Liberal - det värsta du kan vara?

För en tid sedan satt jag i goda vänners lag över en lagom medelklassig middag med ett glas gott vin och pratade om de bästa och smartaste strategierna för att bekämpa rasismen. Vi pratade om vårt egna engagemang och om risken att de mest engagerade bränner ut sig. Vi pratade om huruvida det är bra eller dåligt med motdemonstrationer mot fascisternas tillståndsgivna manifestationer på gator och torg. Vi är alla "barn" av 80 och 90-talens 30:e november och Salem-manifestationer och var ganska ense om att vi inte står ut med att låta dem stå oemotsagda även om vi alla är trötta på våldet och inser att det alltid finns risk att de får mer uppmärksamhet än de bör.

Nåja, vi tog ett glas lagom dyrt vin till och fortsatte samtalet som snart gled över i en diskussion vad rasisterna hatar mest. Är det invandring? Är det våld de fasar för eller privilegier som de tror ska gå förlorade? Välfärd, röda stugor eller vad är det som står på spel?

"Det är de liberala värdena de hatar" sa jag, "så har det alltid varit".

"LIBERALA"??? "Vad då, vi är ju vänster"???

Så följde en spännande diskussion om liberala värden och friheter och varför rättsstaten är så viktig. Vi diskuterade skillnaderna mellan (ny)liberalism och liberala värden och varför vi måste försvara dessa värden och att det inte betyder att man delar en individualistisk analys och problemlösningsväg. 

Efter denna diskussion, som ledde till många goda insikter, har jag funderat på varför vi så sällan reflekterar över vad vi egentligen försvarar när vi försvarar oss mot rasisterna och deras gelikar. Klart det handlar om "allas lika värde", själva essensen bland liberala värden, men det är inte bara detta som står på spel. Det visar sig från dag till dag. När engelska tabloider kallar domstolar för "folkets fiender". När fler och fler accepterar totalitära idéer som en lösning. När land efter land väljer ledare som rakt ut ifrågasätter fri- och rättigheter, rättsstatens principer och behovet av maktdelning - då måste vi börja fundera lite längre. 

Vi som tillhör något slags vänster är och har länge varit delaktiga i att förfäkta ordet liberal. Detta till den milda grad att vi nästan kastat ut dess verkliga innehåll med badvattnet. På Agenda igår användes begreppen "så kallad liberal demokrati" och "vänsterliberaler" som något av det värsta men kan tänka sig. När SD:s ordförande, personer kring den tillträdande presidenten i USA och ledaren för nationalistpartiet i Frankrike enas kring detta är det farligt på riktigt. När "liberal" är det värsta skällsord som kan sägas - då är det dags att fundera över vad som verkligen står på spel.