Jag har i många år prenumererat på DN. Inte för att jag tycker det är en väldigt bra tidning utan av vanans makt. Den har liksom hängt med och jag har mer och mer retat upp mig på funktionen som regeringsmegafon. Egentligen behöver man ju ingen morgontidning eftersom man lika gärna kan sätta igång datorn men det är något med det där att bläddra och prassla - särskilt på helgen.
Som sagt, DN har varit min följeslagare länge. Faktiskt sedan jag flyttade till Stockholm. Nu är det slut med det. Idag säger jag upp min prenumeration och inleder istället ett förhållande med Svenska Dagbladet. Det som fick mig att bestämma mig för att byta tidning var denna krönika. Läs den för ibland säger 1000 tecken mer än 1000 ord!
Tyvärr känns den här ännu mer relevant nu än då:
3 kommentarer:
Ett klokt val, DN är sedan länge på dekis och säljer numera till och med ledarspalter till den som har råd att betala.
Jag tror inte att du kommer att sakna pekpinnejournalistiken från DN som talar om hur du ska tänka och tycka. Alltför många har låtit DN 'hänga med' alltför länge, detta trots att tidningen sedan 10-15 år har reducerats till huvudsakligen annonser och hårt politiskt vinklade artiklar till och med på nyhetsplats.
Svullo verkade inte lika positiv till Skatteverket i videon det fanns en länk till på slutet där. :-)
SvD är nog en god konkurrent till Bonniers DN som en rent journalistisk produkt betraktad.
Ledarsidorna är väl att välja mellan pest och kolera.
Här i Skåne har vi ju Sydsvenskan (Bonniers det med) som för tio år sedan slutligen konkurrerade ut Arbetet (en gång Sveriges största S-tidning).
Den är som journalistisk produkt mycket bra, men ledarsidan får mig allt oftare att må illa. En Viktigpetter- och Bror/Syster Duktig-mentalitet som är svår att svälja.
Jan,
är inte det lite av ett adelsmärke för alla Bonnierpublikationer ? Jag har sett DN lyckas med att till och med göra politik av Idag-sidan.
Skicka en kommentar