Visar inlägg med etikett VM. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett VM. Visa alla inlägg

lördag 12 juni 2010

Överkänslighet

Igår kväll, när jag som en helt normal och småhysterisk tonårsmamma satt och väntade på dottern som så klart skulle varit hemma för länge sedan, råkade jag få se en repris av invigningen av VM. Det var musik och väldigt små korta tal som avlöste varandra. Gladast av alla var ärkebiskop Desmond Tutu. Han var inte bara glad, han var sjukt glad.

"Vi är alla afrikaner" utropade han, med hänvisning till att mänsklighetens vagga faktiskt finns just i subsahariska Afrika.

När jag lyssnar på kommentatorerna från VM så kan jag inte låta bli att ständigt höra dom där små sticken och fördomarna. "Att spelarna ska behöva vänta nästan 30 sekunder på bollen när den gått över linjen....". "Dom är så glada, människorna här nere".

Är jag överkänslig eller finns det en underton? Kommer det att förändras under veckorna. Är fotbolls-VM spiken i kistan för fördomarna när det gäller synen på Afrika som en kontinent utan förmåga att organisera? Kommer den där lilla tonen att tonas ner tills den inte hörs alls?

Man kan ju hoppas.

fredag 11 juni 2010

Fotbolls-VM är igång

Så är det då igång - fotbolls-VM i Sydafrika. Man kan kritisera kommersialiseringen. Man kan ha åsikter om att folket i Sydafrika inte får tjäna pengar på alla gäster för att coca-cola och Mc Donalds ska ha sitt. Man kan ha åsikter om det och det bör man ha.

När BafanaBafana tågar in på arenan, dansandes och sjungandes. När folk gläds åt att sitta i bilkö på vägen hem för man firar tillsammans. När jag ser Sydafrika göra VMs första mål på stadion som vad jag förstår ligger i Soweto. Då känner jag att det inte bara får handla om tråkigheter. fotbolls-VM är fest.

Fotbollen har en enorm kraft. Oftast handlar det om kärlek och skönhet. Ett lagspel med utrymme för individuella prestationer. Det är liksom så man vill att det ska vara. Självklart skulle det vara ännu bättre om FIFA verkligen tog sitt sociala ansvar. Trots det lutar jag mig tillbaka och njuter av festen. Tänk att vara där, tänk....

PS jag håller på Ghana och lite på Portugal, så nu vet du det.

torsdag 10 september 2009

Sänkta löner och smilysar, lite allmänt gnäll och så lite VM

Jag undrar verkligen vad dom håller på med på regeringskansliet. När jag jobbade där slet vi ganska hårt för att göra saker och ting bättre. Nu så verkar det mest vara lekstuga för hela slanten. Hörde på radion i morse att Totto nu importerat ett system med "glada gubbar" som ska klistras på företag som har en god arbetsmiljö. Detta kanske är en kompensation för att man dragit ner på arbetsmiljöarbetet. Totto verkade i alla fall lite besvärad när han väl satt i radiostudion och fick frågor, det får väl hedra honom.

Så läser jag i Expressen om dom "hemliga dokumenten" som visar att Borg är ute efter att sänka löner. Tyvärr är det inte hans egen lön utan våra. Hm, ja ja - vad ska man tro, det mest uppseendeväckande med den nyheten är väl att Expressen fattat det först nu.

När Aftonbladet sedan som grädde på moset basunerar ut att hälften av svenska folket vill höja skatten så blir man ju lite glad för att folk fattar. Sedan blir jag lite fundersam när samma undersökning kommit fram till att 92% tycker att deras egen skatt ska vara oförändrad. En ännu sämre variant på NIMBYs. Tokskallar.

Jag hann med mycket i morse. Lyssnade på kulturnytt. Det var en recension av boken "värdens lyckligaste folk". Den handlar om handlar om när Danmark gick från att vara gemytligt till rasistiskt. Det går fort. Släpper du garden en sekund är du knockad Så kom igen, det gäller att vara vaksam hela tiden. Du vet, mitt löfte lever fortfarande - jag håller aldrig käften när någon säger något rasistiskt. Kom med du också.

Nej, tacka vet jag min lilla hemstad. Där lever vi i endräkt och trotsar Timbro varje dag. Igår var jag på invigning av Sveriges nya nationalarena för baseboll och softboll. Trots att jag bor mitt i huvudstadsregionen - omgivet av Stockholm som Sundbyberg är - så är det lite mysigt att cykla genom parken till vårt eget lilla VM. Det är tufft tycker jag.