Ge fan i mina grejer

Igår blev jag bestulen. Jag vände ryggen till min cykel i två minuter samtidigt som jag tittade i ett skyltfönster. Då passade någon på att stjäla cykeln. På cykeln fanns min ryggsäck innehållande nycklar, plånbok, jacka, regnställ, almanacka, underställ och en massa annat.

Först kände jag mig tom, sen kände jag mig arg och till sist kände jag mig skamsen. Jag började promenera hemåt, kom inte ens på att man numera kan köpa sms-biljett till tunnelbanan. Jag har inte sovit så mycket inatt.

Jag vågar inte tänka på hur det känns när man blir utsatt för ett brott som också innehåller faktiskt hot eller våld. Så var det inte för mig men jag känner mig ändå tom. Och ett jävla jobb är det också!

Jag gillar inte Slayer men så här känns det:

Tomma tunnor

Så har då regeringen aviserat att man avser tömma en skattkista till. Redan idag är det så att man är på vippen att helt ha tömt alla reserver i socialförsäkringsstystemen. Det beror inte på finanskrisen utan helt enkelt på att inbetalningarna är mindre. Genom att sänka de sociala avgifterna som betalas in dränerar man systemen och stoppar pengarna i någon annans fickor.

Nu gör man samma sak med public service. Idag har regeringen aviserat att man tänker räkna upp anslaget med en procent (från 2-3 vilket ger 200 miljoner) men utan att höja avgifterna för oss dödliga. Det låter väl bra. Det finns pengar på det så kallade rundradiokontot men när dom är slut står vi vackert där. Jag tycker att pengarna ska användas men jag tycker inte att kontot för den sakens skull ska tömmas.

Public service är allt för viktigt för att användas som ett populistiskt slagträ och våra gemensamma tillgångar är på väg att ta slut. Det är inte ansvarsfull ekonomisk politik. Nog nu!