söndag 6 december 2009

Minareter och lärare

Jag gnäller ju lite på lärare ibland. Jag gnäller en hel del på skolan också. Jag tycker jag har fog för det eftersom det finns få människor som har ett så stort ansvar som lärare och för den delen så stora möjligheter. Jag ser lärare som gör riktigt dåliga jobb och ställer till riktigt stor skada (som till exempel läraren som under två månader inte ens såg min dotter i klassrummet) men jag ser så klart också motsatsen. Det finns massor av fantastiska lärare i vårt avlånga land. En iaktagelse är att skolan verkar generellt sett vara dåligt rustad för inividuella kriser.

Nå, vad ska man då göra. Ja - en fråga är ju så klart resurser. Alltså, det går inte ihop om kravet är att vi ska sänka skatter och samtidigt kunna ha en ordentlig välfärd kvar. Visst kan man skala bort en massa annat som kultur och fritid och gatuunderhåll och vad det nu kan vara men av någon anledning gnälls det så fort något sådant händer. Att biblioteket har böcker, att fritidsgården håller öppet och att någon sandar gångvägen på vintern tas liksom för givet.

Resurser är dock inte allt, det krävs organisation, kompetens och vilja från skolan också. När jag pratar med rektor eller någon lärare om vad jag uppmärksammat som en utifrån betraktare sluter man sig samman precis som det där gänget som ställer till problem och alltid blir syndabockar. Nu är inte det något unikt drag för skolan utan det finns verkligen fler (yrkes)grupper som skulle gynnas av mer öppenhet.

I min äldsta dotters skola läste man om andra världskriget nyligen. Det var i samband med senaste folkomröstningen i Schweiz. Dottern kom hem och berättade om att läraren brutit den vanliga undervisningen för att tala om folkomröstningen och för att visa eleverna på de paralleller man kan dra när det gäller normalisering av hat mot det okända. I min yngsta dotters skola viskade en lärare på föräldramötet när förberedelseklasserna kom på tal att om man fått välja skulle dom inte fått komma till just denna skola.

Funderar på om jag ska bli skolpolitiker eller kanske gå tillbaka till förskolan och bli lärare - det bästa jobb jag någonsin haft.

Inga kommentarer: