Godnattsagor

När jag var si så där i slutet på tonåren och början på tjugoårsåldern reste jag en del med tummen. Ja, alltså jag liftade runt eller rättare sagt fram och tillbaka till Paris, Caen eller Lissabon beroende på var kärleken för tillfället befann sig. Jag tror jag berättat om det förut. Hur som helst. På dessa resor fanns det tre saker som var oumbärliga för själva resandet.

1. Min gröna militärryggsäck med metallstativ från ÖB - på den tiden var det verkligen militärt överskott som såldes.
2. Min praktiska kniv som hängde på utsidan av ryggan.
3. Boken!

Boken som alltid fanns med heter Mästaren och Margarita skriven av Michail Bulgakov. Det pocketexemplar som jag hade med mig hölls ihop av en gummisnodd men jag läste den om och om igen. Nu är det många år sedan sist. Nu har den som du kanske sett kommit i pocket-nyutgåva. Samtidigt har den lästs in som lyssnarbok. Det är Thomas Bolme som läser och han gör det väldigt bra.

Det var med lite bävan jag började lyssna för några dagar sedan. Du vet, när du har en minnesbild från långt tillbaka och så sätter du på plattan, smakar, doftar eller vad det nu är och blir besviken. Dock inte i detta fallet. Jag lyssnar och lyssnar och lyssnar och får nästan inget annat gjort. Eller jo föresten, jag väldigt mycket gjort. Det är ju fördelen med lyssnarböcker - man kan göra annat samtidigt, nästan vad som helst - till exempel somna.

Har du inte läst boken - läs eller lyssna! Har du läst boken - gör det igen!

Kalenderflicka

Idag är jag kalenderflicka. Jag är ju, som du vet, en aktiv människa så i början av året är det dags att fylla kalendern med tider och bokningar. Nu när ungarna inte längre tävlar i idrott blir det i alla fall några lediga helger. Jag kämpar annars hårt för att hålla nere antalet bokade vardagskvällar till två per vecka, det funkar ibland. Jag har köpt en riktigt snygg almanacka som ska göra mig glad hela året (den är grön).

Annars har jag ju återupptagit mitt gamla liv. Färre kolhydrater i såväl fast som flytande form. Mer protein trots att jag är icke köttätare. Det tråkiga är att jag inte kan träna ordentligt eftersom jag har ont i foten. Har varit och röntgat den idag och det verkar inte vara stressfraktur utan bara en ordentlig inflammation Voltaren och jag kan nog glömma det där loppet i mars.

Lite kompensation blir det. Jag har i avvaktan på att kunna börja springa köpt en tränings-dvd och EN NY CYKEL! Det var ett rent spontanköp och himla glad är jag för det. Det var halva priset vilket så klart gör mig ännu gladare. Att jag går från tre till sju växlar spelar mindre roll men jag ska cyklar riktigt långt och mycket så snart vädret tillåter.

I födelsedagspresent önskar jag mig en ny hjälm.

Idag kräver jag att Israel släpper in humanitär hjälp till Gaza!

Stoppa kriget, ni skjuter på barn

Nu är det fullt krig i Gaza. I skydd av mörkret har israeliska soldater re-occuperat Gaza, ett område utan elektricitet, medicinsk kapacitet, fullt av apatiska barn. "Lämna era hem", har Israel uppmanat. Vart då? Var ska människor ta vägen? Alla vägar ut är spärrade sedan lång tid tillbaka. Det finns dessutom inga drivmedel till eventuella fordon.

Ni skjuter på försvarslösa människor.

Igår demonstrerade israeler i Tel Aviv mot Israels krigspolitik. Idag blir det demonstration i Stockholm. Demon går från Sergels torg till Israels ambassad kl 14. Kan du inte vara där så uppmanar jag dig att åtminstone följa nyhetsrapporteringen. Det kan du göra här och i många andra media:

Expressen
Aftonbladet
DN
SvD

Jag tycker också att du ska titta på nedanstående klipp som handlar om barn i flyktingläger. Dom finns inte bara i Gaza, dom finns på många platser i världen men i detta ögonblick lever barnen i Gaza under attack.

På förekommen anledning

En sommarbild från min balkong. Anledningen till bilden är en fotoutmaning som ingen verkar ha fattat! Se här till exempel, eller här!

Domen

Träffade tant doktorn igår. Suck, inte bra. Misstänkt stressfraktur i foten bådar inte gott för min framtida löpkarriär. Tråkigt men först på måndag blir det röntgen. Håll tummarna för mig.

Annars har flunsan kommit och tagit familjen. Två av tre snörvlar och hostar och gnäller. Den tredje spelar våldsamma spel på PS2. Det är brutala slagsmål som kompas av riktigt dålig "musik" och stönanden och tjut. En djup mansröst konstaterar "you win", "round two" eller i värsta fall "you lose". Man kan i alla fall glädjas åt att spelen är jämställda. Min dotter har tydligen en kvinnlig avatar och häften av de motståndare som dyker upp är tjejer. Otroligt ospännande sysselsättning om du frågar mig men hon har bestämt sig för att denna dagen ska tillbringas med spelen så okej, så får det väl vara.

Nu blir det soppmiddag. Bra både mot influensa och tomma plånböcker.

Nu jädrar

Efter att ha tillbringat nästan 36 timmar i viloläge är det dags nu att ta tag i saker och ting. Jag har ju till exempel lovat mig själv att springa mer. Målet är ju att komma iväg på mitt livs första motionslopp redan i mars. Just nu känns det inte så hoppfullt eftersom jag har en trasig fot. Men, för att hedra det nya året kom jag mig äntligen för att ringa vårdcentralen och fick en tid redan idag. Det är bara att hoppas att dom kan ge mig en quick-fix så att jag kan komma igång.

Så lite nyhetsbevakning.

I expressen läser jag att polisstationen i Strömssund (och som samhyrs med domstolsverket) ägs att två personer som inte bara har ett kriminellt förflutet utan som faktiskt är på rymmen från rättvisan. Nästan vansinnigt roligt faktiskt om det inte vore för det faktum att skattepengar droppar rakt ner i fickan på dessa personer så att man faktiskt kan säga att jag och du bekostar flykten från rättvisan. Galet.

Galet kan man också tro att svenska folket är. När man betygsätter regeringen i aftonbladet ger man topbetyg åt Anders Borg och Carl Bildt. Carl Bildt? Vad gör den karln egentligen? Smiter från skatten och snackar strunt. Dessutom har man givit höjt betyg åt Odell, seriöst. Jag förstår verkligen ingenting. Nå, ingen når så högt som fyra av fem så kanske folket inte är helt ute och cyklar ändå. Nu är det ett år och nio månader kvar till den verkliga oppinionsmätningen, då får vi se.

Bakis

Idag är jag (lite bakis) och trött efter allt för mycket vin och sång. Det är okej för det är nyårsdag så av tradition är det soffan och TVn som gäller. Igår sjöng vi sing-star för fulla muggar. Jag lyckades bara vinna en enda gång: