Fula städer och polisens ekonomi

Igår var jag i Falun. Jag tog tåget dit på morgonen och kom fram vid halv 12. Jag blev hämtad på stationen och sedan skjutsad till centrum för lunch. Vi åt på Åhlens, helt okej vegobuffé, samma som i min hemstad faktiskt.

Hur som helst försökte jag titta mig omkring lite. Jag har aldrig varit i Falun förut, inte heller i Dalarna faktiskt. Vägen dit var vacker. Öppna landskap, vita vidder och stålande sol. Men själva stan?

Jag vet inte hur många små svenska städer jag besökt som alla ser likadana ut. Fula låga tegelbyggnader runt något slags torg. Hade väl något slags romantiserad bild av att det skulle vara mer genuint men nä, det var bara fult.

Nå, jag tillbringade fyra timmar i Falun varav tre inomhus så det finns säkert mer att se, inte minst i naturväg. Polishuset där jag tillbringade den mesta tiden var i alla fall riktigt fint. Inte på utsidan men på insidan. Jag minns inte arkitektens namn men trots att huset invigdes 1968 var det riktigt stiligt.

Efter en duvning i polisens ekonomi vet jag i alla fall att året 2009 inom polisen går under namnet Nödåret, det kan vara värt att minnas nästa gång högern påstår sig vurma för polisen.

Alegria, alegria

Bilen gick igenom besiktningen utan någon som helst anmärkning (skam vore det annars eftersom den inte ens gått 3000 mil), foten höll och jag har bara lite så där lagom träningsvärk efter gårdagens repremiärpass i löpardojor. Det är söndag och jag är på väg ut för dagens första pass. Snart bryter solen igenom molnen och känslan fotsätter uppåt.

Just idag är jag stark

Idag vaknade jag och kände mig ovanligt stark. Nästan ingen smärta i foten, hyfsat utvilad och ganska glad. Inga 100%-are men som mellanålders kvinna i dålig form får man vara nöjd ändå. Känner att det börjar spritta och att jag är redo för att förbereda mig för mitt träningsläger. Om jag ska orka med (minst) två pass om dagen måste jag nog ha liiite bättre flås än idag. Har jag tur kan jag börja cykla om någon vecka och det skulle ju vara en stor bonus. Håll tummarna för att det inte kommer mer snö och att halkan ger med sig.

Kanske hänger den där sköna känslan som jag har idag ihop med att jag lyckats med det omöjliga. Jag har fått en tid hos bilprovningen sista dagen på månaden och dagen före min bil beläggs med körförbud. Det är första gången den ska hälsa på hos bilprovningen så det vore ju försmädligt om jag hade missat det. Igår när jag gick in på webben för att chansa på att få en tid så blev jag så glad så glad. Där har försäkringskassan något att lära kanske.

Kanske hänger min glada känsla ihop med något helt annat. Kanske är det bara vår i luften. Snart är det dags för fotbollsäsong och då får vi sjunga ut igen. Igår var jag på teater med min yngsta. Musiken var kanon, direkt hämtad från mitt 70-80-tal. "If the kids" i sitt rätta element, inte reklam. Föreställningen heter Top boy och handlar om en fotbollshuligans resa in i våldet. Har du chansen, se den!

Matkris, svältkris, finanskris och stackars bönder

Hörde på radion i morse att svälten i världen ökar. Fler och fler fattiga människor har allt svårare att äta sig mätta varje dag. Du kanske kommer ihåg att det pratades en hel del om det för något halvår sedan. Undrar du vad som hände sedan? Kanske levde både du och jag i förhoppningen att svälten var över.

Nej, det som hände var att den rika delen av världen drogs ner i en virvel av finanskris. Plötsligt fick vi bonusar och arbetslöshet och förfallna lån i vår egen del av världen att prata om. Självklart är det svårt för fattiga människors lidande att få utrymme i den mediastormen. Svälten försvinner dock inte. Matkrisen fortsätter.

Hörde föresten på radion i morse att EU ska stödköpa mjölkprodukter från mjölkbönder inom unionen för att lägga på lager.

Radikala extremister

Läser i tidningen att delar av Rosengård i Malmö har "radikaliserats". Det ska innebära att fler kvinnor (tvingas) bär(a) slöja och att skäggen blir fler. Integrations och jämställdhetsminister Nyamko Sabouni är bekymrad.

Samtidigt växer antalet religiösa privatskolor i vår avlånga land. Kanske dags att ta sig en funderare!

Pelotta mig

I helgen köpte jag nya skor och samtidigt provade jag ut så kallade framfotspelotter. Jag har ju haft väldigt ont i ett halvår men med dessa enkla hjälpmedel känner jag ett hopp växa. Några tior extra på Intersport och plötsligt kan jag gå ganska långt utan att jag behöver ha foten i ett isbad efteråt.

Igår fick jag ett erbjudande som jag antagligen inte kan säga nej till nämligen att åka till Portugal på en träningsvecka i slutet av februari för nästan inga pengar alls . Bara jag och för min skull. Inga ungar, inga plikter, bara en jädra massa träning.

Om foten håller kanske jag skulle kunna....

Saved by the Clash

Hade tänkt skriva om kaoset på försäkringskassan, läkarnas farhågor med Reinfeldts vårdval och de kommande höjningarna av avgiften till a-kassan. Istället började jag morgonen med en genomlyssning av Lily Allens version av Straight to hell så som den publicerats på min gode väns blogg. Fortsatte med en annan version. Genialt och jag kan inte annat göra än att hålla med.

Go straight to hell boys!!!