I helgen har jag tränat, äntligen tagit i ordentligt. Var på ett pass med en instruktör som verkligen gav en utmaning och jag antog den. Det är så himla bra och det krävs så lite för att känna sig duktig. Och, man är starkare än man tror. Visserligen kan jag fortfarande inte springa men kanske, kanske är det bara en tidsfråga. Det känns faktiskt så. Det är konstigt att man längtar ut och springa i mörkret och regnet men även då är det härligt, tro mig.
Men, när du ger dig ut i mörkret, tänk då på att ta hand om dig och var försiktig. Oavsett om du ska springa, gå, cykla eller vad man nu kan tänka sig. Du är mer osynlig än du tror. Det är mörkare än du anar. Allra mörkast är det i november.
Så, på vägen hem idag. Skaffa livförsäkringar till både dig och dina nära och kära. I stan och på landet, du är lika mycket värd en reflex.
Ta hand om dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar