torsdag 17 november 2011

Att jobba med sina fördomar

Igår morse när jag var på väg till jobbet såg jag två personer som intimt pussade varandra hejdå på tunnelbaneperrongen. Det är inte ovanligt alls. Snarare tvärt om. Oftast är det yngre par nyförälskade och lite rufsiga/blyga/självsäkra människor som stryker en hårtest ur pannan på sin älskade och ser hen in i ögonen. Intimt, visst, men inte obehagligt.

Paret på perrongen var inte unga och dom var absolut inte nyförälskade. Dom såg väldigt bekväma och invanda ut. Den ena av dem hade ryggsäck och den andra var ovanligt lång. Dom såg inget omkring sig men dom såg varandra. Dom var snarare medelålders än mellanålders.

Det är inte okej. Alltså, inte så att jag tyckte illa vara. Verkligen inte. Men, jag är obekväm med och det är inte okej att jag hajade till. Varför skulle dessa två inte kunna uttrycka sin passion och kärlek till varandra utan att jag reagerar. Jag menar, jag har ju inga fördomar. Jag är ju vidsynt och öppen i sinnet.

Vad spelar det för roll att det är två kvinnor som uttrycker sin kärlek till varandra.

2 kommentarer:

Jah Hollis sa...

Det som är utan fördomar (synd) kaste första stenen.
Jag tror inte på människor som säger att de inte har några fördomar. Det har vi alla mer eller mindre och det gäller bara att kunna erkänna det.
Man behöver inte vara dum eller bete sig dumt för att det är så.

Alla smutsiga detaljer sa...

Helt sant, och kanske är det just det jag försöker säga :)