One law for them....

För en vecka sedan tog riksdagen beslut om att införa anmälningsplikt för "huliganer" vid idrottsevenemang. Det kanske kan tyckas helt okej för vi vill ju att det ska vara säkert att gå på fotboll eller hockey eller vad  det nu kan vara. Samtidigt sitter jag med hjärtat i halsgropen inte för att jag är orolig för att jag på söndag åter ska stå i klacken på Söderstadion utan med vetskapen om att min dotter ska åka på festival om några veckor. För, det är ju nämligen där det är farligt att vara.

Det är tragiskt att höra att det inatt anmäldes tre våldtäkter, ett antal personer togs för narkotikabrott och ännu fler för misshandel på Peace and Love. Kolla dom tindrande ungdomar som samlas på Stockholms central idag och imorgon med tält, sovsäck och en vagn full med ölflak. Självklart åker dom inte till Borlänge för att begå eller bli utsatta för brott men för många är öl och fylla vad festivaler går ut på.

Anmälningsplikt skulle kanske inte vara så farligt egentligen om det inte var så att det inte finns några som helst rättsäkerhetsprinciper när det gäller dessa frågor. Att bli avstängd från en arena innebär inte att man får en rättslig prövning som kan överklagas i laga ordning. "Straffets" längd är godtyckligt liksom kriterierna i övrigt.

Det stora problemet är inte att en massa folk kommer att beläggas med anmälningsplikt eftersom det de facto är väldigt få som har tillträdesförbud. Man kan alltså starkt ifrågasätta lagstiftningen redan på den grunden att det är väldigt få personer det handlar om. Problemet handlar istället om att man väljer ut en grupp som redan är mer eller mindre laglösa och så "tar man i med hårdhandskarna". Systematiken, rättssäkerheten och för den delen trovärdigheten sätts ur spel.

När det gäller dom misstänkta våldtäkterna på Peace and Love så kommer dom så klart att utredas och processas i laga ordning. Detsamma gäller misstänkta misshandlar och narkotikabrott. Inget konstigt med det. Det som är konstigt är att vi i nådens år 2011 tycker att det är helt okej att skapa speciallagar för idrottspubliken. Mycket märkligt!

(PS, min dotter har varit på Peace and Love flera år och det har gått utmärkt!)

Nu räcker det

Läste att Henke lägger av nu. Det tycker jag är bra. Någon gång är det dags att ta sin Mats ur skolan och gå vidare. Jag bloggade om det för ett tag sedan eftersom jag tyckte det var dags redan då. Tack Henke för alla fantastiska fotbollsminnen.

När dottern åkte på festival i somras såg jag i programmet att The Stranglers skulle spela. "Kan ingen dö med värdighet" kommenterade någon då. Lite så är det, man måste veta när det är dags att lägga av.

Utanför mitt fönster regnar det. Det känns inte bra eftersom det idag är Prideparad. Efter paraden ska jag åka hem. Jag ska alltså inte partaja i parken ikväll - jag orkar helt enkelt inte en kväll till. Det gäller att veta när det är dags att lägga av.

Curling

Min dotter är i Borlänge. Jag är så klart lite avundsjuk för att det finns massor av bra band att se. Jag är däremot inte avundsjuk på tältliv med allt vad det innebär av dålig sömn, skruttiga baja-major och oväsen natten igenom. Det är roligt också för jag tycker jag har hyfsad koll på musiklivet men dom banden som dottern prioriterar känner jag faktiskt ofta inte till.

Hur som helst. Det är ju festivlaldebut för dottern. Hon kan hajka och hon vet hur det är att försmäkta utan snus några dagar så hon klagar så klart inte över obekvämheter. Därför känns det extra bra att kunna curla lite så här på håll. Jag tillhör ju nämligen en folkröelse, ett politiskt parti med medlemmar i hela landet. Så, vad är mer naturligt än att ringa en av sina kamrater i den aktuella staden och sedan låta dottern och hennes kamrat bli bjudna både på en ren dusch och riktig frukost. Det är vad jag kallar både lyx och curling.

Att jag dessutom får en liten rapport om dotterns "status" gör ju inget heller....

Semesterfunderingar

I år ska jag vara ledig för semester i fem veckor. Det är länge. Veckan före ska jag dessutom vara på Gotland och Almedalen. Det är förvisso inte direkt semester men det är miljöombyte. Där blir det seminarier på löpande band från kultur med region Skåne till signalspaning med Polisförbundet.

Men, vad ska jag göra sen? Jag har inte tillräckligt mycket mellanålderskris för att åka och klafsa runt på något lerigt festivalområde och jag är heller inte tillräckligt desperat för Sunny Beach. En tur till Blekinge blir det, det är självklart men därutöver?

Det är klart, om nu dottern får ett efterlängtat sommarjobb så påverkar ju det planerna. Hon är 17 år, det är kanske sista gången på länge man har chans att få med henne på en gemensam plan. Hm, tål att funderas på. Är det för sent att planera in en liten tågluff?