I fredags firade vi som sagt dottern som skulle fylla 18. Middag på krogen med familjen. Igår gick syrrorna ut på lunch och yngsta beställde öl till maten. Hon fick inte visa leg och var så klart besviken. På kvällen var det dags för utgång. Redan före var hon utmattad och av någon konstig anledning vaknade jag av att hon inte kommit hem vid halv tre.
Tänker på vad jag själv gjorde när jag var 18. Fyllde på våren och flyttade till Stockholm i juni är så klart den korta storyn. Hängde på Svarta Månen, Ultrahuset och Ritz. Jobbade på dagen, festade på natten och när jag inte jobbade liftade jag till Paris. Såg alla band som fanns att se, gjorde alla dumheter som fanns att göra. Flyttade från ställe till ställe, typ 15 adresser på två år. Ockuperade hus, bodde i kollektiv, delade lanstingslägenhet, drog iväg.
Man får påminna sig om det när man blir orolig. Det blir folk av de flesta och mina döttrar är bra mycket mer förberedda på livet än vad jag var i den åldern. Att ligga vaken och vänta på att ynglet ska komma hem går nog inte över men att kämpa emot den tramsiga oron kan man nog göra.
Idag på tredje dagen av festhelgen är det dags för tårtkalas med resten av vännerna. Det får kröna helgens firande. Två myndiga barn. Det är ändå på något sätt en milstolpe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar