Skärpning vädret

Okej, nu är det så här att jag har semester. Det blir inga utsvävningar i år eftersom jag och tjejerna bokat en (svin)dyr resa till New York i Oktober. Det gäller att gnaga på ramarna. Men, dessutom jobbar ju mina ungar nästan hela sommaren och det gör att jag också blir hemma. Matlådeservice står på schemat.

Så, det minsta man kan begära är väl lite fint väder tycker jag. Eller? Jag har alltså fortfarande inte badat i år. inte ens ett litet kvällsdopp som alla skryter om. Det är för tråkigt.

Alltså, skärpning vädret. Så här kan vi inte ha det. Jag vill ut och bada. Ligga på stranden och njuta i solen är vad min lekamen behöver. Nattvaka och tidig morgon är min melodi så det vore väldigt skönt att få stänga ögonen i solen en stund.

Så snälla SMHI, kan Kina så kan vi!

En dag bland andra

Utanför fönstret ser jag blå himmel och solen skiner. Det är verkligen dags att tanka lite d-vitamin. Jag har som du vet inte något emot november eftersom det är transportsträckan fram till ljusmånaden. Fast, även om jag skulle vilja hinner jag inte tillbringa hela dagen utomhus. Jag ska nämligen, för andra och sista gången, besöka gymnasiemässan.

Min yngsta går i nian och ska nu göra sitt val. När min äldsta sökte fanns det över 1500 olika valmöjligheter, jag tror inte det är så mycket färre nu. Svårigheten att välja rätt har dock ökat eftersom kullarna av barn har blivit mindre och det därmed finns risk att alla skolor inte fylls på. En gymnasiefriskola som lägger ner eller går i konkurs är en katastrof för barnen eftersom dom då måste börja om. Tänk att ha gått två år i gymnasiet och stå där utan skola.

Nåja, gymnasiemässa först men lite tid till promenad kan det nog bli. Om inte annat måste jag ju shoppa till kvällens aktiviteter. Då ska jag koka karameller och dricka vin och lyssna på musik, det ska bli trevligt.

Nuet, nysset och sen

Jag måste träna på att inte stressa. Jag måste verkligen lära mig att inte måsta så mycket. När jag håller på med något så känns det som jag är på väg till något annat. Jag ska ge några exempel; i morse vaknade jag ganska sent. Jag kände att nu måste jag skynda mig så jag hinner ut och springa. Så tänkte jag till, vadå hinner - jag har väl ingen tid att passa? Så jag gav mig ut och det gick så där.

Väl hemma gjorde jag mig en fin frukost. Yoghurt med bär och knäcke med ost. Gott kaffe till det. Nå, kunde jag njuta av detta? Nej inte särskilt. Jag måste skynda mig att äta så jag hinner uppdatera hemsidan och blogga och kolla av fejan innan... Ja, innan vad? Jo, jag tänkte ge mig ut och sola lite. För en gångs skull ligga några timmar i solen, läsa en bok och njuta lite. Skynda, skynda - vadå, jag har väl ingen tid att passa? Frukosten smakade okej.

Så där är det, när jag gör något är jag på väg mot något annat. Jag måste verkligen sluta med det. Nu är det tre veckor semester kvar. Insikten har kommit efter två så kanske det finns hopp. Jag måste lära mig att leva nu och i nysset istället för i framtiden. Sluta planera, sluta stressa, sluta, sluta. Det blir aldrig bättre än nu. Nej, nu hoppar jag på cykeln och cyklar till stranden.

Det är en härlig dag

Även om jag är lite stressad idag så är det en härlig dag. Seger över Djyrgårn med 4-1 i derbyt, solen skiner, himlen är blå och jag körde inte omkull med cykeln ;-) men det är klart - jag skulle hellre tillbringat dagen med dig.

Vår i luften

Det är något med våren som gör att man vill odla. Jag är egentligen ingen sommarstugetyp men när knopparna börjar brista blir jag väldigt sugen på att sätta händerna i jorden och se saker växa. Som väl är har jag också lite självkontroll, i alla fall i just detta fallet, så jag köper inte hela blomsterhallen. I år ska det dock bli lite odling av. Det ska bli kryddor och chili, det ska bli smultron och jordgubbar och så ska det bli sallad (14:åringens val!!!).

Så, eftersom jag tagit ledigt resten av veckan och redan gjort nödvändiga inköp ska det nu sättas frön. Det är hög tid, dock inte för sent. Min balkong är liten men den är ljuvlig att tillbringa kvällen på. Kvällssol och ett glas vitt, oj vad jag längtar efter sommaren.

Alegria, alegria

Bilen gick igenom besiktningen utan någon som helst anmärkning (skam vore det annars eftersom den inte ens gått 3000 mil), foten höll och jag har bara lite så där lagom träningsvärk efter gårdagens repremiärpass i löpardojor. Det är söndag och jag är på väg ut för dagens första pass. Snart bryter solen igenom molnen och känslan fotsätter uppåt.

Betraktelser från ryggläge

Ja, den titeln låter väl som om det skulle bli en eller annan smutsig detalj men tyvärr är det inte ämnet för idag. Nej, det handlar om solning. Igår låg jag på rygg på stranden och utsatte mig för solens strålar (och eftersom jag har hyfsat pigment tror jag att det är nyttigt). Bakom mina solglasögon hade jag möjlighet att betrakta omgivningen lite grann.

Till vänster om mig hade en pappa parkerat med sin typ sexåriga son. Pappan klemade i största allmänhet med sin unge. Packade in honom i handduk efter badet och torkade hans hår. Ok, det kanske går an men när han lade upp mat på en tallrik och började mata ungen... Va fan, hur ska han klara sig på skolgympan och i skolmatsalen?

Framför mig låg en familj med mamma, pappa och fyra ungar varav tre söner. Mamma i mitten och jag tror att de åt HELA TIDEN. Mamman hade ena handen i kylboxen och den andra under hakan på en av sina telningar Pappan läste tidningen och mamman passade upp fast när det var glassdax gick pojkarna till pappa och bad om pengar.

Nedför berget kom en liten pojke rusande, efter honom kom storasyster för att se till att han inte ramlar och skrubbar sina ömtåliga ben. Till höger torkar mamma sin tioårige son och hjälper honom byta badbyxor under handduken som hon samtidigt håller upp. Bredvid försöker dottern krångla sig in i en torr bikini utan att ramla och utan att visa upp sina russin.

Jag ser en väldigt tydlig trend. Pojkar oavsett ålder behandlas som små barn och passas upp som vore de ömtåliga som tunnaste glas.

Seriöst, vad gör vi mot våra söner, bröder, fäder. Seriöst, alla ni pojk-mammor och pappor. Sluta klema bort era söner. Jag vägrar uppfostra mina döttrar att ta hand om dem när ni försöker släppa taget!