Läste i Aftonbladet om sossarnas ledarvånda. Jag tänker inte kommentera sakfrågan utan mer artikeln i sig. Karin Pettersson säger att dom manliga maktstrukturerna som "avsatte" Mona Sahlin nu belönas. Sedan lyfter Pettersson fram sina egna tre ledarkandidater, självklart tre män.
Förtjänster och nackdelar omnämns och kanske ett eller annat ord om vad dom kan tillföra. Längst ner i artikeln nämner Pettersson två kvinnor vid namn, dom avfärdas snabbt. Den ena för att hon inte kan hålla ihop partiet och den andra för att hon inte har kapacitet. Kapacitet till vad? Damberg, Pagrotsky och Sundström har alltså allt det som Sommerstad och Palm inte har?
I kommunen där jag bor har vi åtta partier i fullmäktige. Åtta partier med varsin gruppledare. Alla dessa gruppledare är män. Vi har också ett gäng politiska sekreterare, dom flesta kvinnor. Hoppsan, en tillfällighet kanske?
Nåja, nu ska kommunen inom kort rekrytera en ny kommundirektör. Mitt parti har då framfört vikten av att denna person faktiskt är en kvinna, det behövs i den struktur som råder. "Men", invänder några - "vi ska väl i första hand leta efter en kompetent person?" Men självklart! Jag utgår från att det finns flera kandidater och att alla kandidater är kompetenta. Bland dom ska vi förorda kvinnor. Hur svårt kan det egentligen vara att förstå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar