Visar inlägg med etikett Göran Hägglund. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Göran Hägglund. Visa alla inlägg

fredag 14 januari 2011

Partiledare hit och dit

Det glunkas i leden om partiledare hit och dit. Mona går, Maria och Peter går, Maud är väl på väg vad jag har hört, Göran har inge vidare stöd och Lasse utmanas nu. Janne sitter nog säkert så länge inte Fredrik börjar knapra på hans stöd också. Fredrik sitter säkert och lämnar därmed redan nu scenen.

Ibland är det mer pop-tv och Idoluttagning än politik så vi zoomar in vänstra flanken. Juryn tittar stint på deltagaren, minen är outgrundlig och vad som ska komma vet ingen.

"Ja du, det var ett intressant framförande" säger den förste jurymedlemmen.
"Mmm, om vi ska börja med det som varit bra...., så håller partiet helt klart ihop, det ska du ha credd för. Men, det krävs mer för att du ska övertyga oss".
"Ja" säger jury nummer två, "det är inte nog, du måste gå utanför den säkra skaran och våååga - det handlar om utspel och att verkligen visa att det håller hela vägen. Det där räcker inte för att sitta säkert idag".
"Nej" säger den tredje, "nu är det upp till folkets röst, du har redan hängt löst i fem val, klarar du ett sjätte"?

Jaha, det blir alltså att gå och sätta sig på bänken med en nervös väntan medans TV-nyheterna pågår. Dom mest intresserade kan följa vad som händer bakom kulisserna på typ TV4 plus (det är väl lika många som tittar på den kanalen som är medlem i något parti). Under tiden intervjuvas mannen som redan sitter säkert i nyheterna och stärker därmed sina chanser att gå vidare även nästa vecka. Resultatet av omröstningen presenteras annars efter nyheterna, vädret, sporten, reklamen och en och annan påa - om någon orkar hålla sig vaken.

fredag 23 juli 2010

Verklighetens folk - det är jag

Nä, nu blir jag förbannad igen. För det första kan ni sluta tjafsa om det överhuvudtaget och till KD; lägg av det där med att "skydda" begreppet verklighetens folk. Ni har inte frågat mig och därmed är det utom alla möjligheter att ni skulle kunna få det skyddat. Det är nämligen så att jag har bevis på att det är jag som är verklighetens folk.

Hur kan jag vara så säker på det då? Jo, Göran Hägglund har själv sagt det. Det innebär samtidigt att han själv borde lägga av att använda begreppet som han gör för jag vill för allt smör i Småland inte bli förknippad med det knaspartiet.

Jag vet inte om du minns att jag var skitförbannad efter Hägglunds utspel förra året. Jag var kränkt och gjorde slag i saken och skrev ett upprört brev. I svaret som är underskrivet av Hägglund själv framgår det tydligt att jag borde få avgöra striden om vem som ska få använda begreppet eftersom det är jag som är verklighetens folk.

För att spara tid och pengar så tänker jag så här. Alla utom KD (och typ SD) borde få använda begreppet verklighetens folk. Om jag ändå måste välja i tvisten går segern hit.

måndag 24 maj 2010

Nakenblankning och goda ovänner

Lyssnade på Agenda igår. Frågan om vems fel den ekonomiska krisen är skulle avhandlas. Är det finansmarknaden eller politikerna som bär ansvaret? Debatten blev mest ett pratande i mun på varandra. Finansmannen Hagströmer och Lars Ohly var väldigt överens om att det faktum att en ränta i stora delar av Europa har förvärrat krisen. Hagströmer verkade förvånad över att vara överens med Lasse.

Swedbanks Cecilia Hermansson var väldigt upprörd över Tysklands tilltag att förbjuda nakenblankning. Själv har jag aldrig hört ordet före förbudet. Nakenblankning innebär vad jag förstår att man säljer något man inte äger till ett pris som man hittar på. Köparen behöver antagligen inte betala eftersom det förutsätter pengar. Efter ett tag ska säljaren kunna köpa tillbaka till ett billigare pris och då tjäna en slant på något han eller hon aldrig ägt.

Hänger du med?

Tror jag sympatiserar väldigt mycket med Angela Merkel i detta fall.

Goda ovänner då? Jo lite senare i samma Agenda kom Göran Hägglund ut i klartext. På direkt fråga svarade han att "valfrihet" (i barnomsorgen och föräldraförsäkring) är viktigare än jämställdhet. Jepp, det var väldigt tydligt. Om kvinnors löner sjunker. Om kvinnor får sämre pension. Om barn får sämre relation till sina pappor. Om kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden försämras. So be it, på valfrihetens altare. "Det gäller för den enskilde att vara på hugget" sa Hägglund, "om hon vill komma tillbaka till arbetsmarknaden".

I morse kom också Björklund ut som rödgrön vän genom att verkligen tala klarspråk. Ungdomars löner ska sänkas, Sverige måste gå med i euron (EMUs sista steg) och slutligen genom att visa hur splittrad högeralliansen är inte minst när när det gäller försvaret. Det är härliga tider, strålande tider.

måndag 17 maj 2010

Politik när den är som ...bäst?

Jag håller ju på med politik som du vet. På min fritid. Det betyder att jag får ta emot både ett och annat påhopp som jag berättat om tidigare. Så är det och man får liksom stå ut. När jag är på mitt bästa och soligaste humör, vanligtvis på entorsdagsmorgon i februari kl 7.30 när jag står i tunnelbanan och delar material, då brukar jag vänligt fråga om personen som just sagt "politikerjävel - du bara skor dig" om han eller hon vill ha lite diktatur istället?

Nåja, ibland när man får öppna bibliotek och fritidsgårdar eller fixa småsaker som trasiga gungor eller vad det nu kan vara, då är det rolig.

Det finns andra tillfällen också. När det liksom är bara skoj och så. Dom som såg mig gå omkring och småskratta för mig själv i torsdags får förklaringen till varför här.

söndag 7 februari 2010

Hur blir världen jäställd utan feminism?

Vaknar tidigt och tänker mig njuta av en lång söndagsfrukost. Slår upp tidningen och möts igen av en desperat mörkerman vid namn Göran Hägglund. DN-debatt har vänligen upplåtit plats till ytterligare ett avsnitt av serien "verklighetens folk". Idag blev jag dock inte lika provocerad. Jag vet ju att det inte hjälper.

Hägglund skriver att förvisso vill KD att alla, män som kvinnor, ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Fint va? Men å andra sidan vill inte KD att samhället ska lägga sig i hur det går till.

På radio hör jag hur man diskuterar Moderaternas satsning på kvinnliga väljare. Det kommer inte att gå hem säger man. För folk är inte så intresserade. Det är jobben som är det viktiga och det är ju ingen kvinnofråga...

Men herregud, jämställdhet är väl inte heller en kvinnofråga? Visst, för att uppnå jämställdhet kommer makten att fördelas annorlunda så är det. Men det är ändå ingen kvinnofråga.

Jobben säger dom. Kan någon förklara för mig hur det ska gå till när omsorgerna försämras allt mer? När det blir svårare att hitta förskoleplats, när äldreomsorgen får mindre personal och när dagverksamheter av olika slag utarmas. Vilka blir arbetslösa och vilka kommer att göra det obetalda hemarbetet? Omsorgen privatiseras, inte så att det blir så kallade privata alternativ utan omsorgen flyttar hem igen.

Dom välfärdstjänster som idag ger människor möjligheter att vara ute och faktiskt förtjäna sitt levebröd är tjänster som kvinnor kämpat sig till. Jag har sagt det förut, dom kan tas ifrån oss utan att vi hinner blinka.

Och du Göran. Dagens unga föräldrar nöjer sig inte med din lösning, dom är modernare än så. Eller?

fredag 29 januari 2010

Operation rädda KD

Idag hörde jag ekot toppa med att KD vill sänka skatten för pensionärer. Toppa! Nähä säger jag, vill dom?? Det är väl ingen nyhet! Om Hägglund hade sagt att om inte regeringen lägger fram ett förslag om sänkta skatter för pensionärer i vårbudgeten så lämnar KD regeringen, då hade det varit en nyhet!

Istället säger Hägglund att han faktiskt TROR att han kan få dom andra partierna att gå med på sänkt skatt för pensionärer NÄR OCH OM ekonomin tillåter det. Va? Det har dom väl sagt allihop? Tror inte Hägglund hade fått lov att säga det där om det inte var förankrat hos herr Borg.

Den verkliga nyheten är egentligen att Hägglund tycker att skatteuttaget för pensionärer och löntagare ska minska. Ställer inte Hägglund upp på högerns version av arbetslinjen längre? Reinfeldt hävdar ju bestämt att folk inte vill jobba om dom inte har lägre skatt än pensionärerna Jag undrar bara, om skattegapet skulle minska - vad skulle du göra? Skulle du sluta jobba?

fredag 6 november 2009

Svaret!

Ja, som sagt - jag har fått brev från Göran Hägglund. Detta är svar på ett brev som jag skrev till socialministern i september. Som jag skrev igår är jag ytterst besviken på att svaret kom från KDs partiexp och inte från socialministern men visst, nu är det bevisat - jag tillhör verklighetens folk! Samtidigt kan jag konstatera att dom verkligen inte fattat någonting! Jag har markerat några passager som jag tycker är lite spännande.

********************************************************************************

Bästa Alla,

Jag vill börja med att tacka för Ditt brev, och be om ursäkt för att svaret har dröjt.

Under året har jag initierat en diskussion som att döma av det stora gensvaret efterfrågats av en stor del av befolkningen. Främst har diskussionen handlat om gränslandet för politikens förmåga att lösa problem och att styra folks vardag. Bland dem som anser sig ha mandat att styra upp folks vanor och ovanor har reaktionen varit högljudd och många gånger väldigt upprörd. De upprörda rösterna har företrädelsevis kommit från vänster, men hörs från flera håll där politiken anses vara utgångspunkten för ett gott samhälle. Jag har vid ett flertal tillfällen i media sagt; retstickorna är uppretade och provokatörerna är provocerade.

Du är nu upprörd över att jag ”så brutalt vänder ryggen till” dig med de problem du och dina döttrar möter i er vardag. Jag vill uppriktigt beklaga. Min intention har varit det motsatta, att en ensam småbarnsförälder med två tonårsdöttrar för en gångs skull ska få vara det centrala i den politiska debatten. Det är just min drivkraft för att initiera debatten om verklighetens folk. För människor som du, som du själv så pricksäkert beskriver det – ”med verklighetens problem”.

Gällande fortsatt arbete för att nå jämställdhet mellan könen har vi ett gediget arbete framför oss. Ett mycket viktigt sådant arbete! Min kritik går ut på att debatten kring jämställdhet är för politisk styrd och snäv. Jag menar att det finns flera olika metoder och sätt att förbättra jämställdheten i vårt land – inte en metod, ett sätt – definierad av en liten klick människor. De bekymmer som begränsar ditt liv xxx är varken intellektuellt trams eller något att skratta åt, tvärt om en viktig utgångspunkt för oss politiker att utgå ifrån.

Som kristdemokrat har jag också fått vara självprövande. Istället för att nya lagar och förbud ska lösa samhällets alla utmaningar bör även kristdemokrater i högre grad tillåta de naturliga gemenskaperna i det civila samhället till att själva få agera förändringsagenter. Istället för piska vill vi sporra till fler morötter, detta gäller jämställdhetsarbete såväl som politik i allmänhet. Därav jämställdhetsbonus och barnbidrag, uppmuntran och morot.

När jag i somras kommenterade en kultursyn där kulturens uppgift tycks reduceras till att provocera och utmana, var det som att stoppa in en pinne i ett getingbo. Jag exemplifierade med de uppmärksammade fall där man inför skräckslagna medpassagerare vandaliserade en tunnelbanevagn och där människor lurades ingripa i ett fejkat självmordsförsök. Jag tar upp den här diskussionen av samma anledning som jag diskuterar etiken i samhället, kulturen riskerar att förlora sitt begrepp om kvalitet om det bara handlar om att utmana och brutalisera. Vi riskerar med en reducerad kultursyn också att mista kulturens värdefulla roll som inspiratör till det goda samhället, en kultur som hjälper oss att se oss själva i andra och genom andras ögon så att vi kan vidga den egna verkligheten och fantasin.

I den kulturella sektorn finns ett myller av aktörer, alltifrån fria teatergrupper, tonårstjejen i Skarpnäck som precis upptäckt att någon vill betala för det hon målar och vill skaffa F-skattesedel, eller Nornäs hembygdsförenings vävstuga. De bidrar alla till den kulturella myllan i Sverige och levandehåller en omistlig skaparkraft vi måste behålla för att fortsätta utvecklas som samhälle. För den som menar att kulturella uttryck måste förmedla politisk ideologi och upprörs över att en impressionistisk målning ”kanske bara” innebär en målad hink blåbär, är stora delar av kultursverige något man ser ner på och ifrågasätter.

Som kristdemokrat ogillar jag starkt tanken att bara ett synsätt eller uttryck för livsval skulle vara riktigt, att vi alla måste passa in i mallen för att duga. Vi tycker i kristdemokraterna till exempel att olika former av barnomsorg ska stödjas och att föräldraförsäkringen inte ska kvoteras. Två exempel på den viktiga hållningen att politiken ska stödja - inte styra – människors livsval.

Att döma av de samlade reaktionerna kring den här debatten, har många människor känt igen sig i det vi säger och håller med oss. Jag tänker därför fortsätta det här samtalet och välkomnar dig att även fortsättningsvis delta.

Stockholm i oktober 2009

Med vänliga hälsningar
KRISTDEMOKRATERNA

Göran Hägglund
Partiordförande

torsdag 5 november 2009

Jag har fått brev från kristdemokraterna

Det snöar ute och det känns verkligen som att det är dags att parkera cykeln för året. Har lagt idéerna om dubbdäck på hyllan och bestämt mig för att lägga pengarna på ett SL-kort istället. Trist men bekvämt.

Igår fick jag brev från Göran Hägglund. Ett långt tvåsidigt brev som svar på mitt öppna brev som jag skrev till socialdepartementet i september. Dock fick jag inget svar från departementet eller från socialministern utan jag fick ett svar från partiledare Hägglund. Trist tycker jag för sanningen är att jag skiter i hans åsikter som partiledare, jag ville ju veta hur han som socialminister kunde uttrycka sig som han gjorde.

Jag kommer inte att publicera svaret idag, kanske imorgon men helt säkert inom kort. Håller på med lite rättshaveristiska undersökningar först. I avvaktan på att du får läsa svaret här kan du åter studera brevet som jag skrev till departementet Vad tycker du? Borde Hägglund svarat som minister eller partiledare?

torsdag 1 oktober 2009

Kulturrevolution

Idag firar folkrepubliken Kina 60 år. Kulturrevolutionen firade 40 år i våras. Som vanligt blir det parad och bomber på flak och vad vet jag. En sak är säker, folket är inte med. Och någon kultur är det knappast fråga om.

Någonstans känns det som vi genomgår en "kulturrevolution" i Sverige just nu. Regeringen föreslår att staten bara ska stödja kulturtidskrifter som "beskriver de sköna konsterna", vilket i sak innebär att tidningar som Bang, Pockettidningen R, EXPO och liknande kommer att mista sitt stöd. Det känns som det blåser väldigt kallt. Om man dödar debatten kanske folk återvänder till sina köksbord och snackar om hur dom ska få ihop ekonomin och vilken loppis dom ska besöka näst.

Regeringen föreslår samtidigt att vi ska avskaffa garantilöner för konstnärer. Alltså, det finns 157 personer i Sverige som har garantilön om drygt 200 000 kronor. Om dessa konstnärer tjänar pengar vid sidan av så dras det av på garantin. Arbetslinjen ska gälla säger regeringen. Alltså, vad är det för fattigt land som inte har råd att se till att konsten kan utvecklas?

, får vi bara en litteraturkanon nu så vi vet vad vi ska läsa så blir det nog bra. Och du, tänk inte själv och ifrågasätt inte så blir ordförande Reinfeldt så glad.

tisdag 29 september 2009

Vallöften

Hörde på radion igår att unga går för sällan till tandläkaren. Det är inte konstigt eftersom prestigereformen och vallöftet som Hägglund satte i sjön för något år sedan från början var helt feltänkt. Hur snabbt kan man slösa bort 5 miljarder? Fråga Hägglund. Reformen innebär att man får en tandvårdscheck för undersökning men felen man sedan hittar får man fixa med egna medel. Upp till tre tusen får man stå för själv och jag vill bestämt hävda att det är just dom tre tusen som folk inte har. Fel Hägglund, fel.

Hörde på radion igår att Björklund ska ändra på gymnasieintagningen och förändra det så kallade IV-programmet. Den förändrade gymnasieintagningen innebär att man stoppar 14 000 ungdomar från att komma in på gymnasiet, 14 000 16-åringar stängs ute! IV programmet görs om så att det blir likadant som idag... Va? Ja, jag sa vad du hörde. Alltså, det blir ingen ändring trots att Björklund gnällt på IV sedan programmet drogs igång. Fel Björklund, Fel!

Hörde att Ask nu uppnått vallöftet om 20 000 poliser. Detta till trots känner sig inte folk tryggare. Det begås minst lika många brott och uppklarningsprocenten är ungefär den samma. Detta beror troligtvis på att utbildningen fortfarande är den samma, att ingen forskning bedrivs, att utvärderingen är kass och att ledningen är Ask. Fel!

Visst går det an att uppfylla vallöften men när vallöftena från början var dåliga spelar det liksom ingen roll att dom kryssas av från listan.

fredag 18 september 2009

Öppet brev till socialministern

Idag blir det två inlägg i bloggen, nedanstående har jag skickat till socialministern. Jag lovar att publicera ett eventuellt svar också:

Öppet brev till socialminister Göran Hägglund.

Hela dagen har jag gått runt och varit arg på dig. Jag är så otroligt besviken över att vi i vårt så kallade upplysta land har en socialminister som så brutalt vänder ryggen till mig och de problem och frågor som är min och mina döttrars vardag.

Jag är en vanlig människa och hemma vid mitt köksbord talas det, som du mycket riktigt gissat, om skolan, hushållskassan och de gamla föräldrarna. Vi talar om hur killar och tjejer förhåller sig till varandra. Vi talar om de olika förväntningar man har på olika kön. Vi talar om olika lön för kvinnor och män och vi talar om det obetalda arbete som kvinnor gör när omsorgen om de äldre inte räcker till.

När vi pratar om detta pratar vi om de strukturer du inte vill se. Vi pratar om rätten för alla att bli behandlade lika oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning. Dom normer som du vägrar se som begränsar min vardag. Du är socialminister och du dömer ut de bekymmer som begränsar mitt liv som intellektuellt trams eller något som du skrattar åt?

Vet du – du ska få ett tips - man kan faktiskt uppröras över det faktum att kvinnor inte får plats i bolagsstyrelser och gilla att åka på loppis samtidigt. Och vet du, man kan vara en ”vanlig människa” och uppröras över att döttrarna kommer att ha sämre löneutveckling än sönerna på grund av att män inte förväntas ta ansvar för sina barn på en gång. Det kräver inga intellektuella kullerbyttor, det kräver bara öppna ögon och lite förstånd.

Men det är klart, vad vet väl jag. Jag heter inte Svensson och lever inte i en kärnfamilj enligt socialministerns standard. Jag är ensamstående mamma med två tonårsdöttrar och vi har namn som man måste bokstavera i telefon. Har du överhuvudtaget tänkt på det Hägglund. Att du är minister med ett ansvar för allas lika värde? Men, vi kanske inte räknas i socialministerns fögderi? Vi, verklighetens folk med verklighetens problem!

torsdag 17 september 2009

Till Göran Hägglund

Idag hade jag min blogg helt klar för mig. Men nu är allt förstört. Jag hade tänkt skriva om bristen på logik när det gäller skulden för krisen. Jag hörde nämligen en diskussion på radion igår som handlade om SAS kris. VD:n för Skavsta flygplats var tydlig. Hennes förklaring var: "det beror på kollektivavtalen". Ryan air går med vinst eftersom man inte har kollektivavtal, SAS går med förlust för att man har kollektivavtal. Det är alltså arbetarna på Ryan air som betalar bolagets vinst med sämre villkor. Det faktum att SAS uppfyller behovet av trafik även på mindre lönsamma rutter var ingen del av analysen, inte heller säkerhet eller arbetsmiljö.

Det var då det slog mig - allt är fackets fel. Ju mer jag tänker på det så blir det mer och mer glasklart. Trots att vi har Europas mest flexibla arbetsmarknad (enligt arbetsmarknadsministern) så är det LAS och kollektivavtalen som är roten till allt ont. Det är så klart arbetarna och deras företrädare som skapat krisen. Ellervänta, Reinfeldt hänvisade ju också till några obestämda giriga typer i USA och London också men i alla fall. Hm, att det skulle vara något systemfel i den nyliberala rovdriftskapitalismen verkar inte ha slagit någon.

Nå, när jag läste DN i morse fick jag dock något annat att tänka på. Jag har alltid hävdat att kristdemokraterna är onda och nu har jag fått verkliga belägg. Du Göran, hemma vid mitt köksbord pratar vi om normer och stukturer. Mina döttrar berättar dagligen om hur dom utsätts för det du föraktfullt kallar "politisk korrekthet" genom att de patriarkala och förlegade normsystem som påhejat av dig multipliceras vid olika köksbord.

Vi heter visserligen inte Svensson. Nej, vårt familjenamn är ett sånt där konstigt namn som man måste bokstavera åt folk. Men vet du Hägglund, vi är verklighetens folk ändå. Vi lider under förlegade normer av patriarkalt förtryck, homofobi, rasism och alla slags gammeldags tänkande. Vi gillar alternativ konst och läser både veckotidningar och "finlitteratur". Nej du Hägglund. Hoppas du och dina unkna normer åker ur riksdagen, och jag menar det verkligen!

torsdag 23 juli 2009

Göran Hägglund är ond

Jag hängde som du vet i Almedalen under politikerveckan men faktum är att jag med vett och vilje missade Göran Hägglunds tal. Just den dagen som han brast ut i hat mot den så kallade kulturvänster valde jag att "praktisera" som kulturarbetare. Mitt praktiserande bestod mest i att jag bar tunga saker mellan olika spelplatser åt mer professionella kulturarbetare.

Hur som helst stod det dock klart ganska snart att Hägglund hade gjort ett utspel för "de vanliga", vad det nu är. Sådana som kulturvänstern tydligen föraktar. Jag vet inte, kanske tillhör jag inte kulturvänstern för jag känner mig ganska vanlig men jag vill gärna omfattas av begreppet. Jag tycker att det är min uppgift också att avgrundsvråla och dekonstruera och allt vad jag nu ska göra, trots eller kanske på grund av min vanlighet. Kära nån, jag har ju barn - om inte jag gör det, vem ska då göra det?

Efter Almedalen har debatten fortsatt. Jag har funderat länge på om jag inte borde spökskriva något till Newsmill-debatten. Där har bland andra Marcus Birro, som är en annan tok, uppropat till försvar för Hägglund. Men det har liksom inte blivit av. Nu känns det dock lite bättre för jag kan lugnt fortsätta min semester. Det jag ville ha sagt säger Åsa Petersen så bra på Aftonbladets ledare.