Skicka vidare

I onsdags förra veckan smet jag iväg lite tidigare från jobbet. Jag skulle nämligen äntligen komma iväg för att få den där massagen som jag fått i julklapp förra året. Min dotter hade slagit på stort och givit mig ett presentkort. Väl tänkt kan man tycka med tanke på att det tog nästan ett år att komma iväg.

Nå, jag tog bussen och strax innan jag skulle stiga av upptäcktes en väska som någon uppenbarligen tappat. Det var en enkel, blommig tygväska. Ingen ville riktigt kännas vid den så jag gick fram och tog väskan. Jag kollade om det fanns någonting i väskan som skulle kunna identifiera ägaren men det fanns bara nycklar, barnteckningar och en plånbok med några hundralappar och lite växel. Ingen legitimation eller liknande.

Skam den som ger sig, stressad var jag till min behandling men jag om någon vet hur det känns att bli av med en väska. Jag klev av på nästa hållplats och gick tillbaka för att se om det fanns någon som såg ut att leta efter en väska. Det gjorde det inte. Istället gick jag in i en affär just bredvid där väskan hittats och bad att få lämna väskan. Jag skrev en lapp och hängde upp vid hållplatsen.

Efter behandlingen gick jag åter tillbaka och till min glädje var lappen borta. I affären där jag lämnat väskan fick jag också bekräftat att en dam som faktiskt dessutom var "stammis" i affären i fråga varit den olyckliga. Som tack fick jag en blomma, det var inte nödvändigt.

Idag tappade jag mitt busskort, en tjej såg det och sprang efter mig.

Ta det lugnt - du hinner

Vaknar med ett ryck och genast börjar tankarna rusa. Hur ska jag hinna, hur ska jag hinna? Idag ska jag baka, både knäcke och lussebullar. Jag ska tomta och så ska jag på adventsglögg till några goda vänner. Att storhandla är ett måste och så ska jag hjälpa dottern med franskan inför tisdagens avgörande prov.

Måste hinna fixa däcken på bilen också, det är hög tid och om sanningen ska fram så svämmar tvättskåpet över. Slängde ut den gamla vardagsrumsmattan igår och planerar att hinna köpa en ny. Träna? Jo, det var ett tag sedan kan man lugnt säga.

Solen skiner och himlen är blå. Det är söndag. Kanske men bara kanske kan jag lägga band på mig och luta mig tillbaka en stund till. Eller, så tar jag till ett av mina specialkort. Logistik, och liksom klarar av alltihop. Oavsett vilket så slutar dagen framför TVn och den klassiska matchen. Ha en skön söndag.

Tomtar på loftet

Eller egentligen i källaren. Men, nu knackar dom på - dom står på rad och liksom bara väntar på att förgylla min helg och vardag. Stämningen vill inte riktigt infinna sig men imorgon ska dom upp. Du vet ju att jag ALDRIG bryter denna tradition. Först ska det dock städas, sådär så det luktar såpa.

För övrigt så letade jag efter receptet till min "berömda" kola när jag kokade godis förra helgen men det var helt omöjligt att hitta det. Då kom jag på ett osvikligt ställe där jag inte hade letat.

Slutligen, när man skriver om Piratpartiet går besöksfrekvensen upp nästan lika mycket som när man skriver om Sverigedemokraterna. Det är lite intressant.

(Minst) 24 år kvar till pension

Hörde ett reportage på ekot i morse om pensioner och pensionsplaceringar. Tydligen var det så att vi som inte gjort aktiva val nu ligger på samma nivå som dom som spelat på egen hand med sina pengar. Det, tänkte jag, måste ju innebära att det är hyfsat meningslöst att lägga tid på att sätta sig in i olika fonder för att berika sig på äldre dar.

Men se där hade jag fel.

Det finns nämligen dom som planerat och placerat på egen hand och gjort sig rejäla vinster. Alltså, pensionsstrateger som satsat rätt och kommer att få rejält mycket mer än vad jag får när jag blir gammal.

Hm, det är något lurt här.

Om medianen ligger hos dom som inte valt, det vill säga vi har varken vunnit eller förlorat, men det ändå finns dom som lyckats väsentligt bättre, vad har då hänt med dom andra? Jo, logiken säger att det då också måste finnas förlorare. Människor som satsat sitt pensionskapital på börsen och förlorat. Kanske förlorat så pass att guldkanten på äldre dagar är borta eller i värsta fall så att grundtryggheten är i fara. Trots detta tycker chefen för PPM att vi ska fortsätta välja för att "alla inte ska hamna på genomsnittet".

Nej, vet du. Jag tror jag väljer att inte välja för det där med valfrihet verkar mest vara ett luftslott som skulle behöva sprängas.

Piratpartiet gör om och gör fel!

Jepp, det får bli lite politik idag för trenden fortsätter. Piratpartiet verkar ha förlorat fotfästet direkt. Någon sa till mig att piratpartiet inte är "våra" främsta motståndare och det stämmer väl i och för sig men lite konsumentupplysning är på sin plats.

Vet inte hur mycket du känner till om det så kallade Stockholmsprogrammet? För att sammanfatta det hela kort så handlar det om ett EU-program om rättsliga frågor (även asyl). Programmet är en fortsättning på Haag-programmet som var en fortsättning på Tammerfors. Det handlar bland annat om samverkan mellan polis och domstolar och det är väl bra. Det bärande är dock "kampen mot terrorismen" och i det gäller så klart uppbyggandet av GIGANTISKA register över medborgare (och motborgare). Det handlar om yrkesförbud och det handlar om kontroll av hur man reser över gränser.

Jag blev inte förvånad över att dom som ska vara våra huvudmotsåndare röstade för förslaget i EU-parlamentet. Alltså att M, C, Fp och Kd är för mer register och övervakning är ju vida känt. Att S tror att man kan förhindra brottslighet och kontrollera människor på olika sätt genom att registrera är inte något nytt. Mp röstar emot och det är gott och väl men jag måste fråga varför, varför gör inte Piratpartiet det? I somras lät det annorlunda. Jag tycker mig se ett mönster här, först röstar man för telekompaketet och nu lägger man ner sin röst när det gäller Stockholmsprogrammet.

Vart är ni på väg pirater? Jag tycker det är dags nu att ni gör om och gör rätt eller åtminstånne det ni gick till val på!

Morgonmöten

Åkte tunnelbana till jobbet i morse. Fick sällskap med min bekante "Statssekreteraren". Vi hängde på universitetet samtidigt för ett antal år sedan. Han var amanuens för folkrätt och jag var student med ett brinnande intresse för samma ämne. Vi snackade om gemensamma erfarenheter från regeringskansliet och skojade lite om rött och blått.

Just utanför Rosenbad mötte jag en vän, ja faktiskt en saknad bloggkamrat. Vi bytte några ord om arbetsgivares tillkortakommanden, inspiration och längtan efter att gå vidare till nya utmaningar som förenar oss.

Landade på jobbet, i mitt nya fina rum. Satt en stund och tittade ut över trafiken på broarna och Stadshusets torn. Tog tag i dagens frågor, barnpornografilagstftning och så lite integritet i brottsbekämpningen på si så där en 450 sidor text. Tittar en stund till ut mot bron med bilar och tåg som skulle kunna ta en bort.

Dom oståndaktiga piraterna

Idag var det äntligen dags. Omröstning i parlamentet om det så omtalade telekompaketet. Jag har skrivit om uthållighet och integritetsfrågor förr men dagens knapptryckning kom ändå som en stor överraskning för mig som inte varit med dagligdags i förhandlingsarbetet.

Alltså, den stora farhågan har hela tiden varit att man ska ge möjlighet till stater att stänga av annars icke frihetsberövade människor från internet. Det är ju galet. Att stänga av personer från ett visst sätt att kommunicera. Jag undrar vad som skulle hända om det kom ett förslag om att en person som tidigare begått ett bedrägeri per telefon skulle förvägras rätten att ringa eller för den delen om någon skickat ett hotbrev för all framtid dömdes att vara förbjuden att köpa frimärken.

Nåja, att vi som gillar frihet, ogillar övervakning, inte har glömt historien och tror på den enskildes rätt till privatliv skulle vinna var väl för mycket begärt. Vi har kämpat i motvind i många år. Men, att det bara skulle vara vänstergruppen som till slut stod upp när det blåste mörkervindar, det är förvånande. Att piratpartiet i den första heta frågan vek ner sig tillsammans med miljöpartisterna gör mig orolig. Kommer dom att orka stå upp någon mer gång eller är dom mätta nu?