På ett annat sätt har 2012 varit ett riktigt skitår och det är så klart när det gäller rasismen. Men även här finns det fördelar. När skiten flyter upp till ytan är det nämligen lättare att rensa. Jag vet inte om det samma gäller kvinnohatet? Det är ju intimt förknippat så kanske det finns en ljusnig. Hoppet är det sista som lämnar en.
Under 2012 flyttade också min äldsta unge hemifrån. Det är en ny epok. Det är både sorgligt och skönt, framför allt är det helt naturligt och tidens gång. Liksom det är helt naturligt att hon bor med sin snubbe i en andrahands riviningslägenhet med näst intill ockerhyra. Det är Stockholmsk bostadspolitik det.
Hur som helst, ring klocka ring. Imorgon ska vi upprepa våra nyårslöften från åren som gått och denna gång ska de hålla, ja faktiskt - denna gången ska vi klara det. Men först en rejäl brakmiddag, nu ska jag göra dessert till morgondagens kalas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar