Begreppet NIMBY (not in my back yard) har på senaste tiden fått en ny innebörd för mig. Från att ha handlat om "bygg var som helst men inte i mitt närområde" gick det till att handla om att motarbeta inrättningar för missbrukare eller flyktingar/flyktingbarn. Den NIMBY-attityd som DN uppvisar idag är ännu mer nedlåtande och förödande.
Först handlar det om det tragiska mordet i Täby i helgen som gick. Jag har ingen aning om vad som hänt eller hur det gått till, det har antagligen inte du heller. DNs reportage handlar uteslutande om hur chockerande det är att detta dåd inträffat i fina Täby. "Här är ju så lugnt, jag hade aldrig förväntat mig att något sådant skulle hända här". Varje fråga, varje insinuant mening verkar mena att i andra områden ska man tydligen förvänta sig att mord på 13åriga flickor är något normalt. Vad säger det?
I en krönika i samma tidning skriver en reporter om en skjutning som inträffade mitt på ljusa dagen i det nya, fina, dyra, lugna bostadsområdet i Solna. Hur kunde det hända? Visserligen försöker skribenten skyla över med att raljera kring grannar som oroar sig över att värdet på deras bostadsrätter ska sjunka men det är samma andas barn som ovan. "Vi hade aldrig kunnat tro...". Var undrar jag då, ska man förvänta sig att det börjar skjutas mitt bland småbarn i en park?
Mord på unga flickor och skjutningar på öppen gata är inte vardagsmat. Inte i Solna, inte i Täby och inte i något annat område vad jag känner till. Och ja, jag är väl medveten om serieskjutningarna i Malmö men inte heller dom begicks i ett enskilt område. Visst är personer som bor i mer socioekonomiskt utsatta områden också mer utsatta för vardagsbrott men det är en annan femma. Cykelstölder och inbrott i förråd kan inte jämföras med det vi talar om här. Jag tror nämligen inte skolelever i dessa områden går runt och förväntar sig att deras klasskamrater ska mördas. Lika lite som barnen i Täby gör det.
(Nu ska det sägas att DN inte är ensamma om denna vinkel - trist är det hur som helst).
1 kommentar:
Jag tror också att det är många som blundar för att det har blivit ett "hårdare klimat" i Sverige á la USA, så dom lika förvånade varje gång hemskheter händer. Men den bistra sanningen är att det nuförtiden är fler yrkeskriminella, fler gäng, större klyftor och flera psyksjuka som inte får hjälp. Många har nån sorts bild av att Sverige är som det var på 60 & 70 talet när snuten bara kunde springa runt med batong och visselpipa men så är det ju verkligen inte. Dess utom så tror jag att alla rapporter om hemskheter och all lätt tillgänglig information om hemskheter på internet gör att vissa människor blir lite mer fucked up, mer avtrubbade.
Den stora frågan är om vi verkligen mår bäst av att veta sanningen om hur jävligt allt har blivit eller om det är bättre att låtsas om att det är en bra värld vi lever i och fortsätta låta våra barn leka ute ensamma...
Skicka en kommentar