lördag 17 januari 2009

Å de e löööördag morgon

Ute skiner solen. Himlen är blå och det är isande kallt. På med underställ och ut i ljuset tänker man ju då. Jo tack. Igår gick jag milen hem från jobbet och idag sitter jag här med en svullen fot. Jag vill ut och träna eller åtminstone ut och gå men detta duger inte. Om det finns något tips därute tar jag tacksamt emot. Ska göra ett försök med nya skor och fortsätta knapra diklofenac (eller hur det nu stavas) men sen vet jag inte.

Eller jo föresten. Idag ska jag faktiskt hämta min nya cykel. Det är dock lite för kallt för att kunna ge sig ut på vägarna ordentligt, i alla fall när man är en transportcyklare som jag. En liten sväng blir det ju ändå så jag får väl vara glad åt det lilla.

Det finns fler skäl än ljuset ute att ge sig ut från lägenheten. Ett av dom är så klart ljuset inne. Nu när glada julen är slut och så och solen börjar skina in genom fönstret ser man verkligen hur dammigt det är. Dags för vårstädning, men inte idag...

*******

Även om jag skriver ett glättigt inlägg om ingenting fotsätter övergreppen i Gaza, det kan du läsa om här. Du kan också vara med och protestera mot kriget, var och när kan du se här.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hur var det med ditt ben undrar doktorn, har tänkt på det fast glömt att fråga. Du gjorde en röntgen och så va det nåt, enspricka eller så. Nu förstår jag att det fortfarande besvärar. Är det samma gamla skada?
(det heter just diklofenac)

Alla smutsiga detaljer sa...

Jo rå, foten är svullen och sur. Någon stressfraktur var det inte och andra prover visade inte heller något särskilt så det är bara att tugga på och hoppas att magen håller. Tant doktorn säger att det inte finns något annat att göra. Jag har tråkigt och kan inte gå på mina långa pass, än mindre springa så det planerade loppet i mars är nu avskrivet :-(((

Anonym sa...

Tradigt!
Jag kutar på löpband, tar i så jag nästan dör. Får skitont i vristerna. Det har inte heller alls med åldern att göra...det är bra!