Ledig lördag

Det är ledig lördag, ja - faktum är att det är ledig helg. Den första på länge och den sista på ett tag. Ska njuta av att bara vara och försöka se förbi skiten i hörnorna och dammet under soffan. Fast, en sak ska jag göra. Jag ska skörda det sista på balkongen. Tomater, basilika och chili.

Det är inte bara ledig lördag, det är lönehelg också. Trevligt, i alla fall en liten stund. Ska ut och shoppa lite grann. Titta efter en höstjacka och hörlurar till mobilen. Tänkte testa runkeeper eftersom jag nu har en iPhone och se om det är bra för mig och mina "resultat". Skulle ju egentligen springa ett litet lopp nästa helg men det blir jobb istället.

Nåja, det är då och nu är nu. Huset är fullt av ungdomar som snart ska ge sig av till Gröna Lund. Det är så härligt att ha dom här. Dom börjar vakna till liv och gruffa om vem som ska in i badrummet först men det är okej för det är tonåringar (dom flesta av dom) så det hör liksom till. Snart mycket snart flyger den äldsta ut och då kommer jag ändå att sakna det.

Någon som vill hyra ut en lägenhet föresten?

Sömnlös

Har hamnat i en våg av sömnlöshet igen. Antar att det tyder på ett visst semesterbehov. Ah, att inte behöva tänka på att "JAG MÅSTE SOVA NU FÖR SNART SKA JAG UPP". Det är vad jag behöver. Oroa mig lite mindre vore bra också. Jag har lite för mycket att göra, det är bara att konstatera.

Inatt somnade jag vid 12 (var tvungen att se slutet av Kinnaman-filmen, bajare emellan..). Vaknade sedan kl 3 och kände att natten nu var körd. Nattens oro handlade dock om dottern. Idag har jag nämligen skickat min lilla 16 åring på sin första egna semester utan någon vuxen i närheten. Jag är inte så orolig egentligen. Hon har rest en del förut. Det är en av dom stora fördelarna med att ha vuxit upp i idrottsrörelsen. Hon är van att ta hand om sig själv.

Nå, istället var jag orolig för att hon inte skulle komma iväg. Om hon hade missat tåget hade det inte bara blivit gråt och tandagnisslan utan också en olidlig sommar. Planeringen vad gäller transport till centralen var lite tight så jag googlade alternativa tider och vägar och så. Heeelt galet. Det är väl bara att somna om och sedan säga till ungen att nu åker du den och den vägen vid den och den tiden...

Inte jag! Medans dottern sov sin vackra törnrosasömn bar jag eventuell oro genom hennes natt. En del kallar det curling, jag tror det är mycket värre än så. Nåja, nu ska jag packa och ge mig av till Amedalen. Hoppas jag får sova lite på båten. Ser du mig, prata inte med mig.

Självförsvar

Det är sjukt jobbigt att vara tonårsförälder ibland. Den där väna rara lilla ungen växer upp till ett monster med mobilen klistrad vid örat. Dåligt sällskap och dåliga vanor blir en ständig träta. Sällan stannar föräldern upp och funderar över om ens egna telning som egentligen är det dåliga sällskapet om du frågar någon annan förälder. Dom är inte logiska, tonåringarna, men dom är oftast ganska smarta. Det betyder att diskussionerna blir svåra och tuffa, varje gång. Ibland ser man rött och ibland blir man så arg att man knappast kan hantera det.

Det är förbjudet att slå. Det är förbjudet att slå för att hämnas, för att straffa och självklart även för att uppfostra. Det var längesedan vi gemensamt bestämde att även barn och ungdomar är människor och därmed omfattas av samma skyddsregler som andra i detta sammanhang.

För en tid sedan beslöt hovrätten att den pappa som tidigare dömts till fängelse för att rejält ha misshandlat sin dotter nu bara skulle dömas till skyddstillsyn. Skälet till detta var att dottern enligt socialtjänsten var "en besvärlig tjej att leva med", i domslutet framgår inte huruvida pappan - förövaren - var lätt eller svår att ha att göra med.

Det är en ny era. Det finns inget lagstöd för att ett besvärligt barn skulle mildra straffet för en misshanlande pappa (eller mamma). Tänk dig samma scenario på krogen. Det skulle aldrig hålla.

Kvar finns bara en utväg. Domstolen måste ha tänkt att pappan idkade något slags självförsvar. Eftersom tjejen var besvärlig var han helt enkelt tvungen att ta strypgrepp, lyfta upp henne, trycka ner hennes huvud i vasken och vad det nu var. Det får man ju liksom fatta. Självförvar helt enkelt. Konstigt bara att domstolen inte åberopade det i domen.

Passa på att titta på Erik Sandströms program "Hon ville ju inte lyda", tyvärr mer aktuell idag än igår.