Oj vad stressigt det blev

Tänk vad mycket lättare det är att jobba när man har mycket att göra. Eller, det måste ju så klart vara i den omfattningen att man inte springer in i väggen men jag tror att det är ganska stor risk att man gör det även av negativ stress. Att ha för lite att göra leder nämligen också ofta till att man mår dåligt.

Det finns ju till exempel få saker som gör människor mer deppiga än arbetslöshet. Folk med litet socialt liv riskerar så klart samma sak. Inte sällan sammanfaller också dessa bägge saker. Själv är jag alltid mer stressad över att inte få något gjort alls än att det ligger saker på hög.

Att faktiskt, som min kollega uttryckte det idag, längta efter att färdigställa något man håller på med - inte för att få luta sig tillbaka utan för att kunna påbörja nästa projekt. Det är arbetsglädje och kvalitet.

Själv längtar jag efter att koka kola - det ska jag göra ikväll.

Värna vården med din röst

När det är valrörelse har man inte tid med normalt umgänge med vänner och bekanta. Det är okej för dom förstår, säger dom i alla fall. Arbetsdagarna kan ibland bli 12-13 timmar och det är inte ovanligt att man glömmer äta. Att leva på valstugegodis är ingen bra diet. Att inte hinna med att träna gör det inte lättare.

Det som är tyngst just nu är dock att min pappa verkligen blir sämre och sämre för varje dag som går och att dom är så långt borta. Om tre veckor är jag där och det ska bli väldigt skönt. Samtidigt är det bra att mamma och pappa äntligen bestämt sig för att ta del av den hjälp som finns att få.

Vi har nämligen en fantastisk vård i Sverige. Även i livets slutskede. Vi bekostar den gemensamt och alla som bor i vårt land kan få del av den. Ännu så länge. I Stockholm fick faktiskt en privat cancerklinik lägga ner för det fanns ingen efterfrågan eftersom den allmänna vården är så bra som den är. Det är detta vi måste värna, det är därför jag kör 12-13 timmar till. Det är därför varje människa som låter bli att gå och rösta är ett misslyckande. Vänder vi det inte nu så vänder vi det aldrig.

Dagens ungdom

Det är mycket valarbete för mig nu. Jag hänger i valstugan och försöker övertyga medborgarna både att gå och rösta och att rösta rätt. Det är oftast roligt och just nu känns det som om vinden blåser åt vårt håll. Mest hoppfull är jag när det gäller dom unga.

Igår kom det en strid ström oroliga unga. När dom känner sig osäkra så brukar jag undra vilken fråga som är viktigast för dom. Arbete, arbete och bostad säger dom. Dom vill ha fasta jobb till schysta villkor. Dom vill ha ett tryggt boende och dom vill få lov att bli vuxna helt enkelt. Allt alliansen säger motverkar detta. Sälj ut hyresrätter och skapa mer osäkra anställningar till lägre löner.

Igår kom det fram tre 17-åriga killar. Dom var olyckliga för att dom inte får rösta eftersom dom insåg att det här är ett ödesval. Dom var olyckliga för dom vet att det är deras framtid som står på spel. Efter en stunds samtal bestämde dom sig för att gå med i Ung vänster, för får man inte rösta får man göra något annat!

Jag tycker Kartellen säger det ganska bra:

Årstider och valkamp

Det är varmt, eller för den delen hett. Det är fuktigt och soligt och det skulle vara kanon om det var så att man fortfarande hade semester. Så är det ju dock inte för nu har allvaret börjat. Av någon anledning innebär det för mig att jag inte tar mig tid att åka ut på stranden. Samtidigt är kvällarna så där härliga och man vill verkligen inte gå hem.

Funderar på om det ska bli några kvällsaktiviteter ikväll. Söder och midnattsloppet kanske. Ska ju inte springa men man kan ju alltid blanda sig med massorna. Skulle gärna träffa på någon av dom nya bekantskaper som jag gjort i sommar men det får vi se. Det är ju som sagt varmt och skönt ute - som gjort för friluftsaktiviteter.

Detta om detta. Ser i tidningen att vänstern nu presenterat sina valaffischer. Jag har ju sett dom förut och jag tycker dom är ganska fina. Man kan konstatera att dom sticker ut i alla fall. Klosskampen går vidare helt enkelt.

Integritet och sånt

Funderar på den där heta integritesfrågan. Minns du? IPRED, FRA OCH piratebay. Kanske ringer det någon nostalgiklocka eller så. Har gjort en ytterst ovetenskaplig undersökning bland ungdomar i min närhet och faktum är att INGEN bryr sig om dessa frågor.

Det är inte så konstigt. De flesta ungdomar som jag känner lever ju sitt liv öppet på nätet. Det är bilder och tankar och allt du kan tänka dig. Det verkar inte finnas några gränser för vad man kan fläka ut. Och, när det gäller nedladdning - det fortsätter nog som förrut.

När jag frågar ungdomar i min närhet vad som är den heta frågan så får jag svaret ARBETE. Det finns ingen fråga som engagerar så mycket som jobbfrågan. Oron kring sommarjobb, helgjobb och föräldrars arbetslöshet. Jag hörde att det var 123 personer som röstade i Piratpartiets öppna omröstning på årsmötet. 123 personer.

Uppstart

Tillbaka på kontoret och jag konstaterar att det är ett väldigt trevligt kontor. Även om världen utanför verkligen går i grå-vitt så är det liv och rörelse och det piggar upp. Blickar bort mot stadshuset som ligger granne med kontoret där jag ska träffa huvudjägaren senare idag....

Nåja, ett nytt år alltså. Läste i tidningen idag att innevarande år betyder fler arbetsdagar än på länge. De flesta helgdagarna infaller på helger vilket innebär att vi har fler arbetsdagar än på många år. 254 stycken för att vara exakt. I någon av tidningarna jag läste i morse stod det att det var regeringens arbetslinje som slog igenom. Hm - även om mycket är deras fel så...

Sen är det det där med piraterna. Sedan tidigare vet vi att filmen Avatar slår rekord på rekord när det gäller intjänade pengar. Filmer som omsätter mindre staters hela statsbudgetar gör mig ofta lite skeptisk, det är sjukt. Hur som helst läste jag idag att filmen dessutom sätter rekord i antalet nedladdningar. Vad betyder det egentligen?

Stängt för ombyggnad

Inte riktigt men idag flyttar jag. Kånkar böcker och pärmar från ett rum till ett annat. Det blir tillfälle att slänga och slänga lite till. Det där med det papperslösa samhället är helt klart inte bara väsentligen överdrivet utan faktiskt en modern myt! Jag har inte suttit på mitt nuvarande rum särskilt länge, bara så där två år men jag har både onödigt och dessutom dubbletter Samlarmani.

Nåja, mitt nya rum är som jag tidigare berättat ett större rum och dessutom ett rum med utsikt. Från mitt fönster ser jag både Stockholms stadshus och Rosenbad. Därutöver har jag så klart sjöglimt och ett ständigt trafikflöde i ögonvrån. Trevligt tycker jag.

Det sägs att mitt rum varit statsministerrum, det är lite spännande. Dock är det inte så flott att man skulle kunna tro det. Jag ska luska lite i historien. Kraven var väl i och för sig annorlunda när huset jag sitter i var kanslihus. Hur som helst är det 299 dagar kvar till valet.

Sträckbänk

Idag skulle jag behöva en sträckbänk. Min kropp är trött efter att ha varit på fötterna många timmar per dygn de senaste veckorna. Trots att jag jobbat så mycket att jag knappt hunnit se mina barn är det massor av saker jag inte hunnit med, ja rent av försummat. Jag inser att om jag ska hinna med måste jag städa bort en del av mina åtaganden. Det är nödvändigt för att "överleva".

Som väl var fick jag med mina goda vänner herr och fru Slow för att dricka en öl (eller två) i går kväll. Det behövde jag verkligen. Ibland måste man bara lufta sina tankar och prata lite strunt för att orka vidare. Vår lilla stad har en väldig massa krogar där man kan slösa bort en timma eller två. Det är trevligt. Enligt uppgift är vår stad faktiskt sveriges krogtätaste stad per capita. Jag vet inte om det är sant men det är inte osannolikt. På bilden nedan syns en av dessa krogar och dessutom skymtar två av mina fönster bakom grönskan.



Nå, nog om detta. Idag ska jag inte valarbeta. Jag ska inte dela ut en enda pamflett eller försöka övertyga dig om vad du ska rösta på. Vad jag däremot ska göra är att tipsa dig om hur du inte ska rösta. Men, vad du än gör - rösta!

Uttråkad är det nya utbränd

Läste en intressant artikel i DN i morse. Den handlade om att det är nästan lika illa att vara uttråkad på jobbet som att ha det allt för stressigt. Att få utmaningar stärker "immunförsvaret" när det gäller gnäll och irritation på jobbet.

Igår hörde jag om ny forskning som visar att uppmuntran eller erbjudande om vidareutbildning, utmanande arbetsuppgifter och liknande kan vara lika viktigt som högre lön. Jag vill gärna ha både och. Det känns hur som helst som om dessa nyheter hör ihop.

Jag önskar dig en trevlig arbetsvecka.