Visar inlägg med etikett barnfattigdom. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett barnfattigdom. Visa alla inlägg

onsdag 17 mars 2010

Vem bryr sig om barnen

I veckan har det kommit några nya förslag från justitiedepartementet som handlar om barn. Bra tänker du, vi måste se till att barn inte utsätts för brott. Men se, så enkelt var det inte. Förslagen handlar så klart om mer repression mot barn, i fin alliansanda. Allt ska lösas med hårdare tag.

Det första förslaget handlar om att med tvång kunna drogtesta barn under 15 år utan föräldrars samtycke. Lagrådet och massor av andra instanser säger nej till förslaget eftersom det är högst integritetskränkande men se det struntar högeralliansen i. Jag undrar också var alla dom där integritetsivrarna som brukar höja rösten när det handlar om upphovsrätt på nätet är? Är integritet IRL inte intressant för er?

Nåja, värre är det andra förslag som lagts till riksdagen när det gäller barn. Det handlar om föräldrars skadeståndsskyldighet för sina barns brottsliga handlingar. Det nya förslaget innebär att det inte längre krävs vårdslöshet för att skadeståndsansvar ska föreligga. Upp till 8500 kronor ska man kunna bli skyldig. Jag vet inte vad ni tror men sanningen är att ni gör ont värre. Det ska bli väldigt spännande att följa rättsutvecklingen i frågan men jag har redan nu ett tips.

Riv upp, bry er inte om att göra om - för det här kan inte göras rätt!

söndag 13 september 2009

Ensamma mamman

Jaha, så var det söndag. Sista dagen på min barnlediga helg. Ja - nu är ju ungarna ganska stora så man kanske skulle säga ungdomslediga helg men ändå. Det är skönt att vara ensam ibland men jag skulle önska att jag hade kunnat göra mer av helgen. Det är inte så ofta ungarna är borta ens över helgen men istället för att gå ut och träffa vänner och skaffa nya har jag tillbringat helgen i fåtöljen framför TV:n. Till saken hör att att solen har lyst med sin närvaro och det kan ha varit sista "sommarhelgen".

Jag vet verkligen inte vad det är, varför jag lyckas med konststycket att krascha just när jag ska vara ledig. Istället för att ge mig ut på äventyr har jag varit dunderförkyld och helt sänkt. Det är märkligt men sant, jag har inte EN enda sjukdag på kontot dom sista 10 åren. Det betyder så klart inte att jag inte varit sjuk, bara aldrig på en arbetsdag. Suck.

Nå, istället har jag tagit igen några missade filmupplevelser. I fredags såg jag Milk. Den filmen är en nyttig påminnelse om att ingenting är gratis. Dom rättigheter som vi idag tar för givna har människor slagits och till och med dött för. Det gäller allt från rösträtt till barnbidrag och medbestämmande på jobbet liksom rätten att inte bli diskriminerad för sin sexuella läggning eller hudfärg. Det betyder också att dessa rättigheter kan tas ifrån oss om vi inte hela tiden är vaksamma. Det är kamp som ligger bakom de framsteg som vi gjort när det gäller människovärde.

På lördagen blev det Slumdog millionaire. Jag mitt dumma spån var övertygad om att det var fråga om en "feel-good" historia men ack vad jag bedrog mig. Jag hade uppenbarligen inte läst på. Filmen är en läskig påminnelse om hur vi behandlar våra barn på denna jord, för det är väl inte så att du tror att gatubarn och misshandlade barn är historia? Därutöver är filmen ett fyrverkeri av fantastiskt skådespeleri, färger, musik och ja - nästan dofter. Har du turen att ha filmen framför dig. Grattis!

måndag 3 augusti 2009

Välkommen till verkligheten

Eller föresten, det är bara en liten del av ljuset han sett, folkpartiledaren Jan Björklund. När han i helgen krävde mer resurser till kommunerna och dessutom fler utbildningsplatser på komvux och högskolor ansluter han sig till den kör av röster från röd-gröna sidan som krävt just detta under lång tid nu. Jag vet inte om man ska vara glad eller ledsen för hans plötsliga uppvaknande?

Det är ju ganska uppenbart att när folk blir utförsäkrade från sjukförsäkringen och inte får a-kassa så blir det det yttersta skyddsnätet som får ta smällen. Detta innebär i sin tur besparingar i kommunerna och vilka är det som drabbas i första hand? Jo, givetvis är det de som har minst, både i resurser och motstånd att bjuda. Barnen och ungdomar som behöver samhällets stöd och inte minst dom med särskilda behov av olika slag.

Så, i det perspektivet är det ju bra - för barnens skull att han kommit till insikt. Men risken är ju att folk igen går på deras floskler. Vi fortsätter att tömma reserver och pytsar pengar över dom som redan har. Ska det fortsätta en mandatperiod till så har vi inget kvar - inget!

fredag 9 maj 2008

Nykär eller bara djävligt förbannad!

I morse vaknade jag för första gången på en vecka upp med ett mörkt moln i magen. Vet inte vad det var men redan innan jag gått upp kände jag mig irriterad. Kanske var det för att jag faktiskt skippade träningen igår kväll - men å andra sidan fixade jag ju balkongen. Kanske var det för att jag varit för uppåt för mitt eget bästa på sista tiden - men vad har väl lite jazz skadat?

Till frukostkaffet slog jag upp den stora morgontidningen. "Nyheterna" berättar att barnfattigdomen ökar i Sverige och att skolhäsovården i Stockholm riskerar nedskärningar (vilket lär drabba fattiga barn i första hand).

Vänta nu!

Skulle inte alla få 1000 extra kronor och skulle vi inte satsa på skolan???

Aaargh! Jag blir tokig!

Idag ska jag vara jurist och försöka förklara för några politikerkollegor varför det är olagligt att sälja allmännytiga hyresrätter samtidigt som man smiter från skatten!!

Aaaargh! Jag blir tokig!

Ok, det där mörka molnet har nu i text och handling (mycket högljudda Aaaargh!) fått sin förklaring. Känns det bättre? Nja, men jag vet i alla fall vilka väderkvarnar jag slåss mot. Ett steg bak, två steg fram.

Men den där konstiga rubriken då? Igår fick jag frågan om jag var nykär eftersom jag gick runt och trallade hela tiden. Nej det är jag inte, men absolut förälskad i största allmänhet. Så länge Bajen spöar Djurgårn´ och musiken fortsätter dunka vet jag att jag är en lyckligt lottad människa.

Uppdatering

På förekommen anledning, jag skriver politikerkolleger inte partikamrater, och nej - de gick inte att tala till rätta. Pengar före rätt! Överaskad? Inte jag.