onsdag 21 mars 2012

Jag, jag, jag

Igår bokade jag massage. Jag bokade också tid för diatermi och dessutom tid för att göra slingor i håret. Idag har jag bokat ansiktsbehandling (har aldrig testat) och så har jag önskat mig en kurs i make-up i födelsedagspresent (tror inte jag får en sådan men jag kan ju ge en till mig själv). Därutöver har jag tandläkartid, presentkort på fotvård och ytterligare en massage.

Hur gick det här till? Det känns väldigt ovant. Är inte helt van att göra så här många saker för min egen skull. Träna, pyssla om sig och så. Är det en mitt i livet - "kris". Om så är fallet är den välkommen. Igår sprang jag i trappor. Upp och ner, upp - upp och ner - ner. 40 platåer à 13 trappsteg upp och ner. Det är väl också att ta hand om sig?

På fredag ska jag serva cykeln, om några veckor börjar fotbollssäsongen. Ikväll är det bootcamp-träning. Solen skiner. Om jag bara slapp pollenskiten hade det varit näst intill fulländat.

tisdag 20 mars 2012

Kalas

I övermorgon fyller jag år. Då förväntar jag mig så klart hurrarop och champange. Det blir skojigt och glatt. Men viktigare än så är att en av mina absolut närmaste kompisar fyller 50 om ett par veckor. Tja, det gör för övrigt min syster, flera andra vänner - både nära och mindre nära - också. Det kan ju bara betyda kalas och massa nya möten. ELLER HUR?

Jag ser dock en oroande tendens bland mina vänner att lägga sig till med ett "jag ska inte fira", eller "vi åker iväg någonstans bara XXX och jag".

Okej.

Men jag då???

Jag behöver fester och kalas. Jag behöver fira och hurra och dansa och tjoa och tjimma. Jag är gärna med och planerar. Jag bidrar gärna till stämning och festligheter. Men, det kan jag bara göra om ni ger mig chansen. Eller hur??

Idag vet jag att min kompis, som för övrigt är fru Slow, har skickat ut inbjudningar till sitt kalas. All heder åt henne. Särskilt tack för att jag får vara festkommitté tillsammans med herr Slow. Och alla ni andra. Ni har fortfarande chansen. Fira och festa, ni behöver inte ens fylla jämt. Jag kommer ändå om jag får en inbjudan.

måndag 19 mars 2012

Vapen, krig och slaveri

Vapenhandeln i världen ökar ständigt. Faktum är att den aldrig varit så stor. I synnerhet är det länderna i mellanöstern som köper och vi i väst som säljer. När vi sålt gnäller vi. Vi gnäller på att länderna i mellanöstern rustar. På förtrycket och fattigdomen och på att demokratin inte fungerar. Vi gnäller på att DOM hotar OSS. Frågan är vem som hotar vem och hur och när.

Aldrig har det varit så billigt som idag att äga en slav. Att äga en annan människa som ska göra jobbet ingen annan vill. Sexslaveri, barnarbete och i värsta fall barnsex-slavar. Människor som säljs och köps och kastas bort. Någons barn, någons mor eller far. Tiggare, trashankar, slavar.

Det sägs att världen har aldrig varit så bra som idag. Det sägs att världen blir friare och att vi är närmre till milennimålen. Det sägs att fler äter sig mätta och får sina rättigheter tillgodosedda. Jag vete sjutton.

Visste du för övrigt att Grekland är den 10e största köparen av krigsmaterial? Man kan du fundera på varför?

söndag 18 mars 2012

Två sjöar runt

Så var det dags igen. Med svullna hälsenor men glatt humör tar jag mig an "tävlingen" Två sjöar runt.

Målet är att jag ska må lite bättre efter än förra gången det begav sig. 1min per km ska jag också knapra.

Håll tummarna för mig idag, jag är lite nervös trots allt.

fredag 16 mars 2012

Fredag - dags för kärlek?

I morse när jag åkte till jobbet gjorde jag en observation på tunnelbanan som kan ha med våren att göra. Hoppas det. Det började redan i rulltrappan. Framför mig stod en kvinna, kanske i min egen ålder med sin smarta telefon i högsta hugg. Målmedvetet klickade hon sig fram och rullade upp och ned bland bilderna.

Kanske lite fräckt av mig men jag kunde inte låta bli att observera viken sida hon kollade på. Det var en av alla dessa sidor för interaktiva möten. Du vet -  Mötesplatsen, Match.com, Shake my World och allt vad som heter.

Snabbt, snabbt bläddrade hon bland meddelanden och kanske bestämde hon sig till slut för att svara på något av dom.

En date i kväll?

Väl på tunnelbanan hamnade jag bredvid en annan kvinna, även hon typ i min ålder. Mellanålders. Dröm om min förvåning när jag sneglar mot hennes telefon och ser att hon håller på med samma sak. Vad är det frågan om?

Är det våren? Är det ett tecken i tiden? Är det kärlek i luften eller bara en dröm?

Jag vet att jag kört låten förut men gör det igen, om inte annat så för att uppmuntra vårkänslorna.

torsdag 15 mars 2012

Tillbaka igen

Nu har denna blogg legat nere en vecka men faktum är att den saknas mig. Jag behöver skriva av mig och få utlopp både för politik, pirr och musik. Det är bara att konstatera att jag behöver ett fönster och att bloggen blivit en del av mig. Så, vi gör ett sista försök va?

Vad finns att berätta sen sist? Tja, jag har sagt upp mig på jobbet som jag haft i 12 år. Det känns finfint. Samtidigt har jag skrivit kontrakt med ett nytt. Det känns också finfint. Det finns så mycket att göra och så mycket att lära. Det är kul. Träningen går hyfsat, det är också kul. På söndag springer jag Två sjöar runt. Denna gången ska det gå bättre än förra gången. Då gick det å andra sidan inge vidare.

Har ju genom bloggpausen missat att kommentera Saudivapenaffären. Så, här kommer en snabbspolning:
  • Avgå
  • Avrusta
  • Avsluta
  • Avgå




måndag 5 mars 2012

Stressade föräldrar - gråtande barn

Läste en uppdatering på Facebook i morse som gjorde mig lite betryckt. Den handlade om en stressad förälder som skyndade på ett gråtande barn på väg till dagis. I undertonen låg en förebråelse mot föräldern som inte såg sitt barn och gav det en minut eller två extra.

Man ser ofta det. Fördömande blickar och uppmaningar att ta det lite lugnare "för barnens bästa". Samtidigt som vi slänger dom där blickarna bygger vi på skulden hos föräldern som kanske gjort allt rätt men har ett barn som just nu trotsar allt. Klumpen i magen hos föräldern som måste stressa till en annan förskola för att möta andra barn eller till vårdcentralen, kassan eller vad det nu kan vara växer för varje sekund.

Vilka är du/vi att fördöma och veta bättre. Jag har varit ensamstående förälder i 19 år. Jag vet att ibland orkar man inte. Det gäller säkert tvåsamma föräldrar också. Jag vet samtidigt att mina ungar inte har lidit det minsta av att någon gång i bland inte få bestämma. Tvärt om. Det är ganska plågsamt för barn att ständigt vara dom som sätter tempot/agendan och fattar besluten.

Nej, sluta fördöma så fort du ser en gråtande unge. Du har ingen aning om vad som hänt.

söndag 4 mars 2012

Disorder

På tisdag ska jag göra något väldigt knasigt. Jag ska gå på coverkonsert. Alltså, jag har ju vänner som spelar i coverband men detta är något annat. Jag ska alltså se ett finskt band som spelar Joy Divisions platta Unknown Plessures. Det är faktisk en riktig medelåldersmardröm om sanningen ska fram. Jag är ganska säker på att jag kommer tycka att originalet var bättre. Det är uppenbart för det lät så här:

lördag 3 mars 2012

Vi betalar inte, vi betalar inte

Läser i tidningen för femte dagen i rad om dom gigantiska bonusarna till ägarna av vårdbolagen som mjölkar det allmänna på pengar. Det handlar om hundratals miljoner till enskilda. Det handlar om pengar som skulle använts till vård och omsorg. Vi vet också sedan gammalt att samma situation gäller i utbildningsföretagen. Utländska storbolag äger väl det mesta av de svenska privatskolorna.

Vi pratade om det på jobbet. De flesta blir ilskna men vad är reaktionen? Mot vem riktar man sin ilska och vad är responsen? Tja, det är så klart olika. Men framför allt blir man förbannad på ägarna till bolagen. Det är ju helt sjukt galet. Det är inte dom som möjliggjort detta. Det är högerregeringen med en hel del förarbete av gamla sosseregeringar som styrt upp den ultimata våta drömmen åt riskkapitalisterna. Dom har nämligen tagit bort betydelsen av ordet risk. I vård och omsorg finns ingen risk för betalningsinställelse och när det börjar osa hett drar sig bara bolagen ur. Ofta har dom fyra- eller femårskontrakt och på den tiden hinner dom fylla kassakistorna rejält.

Nåja, tillbaka till det där med reaktionen. Hur tänker du? Jag önskar att fler kom till slutsatsen att nu får det vara nog. Vi kan inte ha en regering som fortsätter slänga ut våra skattepengar på detta sätt. Regeringens mål har varit att få oss att sluta vilja betala skatt. Att mer och mer ska gå över försäkringar och avgifter. Kom då ihåg att även försäkringsbolag är sugna på att tjäna stålar. Och framför allt, att bära sina egna kostnader kommer både bli dyrare och sämre på alla plan.

Nåja, vi byter regering snart och jag hoppas att sossarna fattar att så här kan vi inte fortsätta. Miljöpartisterna gör det inte. Men det gör vänstern.

Åh, vad jag längtar efter 2014.

fredag 2 mars 2012

Tiden rusar

Inser plötsligt att det är vår. Mars är nästan sent för en hemmaodlare som jag och jag har inte ens gjort några beställningar ännu. Chili, tomater och vad det nu ska bli. Längtar efter att göra fint på balkongen. Nu ser den inte så trevlig ut. Ljusslingan hänger kvar, fågelfrön över allt och allmänt rörigt är det. Men när nu solen tränger igenom känns det som det är dags.

I helgen ska jag göra mina fröbeställningar. Sen är det bara att börja odla.

Ekologiskt och nyttigt i stadsluften.

Jaja, man gör så gott man kan.

torsdag 1 mars 2012

Ooooaaa hela natten pt2

Så var det min egen tur. Det är sportlov och dottern ville ju "bara ha en liten tjejmiddag". Lånad lokal och så klart en ganska rejäl oro. Men, man måste lita på ungdomarna någon gång. Herregud hon är ju myndig inom ett halvår.

Men, självklart måste man också räkna med att det inte alltid går som det ska. Så, kvälls/nattjour. Balans mellan pinsam mamma och ansvarstagande vuxen. Hålla sig en bit ifrån och inte tränga sig på men ändå ha koll. Så var min natt, eller för all del -  så sent blev det inte och faktum var att dom skötte sig ganska bra. Dottern är glad idag trots att dom fick avbryta festen redan vid midnatt för att sedan städa.

Jag längtar verkligen tills dom bli lite större. Tar sig igenom skolan och till och med flyttar hemifrån. Att slippa den ständiga balansgången, oron, passet, ansvaret. En del säger att det blir så tomt och tråkigt. Jag hoppas att vi får mer roligt, just för att vi slipper dom tråkiga bitarna. Eller - det får man väl se till att vi får.