo som pågår hela dagen på Sergels torg.

Har du möjlighet att svänga förbi en stund, gör det - det tänker i alla fall jag göra (möjlighet att manifestera finns även i Malmö).

måndag 15 september 2008

Fullmåne

Sömnlösheten är tillbaka. Jag tror att det beror på fullmånen. När jag jobbade på psykakuten gjorde vi statistik. Otvetydigt var det så att vi hade högre belastning när det var påväg att bli eller var fullmåne. Något att fundera över när man gör scheman i vården kanske.

söndag 14 september 2008

Befriande pedagogik

För en dryg vecka sedan fick jag ett "veckobrev" från yngsta dotterns klassföreståndare. Det var en A4 där det gicks igenom vilka läxor barnen kommer att ha under sitt åttonde skolår. Alltså, vecka ut och vecka in med redan förebestämda läxor i varenda ämne. Jag var tvungen att maila läraren för att fråga vad den pedagogiska idén med detta är.

Är inte tanken med att gå i skolan att det är där man ska lära sig saker och ting? Om man behöver repetera hemma ok men är det verkligen en bra tanke att man från början bestämmer vilka läxor som ska göras. Långa dagar blir det också, först 8 timmar i skolan som inte direkt är en lugn och harmonisk miljö alla gånger och sedan 1-2 timmar hemma. "Jag kan tyvärr inte svara på hur de andra lärarna tänker, jag kan ju bara ta ansvar för mitt eget", svarar läraren. Jag undrar om de inte har någon samverkan mellan lärarna i skolan?

I veckan som gick var jag på föräldramöte i min dotters gymnasieskola. Spännande och nystart men lite läskigt också att vara gymnasieförälder. Hur som, till att börja med samlas vi så där 300 föräldrar i aulan och på scenen står rektor med dator och headset. Han börjar med att förklara skolans pedagogiska idé. "Generellt sett är den svenska skolans problem att lärarna tar för stor plats och att elevernas lärande blir passivt, lärarna stjäl helt enkelt barnens tid" säger karln och jag lutar mig tillbaka och känner att jag har en väldigt klok dotter som valt denna skola.

"Vi examinerar hela tiden och vi vill inte att eleverna tar ledigt för resor under terminerna". Men kära nån, här finns en rektor som förstår att han leder en arbetsplats, inte "bara" en skola. "Vi tror att det vi ska lära oss görs bäst under arbetsdagen när man har tillgång till sina handledare, därför jobbar vi helst inte med hemuppgifter. Vi jobbar i arbetslag där lärarna samverkar över ämnesgränserna".

Sa jag att dotterns gymnasieskola är i final för att vinna årets kunskapspris (bland annat i konkurrens med skaparna av klass 9A).

Idag ska jag lyssna på "skola i kris" på radions P1.

lördag 13 september 2008

PKU

Aaargh, ibland blir man så galen att man måste skriva ett inlägg till även om det är emot mina principer (?) att skriva två per dag. Läste på text TV att folkpartiet nu bestämt att PKU-registret inte ska bli ett polisregister. Heja! Göran Hägglund sa redan för ett par veckor sedan samma sak och han är väl ansvarigt statsråd. Folkpartiet slår in öppna dörrar, kan inte skilja på biobanker och register och verkar inte ha särskilt mycket koll över huvud taget. Frågan är väl nu om det blir en ny lag om beslag ur biobanker eller en ändring i rättegångsbalken istället. Fundera på den och lita inte på någon.

Nu är det körigt

Jepp, det känns nästan som att ha dubbla jobb. Inte nog med att man ska följa slutet på allsvenskan och Bajens öden och äventyr. Nu drar dessutom Premier Leauge igång på allvar. Betydelsen av dagens match går inte att överskatta. Ja, jag erkänner - jag är nörd i det fallet också. Inte nog med det, även om italienska ligan inte direkt gör något för mig så är det strax dags för La liga. Som väl är har jag inte tvåtusenfemhundrasextioåtta kanaler så jag hinner leva lite också. Dock har jag en "sportbar" i mitt hus, det är ganska bra. Hur som helst får du två versioner av en favoritlåt här nedan.



Hur som helst, det är ju lördag idag. Jag gillar lördagsmorgnar när man får sova till man vaknar, av sig själv. Utanför lyser solen mot en hyfsat blå himmel. Läge för en promenad och sedan ska jag ägna mig åt lite vintermissbruk. Jag ska shoppa garn. Har jag berättat det förut, att jag blir manisk när det gäller stickning på vintern? I år är det extra härligt eftersom det verkar vara à la mode med stickat så jag kan få någon av ungarna att använda grejerna också.

fredag 12 september 2008

Halvtid

Dagens hetaste diskussion verkar vara vilka statsråd som bör sparkas nu i halvtid. Alla om du frågar mig, jag är helt klart redo för ett nyval! Nej, men skämt å sido verkar i alla fall stora delar av svenska folket vara redo för ett skifte. I dagens demoskop har de samlade borgerliga knappt 40 % och oppositionen 57,5. I min värld är det framför allt två siffror som glädjer. Kristdemokraterna får 3,1 och Sverigedemokraterna 2,1. Fin-fint tycker jag!

Hur nu s-v-mp ska får ihop det är en annan femma, men det lär väl ge sig. Jag håller med denna bloggkamrat att det uppenbarligen inte är mer högerpolitik som folk behöver/vill ha i alla fall. Diskussionen på DN-debatt(här och här och här) ger en fingervisning om att det i alla fall blir en batalj om vägen fram. Det är bra tycker jag, folk behöver bli varse att det finns alternativ att välja på.

Jädrar vilket tråkigt inlägg det här blev, det är fredag och solen skiner. Det får vi göra något åt - ja inte att det är fredag och att solen skiner, men tråkigheten. Here goes:

torsdag 11 september 2008

Småsaker eller dagens morgonradioprat

Äntligen:

Johan Staël von Holstein lämnar kulturrådet. Von Holstein kommenterar själv sin avgång med att han tycker att det är tråkigt att han lämnar kulturrådet eftersom han tycker han behövs.

Män och personer:

Varför finns det så få kvinnor men så många män och personer? Talesmän och talespersoner men sällan taleskvinnor menar jag. De få gånger man hittar taleskvinnor är om de är företrädare för just kvinnoorganisationer, inte om de företräder exempelvis partier eller liknande.

Tips från coachen:

I Frankrike har inrikesdepartementet (justitie) lagt fram ett kontroversiellt lagförslag om ett register över orosmoment. Försvardepartementet protesterar. Alltså, det rakt motsatta mot den svenska FRA-situationen. Folket protesterar på bägge ställena. Presidenten står inte emot kritiken utan drar tillbaka lagförslaget. Något att tänka på Fredrik.

Rondellhundar:

Har SÄPO verkligen ingen mediaträning alls för sina företrädare? Det var väl ingen rondellhundskris man hade i Danmark? Man kan ju fundera över hur snacket går i myndighetens fikarum.

Klicka på respektive rubrik, ha först en åsikt och sedan en bra dag!

onsdag 10 september 2008

Lyckade människor

Jag vet en generaldirektör som med sitt punkband blivit fälld i radionämnden. Jag vet en gammal punkare som nu är specialistläkare, jag vet en som är jurist, en som är propagandaminister, ett helt gäng är byrådirektörer och några andra är journalister. I en diskussion på facebook ville många hävda att gamla punkare blev " något inom teater, reklam eller annan media".

Forskningen har nu kommit fram till att gamla punkare är lyckade/lyckliga människor. Det kan du läsa om här. Den kreativa andan i punkrörelsen med alla skivbolag, fanzines och annat har ritat ut vägen.

Men, jag vet också kamrater som inte alls följde med på den vågen. De som faktiskt tog ett helt annat tåg eller rent av blev kvar på perongen. De som slog följe med drogerna eller de som inte orkade vara med längre. Är dom en parameter i forskningen också?

tisdag 9 september 2008

Jag är ingen Svensson

När jag cyklade hem igår såg jag tre promenerande småpunkare framför mig. De var verkligen jättefina med konstfärdiga frisyrer, gaffatejpade skinnjackor och kängor. Ålder så där mellan 12 och 14. Jag drömde mig bort lite grann och tappade väl uppmärksamheten.

Den minste av de tre hoppade plötsligt ut framför cykeln eftersom en turist hade höjt en kamera en bit bort och den unge mannen ville gärna vara med på bild. Jag lyckades gira undan men var tvungen att spänna ögonen i pojken och med sträng röst säga;

- Se dig för!

Då tittade den unge punkaren ilsket på mig och frågade;

- Va´då rå´, blev du rädd eller? Tycker du jag ser så farlig ut?

Tonfallet, blicken - han var verkligen på riktigt. Jag vet inte hur det gick till men jag gjorde det oförlåtliga. Jag sa det han minst av allt ville höra;

- Du, ta det lungt. Ni är ju jag för 30 år sedan...

Lillpunkaren ville gärna fortsätta vara lite kaxig men då klev den äldsta av de tre fram, hon tog honom i ärmen och sa;

- B, lägg av. Fattar du inte? Hon är ingen Svensson.

Oj, vad säger man?

- Tack!

Idag är det en sån här dag

måndag 8 september 2008

Offentlighet och sekretess

Såg i helgen att Beatrice Ask reagerar på uppgifterna om att det finns bilder och andra delar av förundersökningen av det så kallade Arbogamålet på nätet. Jag hoppas att hon reagerar med ryggmärgen och sedan kommer till sans.

Sjävlklart är det förskräckligt att någon finner nöje i att lägga upp denna typ av info på nätet. Det är kanske ännu mer märkligt att någon vill titta på det. När makabra bilder och texter publiceras i Aftonbladet eller Expressen tittar i alla fall jag gärna åt andra håller, jag finner inget nöje i eller behov av den typen av "information".

Samtidigt vill jag starkt ifrågasätta om det är rätt väg att gå att så fort någon utnyttjar sina rättigheter extensivt så ska vi ändra lagen. Jag funderar på om frågan om Osmo Vallo någonsin hade kommit till allmänhetens kännedom om vi inte hade haft rätt att ta del av förunderökningen? Jag funderar också på om vi går mot ett samhälle av mindre insyn, riskerar vi då inte samtidigt kontrollmekanismer som är nödvändiga för demokrati? Jag vill kunna ha insyn i vad polisen håller på med, vad politiker håller på med och vad andra offentliga instanser gör.

Mer insyn, inte mindre och tänk efter vilka konsekvenser eventuella lagändringar får. Det är handlingskraft att kunna stå emot, inte bara flyta med.

söndag 7 september 2008

Inget är ruttet i livsmedelsindustrin

Tog fram några tomater ur kylen för att skära upp. Tänk va märkligt, när jag såg att två av dem var på väg att mjukna och ruttna lite blev jag glad. Tomaterna i fråga var närodlade med både smak och form. Alltså inte formpressade och manipulerade.

På min lokala ICA-butik är de svenska äpplena DYRARE än de som flugit eller åkt båt runt halva jorden. 40 spänn kilot, är de helt jävla skogstokiga? Nå, det finns andra affärer där de har mer rimliga priser. De där äpplena som har transporterats långa vägar blir aldrig dåliga, det känns inte helt naturligt.

Såg att en köttproducent börjat märka sina produkter med "innehåller inte glutamat". Konstigt, varför ska man tillsätta glutamat i rökt skinka? Det var något E-nummer som de heller inte använde och så har de slutat med socker i majsen. Anledningen till märkningen är väl så klart att konsumenterna börjat säga ifrån. Det är bra, vi borde göra det oftare. Boken "Den hemlige kocken" kanske borde finnas i hemkunskaps-salarna runt om i landet.

Till slut och på samma tema; igår bakade jag ett bröd med närmalt mjöl från Dingtuna kvarn. Mjölet fick jag i present för någon vecka sedan. Det är häftigt att det faktiskt är sådan skillnad på mjöl och mjöl. Struktur, glutensträngar, färg. Åker du förbi kvarnen, stanna till och kolla, det är värt besväret - jag lovar.

lördag 6 september 2008

Vemod

Fick veta igår att en kamrat som varit borta ett tag tagit beslutet att han inte längre orkade vandra här med oss. Han har tagit sitt liv. Vi är några stycken som vetat att han varit borta sen någon vecka och vi har också haft indikationer på att han försvann just av skälet att livet blivit för tungt. Bland oss som visste är reaktionerna självklart många, sorg, ilska och frågor.

Det är tråkigt att ha en person mindre att skratta med, knäcka juridiska nötter och snacka strunt med. Det är tråkigt för familjen och för oss vänner. Samtidigt känner jag respekt för insikten att smärta ibland kan vara så outhärdlig att det inte går att döva den, oavsett hur mycket man försöker. Det gäller smärta också i själen, inte bara kroppen.

Denna insikt tar mig vidare och känslan jag bär idag är vemod. Det passar sig bra en höstdag som denna. Vila i frid är ett uttryck som sällan känts mer relevant så; Vila i frid vännen!

fredag 5 september 2008

Att ta sig ett glas

Igår kom vi iväg, en god vän och jag, för att ta oss ett glas. Min gode vän som jag berättat om förut i sammanhanget "lite bittrare lite bättre" är ganska nödbedd men det är värt mödan. Syftet med vår tur igår var bland annat att testa en ny Oppigård men det var som vanligt ett ogjort ärende så det blev att testa något annat.
I brist på Oppigård tyckte jag mitt första val var klockrent; bitter and twisted - blond ale. Det kändes som jag liksom.

Hur som helst har jag en febless för fina glas. Min väns val av ale var oemotståndlig. Navy seal! Jag vill verkligen ha det glaset. En annan god vän hävdar att man då kan fråga i baren om man får köpa ett glas vilket vanligtvis leder till att man får ett. Osportsligt tycker jag.

torsdag 4 september 2008

Årstiderna

Hösten försöker verkligen göra sitt intåg nu. Jag ser på träden utanför fönstret att det röd/bruna är på väg att ta över det gröna. Utanför fönstret är himlen väldigt blå och solen lyser, men inte med den där intensiteten som den gör i juli. Det är ganska skönt. Jag älskar sommar och värme men skulle inte vilja vara utan hösten. Det är liksom nystart, kan man hoppas.

Årstider som går i varandra och följer varandra på naturligt sätt är väl en sak. Ibland kan årstiderna dock överaska ordentligt, kolla här.

onsdag 3 september 2008

Klart man blir orolig

I morse mötte jag som vanligt Hägglund på väg till jobbet, han studsade fram på steget och verkade lika äppelkäck som vanligt. Jag tänker att han måste gå på något starkt eller så är det helt enkelt inte plogat hela vägen fram. Han måste ju vara lite bekymrad över 3.3 % och hur det ser ut för regeringen i sin helhet.

Såg på programmet halvtid igår. Det var en genomgång av den sittande regeringens första halva av mandatperioden. I studion såg vi de fyras gäng och så Niklas Ekdahl. I programmet gick man igenom tabell efter tabell med svar från svenska folket hur man upplevt alliansens första år.

Det ser inte bra ut!

Eller jo, ur mitt perspektiv som gärna ser att de åker ut från kanslihuset - helst fortare än kvickt - är det ju bra, men inte för de fyra. Detta till trots, inte ett darr på läppen. Inte ett erkännande av att det är bekymmersamt, inte ett enda ord av oro.

Det som kanske var allra mest påtagligt var åter igen Reinfeldts passivitet. Han sa inte någonting under programmet om han inte blev direkt tillfrågad. Detta samtidigt som de andra föll varandra i talet hela tiden. Det enda undantaget var sista frågan där det var uppenbart att de gjort upp att nu skulle statsministern sätta ner foten. Maud blev lite ivrig och tog ordet men efter en blick från Freddan tystnade hon och bad om ursäkt.

Tjatte, Knatte och Fnatte - klart man blir orolig!

tisdag 2 september 2008

Registrera!

Äntligen har vi fått lite viktiga forskningsrön att använda oss av. Det har nämligen visat sig att män som har en viss beskaffenhet på vissa gener har svårare än andra att hålla samman relationer och vara lyckliga.

Det måste ju innebära att jag var oskyldig, varje gång...

Tydligen bygger forskningen på att man upptäckte någon störning hos sorkar, hanar då inte honor. Klart att man funderar över hur hjärnan på dessa forskare funkar när man kommer på att forska om huruvida ett sorkbeteende kan ha något med äktenskapslycka att göra.

måndag 1 september 2008

FF

Glömde ju helt berätta om min hemresa och hemkomst igår.

Tågbiljetterna var slut, eller egentligen var de inte slut men den billigaste kostade 998 kronor och det väljer jag att tolka som att biljetterna var slut. Dock hade jag tur, ett konkurrerande lag hade två biljetter över eftersom de fått återbud så jag fick lov att åka med i alla fall. Av någon märklig anledning hade lagets ledare blivit placerade i en annan vagn så jag blev sittande med 15 övertrötta tonåringar. När vi kom fram till Stockholms central var jag lättad och sanslöst trött.

Nå, t-banan hem och tre trappor utan hiss. Som väl var hade yngsta dottern och packningen fått åka med en bil tidigare så de var redan hemma. Inte nog med att packningen var hemburen, dessutom var hela lägenheten städad - från topp till tå. Till och med kranarna i badrummet glänste. Det var helt enkelt ett välkomnande hem som jag behövde efter den gångna helgen.

Sen slår det mig. 16:årig dotter hemma ensam hela helgen. Tip-topstädad lägenhet på söndag kväll...

Hm!

Stad i mörker

Äntligen, tillbaka i tryggheten i stan. Helgens nätter har som sagt tillbringats på ett golv i en gymnastiksal i Växjö. På dagarna befann vi oss på Värensvallen, home of Öster. Svårt att fatta att det var en allsvensk arena för ett par år sedan. Mitt intryck av Växjö i övrigt är att stan är höljd i ett mörker. Det verkar som om man sparat in på gatubelysning av ett eller annat skäl, skärpning där! Nej, bright lights in the city är mer min melodi.

Nu återstår bekymret att min bil står kvar i Växjö på en bilfirma och eftersom den faktiskt inte har någon auto-pilot så måste jag alltså ta mig tillbaka ner till skogen för att köra upp bilen till Stockholm, mera mörker! Det som är positivt är att försäkringsbolaget betalar tågbiljetten ner men tiden som går åt får jag ju stå för själv så har du vägarna förbi Växjö och känner för att köra min bil till Stockholm kan du väl höra av dig.

Har bestämt mig för att det hur som helst var sista gången jag tillbringade en natt på en luftmadrass på ett golv i en idrottssal. Jag är för gammal. I fortsättningen satsar jag en slant på en säng på ett hotell eller så. Tack alla ideella idrottsledare som år ut och år in åker på turneringar och läger och fortsätter sova på dom där golven, ni får min fulla tacksamhet och beundran.

Tack vare min insats för ungdomsidrotten och bilkaoset missade jag Allsång mot högern som för andra året arrangerades i Stockholm. Det är tur att det finns youtube...

Sjung med nu!