Pratade med min mamma om dotterns förestående långresa. I april åker hon till Indien, Bali, Kina, Kenya och Zanzibar. Eller, hon hinner så klart inte med alla ställena i april utan resan håller på några månader. Det är häftigt och läskigt men mest av allt är det härligt.
Mamma berättade att när min syster var på besök i helgen hade de tittat på gamla vykort som syrran och jag hade skickat från olika platser när vi varit på resa. På den tiden fanns så klart inga sms utan det var brev och vykort som gällde. Det är lite fint och större chans att de sparas så klart. Och sparats har det gjort. Men, det är inte min mamma som sparat utan min pappa. Allt, varenda papperslapp. När mamma berättar om att det till och med finns vykort som vi skickat till min farmor och som pappa då "ärvt" så fattar ni vad ordet spara egentligen betyder!
Fast, faktum är att det är ganska skoj. När jag kommer hem nästa gång ska jag kolla på de där korten och se om jag kan rota fram några gamla goda minnen. De är enligt uppgift sorterade enligt principen "utrikes", "inrikes" och så förstås efter respektive avsändare. Mamma berättade att på något av de kort jag skickat stod det "pengarna är slut, kommer hem". Det låter väldigt troligt. Får hoppas att det går bättre för dottern att hushålla med pengarna - och det har jag goda förhoppningar att det gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar