lördag 31 oktober 2009

Glögg

Ja, om du hade missat det så är jag väldigt förtjust i jul. Jag har köpt ett par julklappar och börjat planera för godis-tillverkningen. Men, igår slog det till ordentligt när det gäller känslan av att det närmar sig. Jag är ju nämligen inte bara förtjust i jul - jag är ju också Bajare.

Klockan 19 i går kväll korkades termosarna upp och en doft av glögg spred sig över södermalm. Samtidigt avlossades fyrverkerier och nästa säsong av nagelbitande öppnades. Äntligen är bandysäsongen igång. Trivseln och glädjen och gubbarna i keps - det är fantastiskt och lite dämpar det sorgen över fotbollsdebaklet. Imorgon är det avsked på Söderstadion, ett sorgligt avsked.

Jag gillar som sagt jul och då inte minst julklappar. Här kommer min önskelista för julen 2009. Jag önskar mig en ordförande/vd, en sportchef och en tränare. Får jag bara det så blir jag så nöjd.

fredag 30 oktober 2009

Är ni helt jävla skogstokiga?

Hör på radion att det nu är dags att börja bygga en (eller flera) nya kärnkraftsreaktorer. Va? Har ni inte fattat någonting? Jorden håller på att brinna upp och klimatkrisen förvärras dag för dag. Snart är det dags för klimatmötet i Köpenhamn och fortfarande finns det farhågor att det inte blir något nytt avtal. Vad gör vi då? Jo, vi utökar beroendet av icke förnyelsebar energi.

Man kan ju fundera på var man ska gräva upp uranet. När alla svenska kommuner utnyttjat sitt veto, då får vi ge oss ut och våldföra oss på andra länder. För att inte tala om det utbrända kärnbränslet. Vet du att man FORTFARANDE inte löst slutförvaringen. Ja, skiten ska ju grävas ner i urberget men nu oroar man sig för att kopparinkapslingen inte kommer att hålla i dom hundratusentals år som krävs.

Hur ska vi någonsin bli fria från smutsig energi? Ska denna jorden som vi ärvde kunna gå vidare till våra barn och barnbarn måste vi skärpa oss nu. Det får vara slut på tramset. Det första vi ska göra är att spara. Att göra av med mindre energi är det viktigaste målet och ska det till mer energi så får det faktiskt vara fråga om REN energi! Nu räcker det!

torsdag 29 oktober 2009

Ur mörkret stiga vi mot ljuset



Det tog emot att öppna tidningen i morse. Det är smärtsamt att lyssna på sportradion och sportnyheterna undvek jag nogsamt igår. Faktum är att jag inte ens lyssnade på matchen på radion. Hade det liksom på känn.

Men vet du, någonstans hade jag redan vant mig vid tanken på att tillbringa ett år med självsanering. Det är nu vi har chansen att bevisa vår kärlek. Det är i prövningens stund vi står som starkast. I DN stod det idag att vi som hänger med nu kommer att få lön för mödan när det lyfter igen, jag hoppas innerligt att dom har rätt och jag är beredd att ta risken.

onsdag 28 oktober 2009

Vi protesterar

Idag när jag cyklade förbi Rosenbad blev jag lite glad. I flaggstängerna där det normalt vajar flaggor från olika länder vars potentater är på statsbesök hängde idag Greenpeace-aktivister. Utanför entrén till Rosenbad hade samma aktivister dumpat ett rejält lass med kol. Det hela var så klart en uppmaning till Reinfeldt att ta upp kolkraftsfrågan på dagordningen inför Köpenhamnsmötet.

Det är något uppfriskande med protester som man liksom kan ta på. Det känns mer på riktigt med ett lass kol än med en protestgrupp på facebook eller namninsamling.nu. Det får mig att längta tillbaka till dom handfasta protesternas ungdom. Det var nämnligen så då. Jag och kanske du också var mer benägen att gå till handling. Nu är man liksom för lat och för bekväm för att låta sig hissas upp i en flaggstång eller ockupera ett hus så istället blir det en bloggpost och en politisk diskussion över ett glas vin.

Men jag applåderar er - ni som ännu orkar!

tisdag 27 oktober 2009

Återföreningen

För många år sedan var jag aktiv i en organisation som heter Återföreningen. I föreningen arbetade vi för bättre villkor för just återförening av familjer som splittrats på grund av regler för uppehållstillstånd i Sverige. Det kunde handla om ett par som under tiden en av parterna väntade på asyl träffats och fått barn eller för den delen två personer som träffats under en semester i något annat land.

Då som nu är och var reglerna sådana att även om paret i fråga hade barn ihop så måste den utländske parten åka till sitt hemland för att söka uppehållstillstånd från en ambassad. Jag vet inte hur många personer jag pratat med som förtvivlat försökt förklara för migrationsmyndigheterna att det inte finns någon ambassad på platsen som partnern kommer ifrån. Ofta har väntertiderna varit över ett år och när det finns barn med i bilden är det väldigt lång tid.

Nu har regeringen lagt ett nytt förslag där man säger sig lösa problemet. Det är något som efterfrågats lång tid, bland annat av migrationsverket. Två tredjedelar av remissinstanserna är djupt negativa till förslaget. Då kan man fundera över om man verkligen hittat en lösning. Jag hörde migrationsministern på radion idag, han sa: men om det bara tar en vecka eller så kan man väl åka hem? Men då undrar jag, tror ministern att det finns ambassader som har så lite att göra att det bara skulle ta en vecka? Samtidigt, varför ska vi tvinga folk att lämna landet och sin familj när det enligt ministern kan lösas på en vecka? Det verkar både onödigt och dåligt på alla sätt och vis. Nej regeringen, jag säger som jag brukar - riv upp, gör om, gör rätt!

måndag 26 oktober 2009

Imse

Jag ska byta rum på mitt jobb. Jag ska flytta från ett dubbelrum mot gården till en enkelkuppe med utsikt. Fina grejer. Jag kommer att ha utsikt över Stockholms stadshus, strömmen och framför allt - för att stärka moralen - mot Rosenbad! Det enda bekymret med flytten är att det nya rummet sägs vara mer utsatt för spindelterror än det rummet jag befinner mig i nu och med tanke på att spindlarna i fråga inte får dödas är det ju ett problem för mig.

På tal om spindlar så har man hittat ytterligare en ny sort av jättespindlar. Ja, inte på mitt jobb utan i Afrika. Ja, inte i hela Afrika utan i Sydafrika och på Madagaskar. Enligt artikeln i Aftonbladet är honorna gigantiska, hanarna ganska små och näten jättestora. Honorna är faktiskt fyra gånger så stora som hanarna. Lite lustigt egentligen. Hittills har man bara hittat fyra (4) spindlar av denna art, så det är fantastiskt hur mycket man vet på denna lilla information.

Nåja, för mig räcker det att veta att spindlarna i fråga äter både fåglar och fladdermöss som annars är spindlarnas naturliga fiender. Det är ett tecken på att dessa hemska varelser är listigare än du trodde. Inte listigare än vad jag trodde - jag har vetat hela tiden!

söndag 25 oktober 2009

Sjuk vård

hörde ett reportage på radion i morse, det handlade om hur vården gör människor sjuka. Ja, jag vet det låter knasigt men det är sant. Vi får piller mot grejer och undersöker saker i sådan omfattning att vi blir mer sjuka på kuppen. Mindre åkommor som vi inte skulle behöva känna till upptäcks i undersökningar som kanske inte var nödvändiga från början men framför allt medicinerar vi för saker som vi inte är säkra på att vi behöver medicinera för. Slentrian och många sköna slantar i läkemedelsbolagens fickor.

I reportaget på radion beskrevs en kamp mellan allmänläkare och "organspecialister". En hjärtläkare ser till vad som är bäst för hjärtat men kanske inte bäst för hela människan. I en screening upptäcks småsaker som man aldrig skulle behövt veta och som man skulle kunna levt utmärkt med utan vare sig oro eller medicin.

I Stockholm innebär vårdvalet att man gynnar piller och pulver-utvecklingen. Ett snabbt besök hos doktorn och ett recept i handen på patienten ger sju gånger så stor vinst för vårdgivaren som ett hälsosamtal med en distriktssköterska. Lustigt det där att så kallade livsstilssjukdomar ska botas med piller. Ska vi öka livskvaliten för människor är det kanske livsstilsvård - inte diagnoser som borde vara melodin?

lördag 24 oktober 2009

45 sekunder

Ja, jag vet att det inte låter så mycket men faktum är att det inte behövs mer än 45 sekunder. just 45 sekunder är faktiskt ganska lagom för att man ska få ut max av det hela. Tror du mig inte? Då uppmanar jag dig att testa själv.

Var på ett nytt cirkelfys-pass igår. Cirkelfys är funktionell stationsträning till musik i grupp. Gårdagens ledare var en käck kille som till vardags jobbar som PT - tufft. När du kör ett cirkelfys-pass kör du 9-11 stationer i 3 varv med 45 sekunder på varje. Rekrytvila, knäböj, utfall, bosu, plankan, skålen, helikoptern, tre-punktsplankan, sitt-ups av olika slag - listan kan göras lång.

När man typ får träningsvärk mitt under passet - det är då man vet att 45 sekunder är fullständigt tillräckligt. Men, det kunde varit mer inspirerande musik! Det ska vara hårt och det ska vara rytm - då vill man ha 45 sekunder och lite till.

fredag 23 oktober 2009

Smått och gott

Om allt går vägen får jag en ny cykel idag. Alltså, jag hade ju en cykel som jag köpte i våras men den blev ju stulen för två veckor sedan. Till slut är nu allt under kontroll och jag får väl tacka storebror för att cykelaffären lyckades återskapa kvittot på mitt köp. Jag fattar inte riktigt hur det gick till men det lyckades.

Helgen inleder jag annars ikväll på friskis och svettis. Även friskiskortet försvann när jag blev bestulen vilket fick till följd att jag inte kunde boka pass vilket fick till följd att jag inte gick och tränade för det är ju så hopplöst att komma dit och inte få plats... Så, lite nystart är det. Cirkelfys i en timma sedan är jag redo.

Annars har jag nu för tiden en besöksräknare på min blogg nu för tiden. Den är inte synlig utåt men jag kollar den då och då. Det är intressant att se att vissa ord bland etiketterna verkar locka fler läsare än annars. Jag gör ett försök idag och se om min teori stämmer.

Så för att kunna göra det utan att bluffa ska jag berätta att jag är särskilt glad för detta idag.

torsdag 22 oktober 2009

Love, love, love

Jag har varit gift, i hela åtta år. Idag tittade jag faktiskt på de gamla ringarna i badrumsskåpet och funderade på om jag ska sälja dom alternativt göra om dom till något fint åt ungarna. Känner ingen särskilt stor sorg över att vara skild men det är klart att de flesta vill nog vara åtminstone tvåsamma egentligen. Det är liksom lite roligare.

När man har ungar saknar man ibland någon att dela bördorna med. När det dyker upp svåra beslut så skulle i alla fall jag gärna ha någon att bolla dom med. Vi som är ensamma med ungar måste bli ännu bättre på att stärka varandra och dela med oss av erfarenheter och bördor. Vi måste också komma ihåg att våra ungar inte är först i världshistorien att gå på minor och grynnor och därmed släppa skammen.

Hur som helst så var det ju det där med giftemål. Idag tar äntligen kyrkomötet beslut om att tillåta även bögar och flator att gifta sig i kyrkan. Själv är jag inte med i kyrkan och förstår väl egentligen inte varför man längtar så efter att bli välsignad av gud men det får vara var och ens ensak. När kyrkan nu har rätt att genomföra dessa kontrakt som faktiskt är juridiskt bindande så ska ju alla kunna ta del av detta. Så just idag säger jag: hurra för kyrkan som äntligen 2000 år senare börjar tillämpa sitt eget kärleksbudskap. Hurra!

onsdag 21 oktober 2009

Skitsnack

Det är mycket skitsnack nu och jag vill på en gång säga att oavsett hur det är förpackat så är det just skitsnack. Det är SD i tidningen med deras tramsiga rassepropaganda. Hallå, vi går inte på det. Det räcker nu! Så är det på jobbet med förfrågningar om mer intressanta uppgifter som det aldrig blir något av.

Det är mycket skitsnack på TV också. Det är Svennis hit och ensamma mammor dit. På debattprogrammen får ingen tala till punkt och nyheterna skrapar bara på ytan. Djupet flyr undan och den färdiglagade mikro-måltiden tar över.

Sitter i sörjan och kommer liksom ingen vart. Sitter fast i skitsnacket helt enkelt.

Nå, vad gör man då? Jo man får väl ta saken i egna händer eller vad man nu brukar säga. Kanske finns det något mer intressant där ute? Kanske kan man fylla livet med något annat än jobb? Kanske kan man hitta ett nytt jobb? Men, å andra sidan - ska man inte ge det en chans? Kanske blir det bättre...

, gå inte på den - det har du gjort förrut!

Fast, det är klart - det är inte särskilt synd om mig egentligen. Jag har hem och barn och snart en ny cykel och fritid och vänner. Det är märkligt hur mycket jobbet betyder för hur man mår faktiskt. Funkar det inte där så funkar det inte på andra håll heller. Kanske kunde det hända något kul nu. Till exempel att Bajen slår AIK på söndag. Snälla, snälla, det är väl inte för mycket begärt? För om det blir så står jag ut en vecka till.

måndag 19 oktober 2009

Sverige halkar efter

Hörde på radion igår att det spanska ordförandeskapet i Europarådet som tar vid efter det svenska har färdigställt sina prioriteringar Ett av de prioriterade områdena kommer att vara jämställdhet. Det är lite pinsamt tycker jag att Sverige inte lyckades få med denna fråga på sin dagordning. Men å andra sidan, om du utan att googla det kan räkna upp de svenska prioriteringarna för mig så blir jag förvånad. Eller för all del, visste du att Sverige var ordförande i Europarådet?

I Sverige har vi i många år pratat om att det finns så få kvinnor i bolagsstyrelser. Redan under förra mandatperioden utlovades regleringar om bolagen själva inte vidtog åtgärder men sedan dess har inte mycket hänt. I Norge däremot har man faktiskt tagit steget och infört kvotering och vet du vad? Enligt den oberoende utvärderingen som nyligen genomförts så har (den formella) kompetensen höjts. Inget bolag har obstruerat och inget bolag har flytt ur landet. Så det kan bli....

Annars är det bevisat nu, kvinnor är starkare än män. Kanske är det därför män blir sjuskrivna för ryggskott samtidigt som kvinnor ska jobba med foglossning (och ja - det är lika smärtsamt som det låter).

söndag 18 oktober 2009

Söndag morgon

Så var det söndag igen. Jag har ett digert program framför mig. Det ska köpas cykel och rygga och så måste jag skriva några texter till en lokal liten skrift. Jag skulle behöva göra lite planering och helst också hinna med en promenad och så ska jag skicka ut minnesanteckningar från ett möte i veckan som gick. Känner mig lite förkyld sedan i förrgår så det blir ingen träning idag. Får jag cykeln så kan jag åtminstone börja cykla till jobbet igen imorgon.

I köket sitter tre tonåringar och äter frukost. Pannkakor och varma mackor om vartannat. Igår gjorde dom bort sig så dom fick vackert lov att stanna hemma istället för att ge sig ut på den planerade spännande festen och ett gäng dyra droppar uthällda i vasken. Det blev pyjamasparty hemma istället för annat och så blir det att stanna hemma ett tag nu. Jag är ingen vän av straff men lite eftertanke kan man väl kräva.

Idag är det för övrigt 335 dagar till valet. Det känns som det finns hopp. Jag är väldigt glad över att sossarnas ledning verkar vara villiga att ta ansvar när det gäller flyktingpolitiken. Kanske vi blir landet som bevisar att det går att göra annorlunda. Vi blir dom som tar debatten och blir av med rasisterna på köpet. Jag är övertygad om att det går för folk i gemen i vårt avlånga land är inte rasister och främlingsrädda. Folk i Sverige är solidariska och nyfikna, det är jag både glad och stolt över.

lördag 17 oktober 2009

Snart är det jul igen

Jag är sugen på jul igen. Du vet kanske redan att jag är lite jultokig och igår blev jag plötsligt väldigt sugen på att börja med bestyren. Jag vet att det låter lite knasigt men i min värld måste man börja i tid. Pyssel, planering, paket och massor av julgodis. Det ska fixas, festas och finputsas.

Funderar på att göra en lista redan nu. Ja, inte en önskelista men en lista över sådant som ska göras. Ja, alltså - ska är för mycket sagt. Vissa traditioner håller jag på som till exempel att sätta fram tomtarna till första advent men det är en liten sak. Kola, fudge, knäcke och sånt. Det är vad jag pratar om.

Fast, det kanske är lite tidigt när jag tänker efter. Det är faktiskt två månader kvar. Bara två månader - , nu får vi sätta fart!

fredag 16 oktober 2009

Ny förbundskapten - klart idag!

Det har ju diskuterats en vecka nu och ännu har jag inte sett någon gissa på den uppenbara. Vi vet ju vilka egenskaper en ny förbundskapten ska ha, han - ja det måste vara en han - ska ju ha lite koll på fotboll. Internationella kontakter är bra. Förhandlingsvana, mediavana och så klart kunskap om hur man håller koll på dom andra och hur man tar hand om informationen. Ja, visst är det självklart, att ingen tänkt på det förrut! Han ska vara tillgänglig och villig att ta på sig ett nytt uppdrag. Kontakt med högre makter skadar inte heller.


torsdag 15 oktober 2009

Pust

Jag skulle behöva semester. Alltså, jag är kompledig idag och i morgon men det är inte riktigt samma sak. En riktig semester från ungar och disk och krav och tvätt och sms och jobb. En riktig semester från ekonomi som ska gå ihop och sura miner och puckade ex. En semester med en stor hög böcker, färdiglagad mat, ingen planering och gärna lite värme (fast det är inte nödvändigt). En semester från stress och att hinna med och mera stress och inte räcka till.

Tittar in i framtiden och funderar på när. Stirrar längre bort längs horisonten och försöker verkligen hitta men tji. Det finns ingen ro i sikte. Det enda jag ser är bita ihop, försöka ta en dag i taget och komma ikapp.

Gnäll? Ja för all del men det hjälper lite.

onsdag 14 oktober 2009

Land of the free

Igår hade vi besök från USA på jobbet. Besöket bestod av en grupp människor som reser runt för att berätta om fattigdomen i USA och den grupp som står helt utanför de redan mycket små trygghetsstystemen. Dom berättade om människor som förlorar sina hem trots att dom har två jobb. Dom berättade om alla fattiga som inte ser någon annan utväg än att ta värvning för att ge sig ut i kriget, då får dom i alla fall mat och en säng - om än i fält. Dom berättade också om den växande folkrörelse som kämpar för ekonomiska mänskliga rättigheter för alla.

Vår bild av USA är ju att landet långt där borta är möjligheternas land. I det fantastiska programmet Hollywoodfruar sa en av bimbosarna att "det går bra nu för min man kan ju köpa hus billigt på grund av krisen". Verkligheten bakom det uttalandet är att tusentals människor förlorar sina hem varje dag. Verkligehtens USA innebar att människor inte kan få vård och utbildning. Verklighetens USA är ett skriande bevis på hur det går när man släpper marknadskrafterna fria utan kontroll.

En av representanterna från PPEHCR sa igår, "egentligen vill vi säga att vi vill ha socialism men då vänder sig folk och springer". "Så, istället säger vi att vi vill ha bostäder, jobb, utbildning, sjukvård och mat för dagen, men det är ju samma sak".

Ja, så kan man se det!

tisdag 13 oktober 2009

Min yngsta fyller 15 år

På förmiddagen den 13:e oktober för 15 år sedan hade jag fått nog. Jag var stor som en elefant, tung och hade fruktansvärt ont. Sjukskriven för foglossning och lite annat som jag var sedan flera månader. Det var heller inte bara jag som var trött på det hela. Personalen på MVC hade fått nog. Jag var väldigt orolig eftersom bebisen i magen låg väldigt stilla hela tiden. Förra gången var det ju så annorlunda, typ hela havet stormar hela tiden.

Nåja, jag gick alltså på morgonen till MVC - igen - och gnällde. "Nä, nu får det nog räcka" tyckte jordemor som var där just den dagen. "lägg dig här ska vi kolla" sa hon. Även om bloggens namn är "alla smutsiga detaljer" så ska jag bespara dig dom värsta men jag kan säga så mycket att hon tog tag och vred om och det gjorde jävligt ont!

Vid sextiden var det så dags, in till BB. Halv tio var dottern född, lite lustigt faktiskt eftersom äldsta dottern har samma födelsetid på tre minuter när. Med navelsträngen tre varv hårt runt halsen hade hon bråttom, bråttom och det var så klart skälet till att hon varit så stilla.

Precis lika perfekt som den första dottern, helt fantastiskt att lyckas två gånger i rad!

Nu är yngsta dottern alltså 15 år. Det är blandade känslor som sköljer genom kroppen. Klart att det är en lättnad att man snart, snart tagit dom igenom den värsta tiden men så är det en liten gnutta sorg och saknad också. Och, ännu är det inte över - tonåren med all sin kamp. Idag blir min yngsta straffmyndig, och snart är jag ensam kvar.

Grattis C!

måndag 12 oktober 2009

Stoppa Nazismen

Idag är det 10 år sedan Björn Söderberg dödades av nazister. Han dödades på grund av sitt politiska engagemang och på grund av sitt engagemang mot nazism och rasism. Det pratas inte så mycket om det nazistiska och rasistiska våldet trots att det sticker upp sitt fula tryne både här och där, och allt oftare.

Jag har som du vet lovat att alltid säga ifrån när någon säger något rasistist. Det är inte så svårt som man tror men det kan vara lite slitigt. Om vi var fler som bestämde oss skulle var och en av oss behöva slita mindre.

Jag undrar så vad det är som får dessa människor att tro att de är bättre än andra. Jag undrar så vad dom tror ger dom rätten att kränka, misshandla och till och med döda. Jag förstår så klart att det handlar om rädsla och mindervärdeskomplex. Jag förstår att dessa människor är så små, så små. Men ändå, det är så extremt.

Nästa år är det val, då kan vi visa en gång till att vi står emot. Olof Palmes tal kan spelas upp hur många gånger som helst, det säger det mesta.

söndag 11 oktober 2009

2010 - trygghetens år

Härmed förutspår jag att borgarna det kommande året kommer att sluta prata pengar och börja prata trygghet. Nu går vi nämligen in i del två av individualismens tidevarv. Det är fortsättningen på strategin. När vi nu sänkt skatterna, tömt statens kassakistor och gjort oss kollektivt lite fattigare så är det nu upp till var och en.

Men det är lugnt, så länge vi har si så där 20 000 poliser och tillräckligt många människor inlåsta och om du bara håller dig på din kant så ska du se att det går bra. Du kan alltid köpa ett larm, direkt kopplat till en bevakningsfirma. Det är lugnt, du får det på avbetalning.

Det är lugnt, nu sätter vi åt dom där slappa föräldrarna som inte kan hålla ordning på sina barn. Det där att samhället har ansvar där familjen inte riktigt klarar av är liksom gammeldags. Nu är det var och en för sig. Den som inte kan simma får skylla sig själv.

Retoriken är på plats. Nu ska den bara landa hos dig och mig. Trygghet är ordet för dagen. Snart på ett flygblad i din hand, kom ihåg var du hörde det först!

lördag 10 oktober 2009

Så var det Zlatan-dags igen

Har haft en PRAO på jobbet i två veckor. En jätteduktig 15-årig kille som gjort både det ena och det andra. Han har reserchat, skrivit en artikel, städat, varit med och fixat presskonferens, suttit i kammaren och lyssnat på debatt, fikat, lunchat, pratat strategier. Ja, han har gjort sådant som jag gör på mitt jobb helt enkelt.

Igår var sista dagen och då tog vi en långlunch. Det passade bra för det var höst-buffé i matsalen. Vi snackade om ditt och datt och jag måste säga att det är roligt att prata med tonåringar. Det finns så mycket funderingar och klurigheter. Samtidigt blir man väldigt beklämd när man pratar skola, tänk att ingenting verkar ha hänt sedan jag gick på högstadiet för (gulp) 30 år sedan. Diktaturen fortsätter och att sticka ut och ha egna tankar uppmuntras inte.

Hur som helst frågade jag grabben vad han skulle göra i helgen och det var glasklart. "I helgen har jag inte tid med något annat än landskampen". "Vadå, matchen är ju först på lördag kväll"? "Ja, men man måste ju fundera ut vad man ska ha på sig och planera och förbereda". "På söndag ska matchen analyseras och förhoppningsvis firas".

Jag avundas inte dom föräldrarna vars vardagsrum 20 tonåringar ska invadera i kväll, eller jo - kanske. I aftonbladet konstaterar man att Zlatan verkar må väldigt bra just nu, att hans skratt är så där smittande du vet. När Zlatan mår bra, då mår Sverige bra!

fredag 9 oktober 2009

Ge fan i mina grejer

Igår blev jag bestulen. Jag vände ryggen till min cykel i två minuter samtidigt som jag tittade i ett skyltfönster. Då passade någon på att stjäla cykeln. På cykeln fanns min ryggsäck innehållande nycklar, plånbok, jacka, regnställ, almanacka, underställ och en massa annat.

Först kände jag mig tom, sen kände jag mig arg och till sist kände jag mig skamsen. Jag började promenera hemåt, kom inte ens på att man numera kan köpa sms-biljett till tunnelbanan. Jag har inte sovit så mycket inatt.

Jag vågar inte tänka på hur det känns när man blir utsatt för ett brott som också innehåller faktiskt hot eller våld. Så var det inte för mig men jag känner mig ändå tom. Och ett jävla jobb är det också!

Jag gillar inte Slayer men så här känns det:

torsdag 8 oktober 2009

Den svenska synden?

Läser i aftonbladet om den hemliga lesbiska staden i Norrland. En stad med 25 000 kvinnliga invånare. Tänk att man lyckats hålla staden hemlig så länge. En av norra Sveriges största städer.

Jag funderar också på återväxten. Det måste ju ändå födas barn av bägge könen i staden? Eller hur funkar det egentligen? Är det bara inflyttade? I så fall måste det ju alla försvunna kvinnor kunna återfinnas i staden. Är det så att man varje fredag har en Pride-parad. Hur funkar det i förhållande till resten av landet. Ingår dom i det kommunala utjämningsstödet????

, jag fattar faktiskt inte.

onsdag 7 oktober 2009

Polis, polis potatismos

Vet inte om du lyssnade på nyheterna igår? Jag tänker på reportaget om den unge mannen som dödades i samband med ett polisingripande i Göteborg. Om du inte gjorde det vill jag rekommendera dig att göra det, du hittar reportaget här. Så blossar då debatten om polisens internutredningar upp igen. Det händer gång på gång och svaret blir det samma varje gång. Åklagaren tittar på ärendet en gång till och när mediestormen lagt sig tonar ärendet bort i dimman.

Som sagt det här är inte första gången frågan diskuterats. Vi har haft Osmo Vallo- ärendet och vi har haft en uppsjö av ärenden sedan baseboll-ligans dagar. Sverige har kritiserats av både Europarådet och Europadomstolen. Minst en gång per år kör kvällstidningarna artikelserier om "Poliserna som begår brott, privat eller i tjänsten" och år efter år konstateras i undersökningar att förtroendet för polisen sjunker.

Jag fattar inte varför man inte åtminstone kan ordna så att polisens internutredningar skiljs åt från den ordinarie polisverksamheten. Jag hörde på radion både igår och idag att man vill lägga internutredningarna som en central enhet under rikspolisstyrelsen. Men varför då??? Vad skulle det göra för skillnad. Det finns ett färdigutrett förslag som är bra och som bara ligger i en byrålåda hos Beatrice Ask och väntar. Sätt det i sjön. Vad väntar ni på, vad är ni rädda för???

tisdag 6 oktober 2009

Slut

Har jobbat hårt nu i en månad men det har jag redan gnällt över. Inser dock nu fullt ut att hemmet och en hel del annat har förfallit under tiden. Samtidigt inser jag också att det nu bara är en vecka till min dotter fyller 15 år och jag har inte hunnit rodda med någonting.

Det finns många som tycker att det är en stor sak att fylla just 15. Jag vet inte om det är det. Visst, man blir både straff- och byxmyndig men jag vet som sagt inte. När jag var 15 så var jag redan sååå vuxen. Det gick över efter några år och det tog lång tid att komma ikapp men jag kan inte dra mig till minnes att det var en jättesak att just fylla 15.

Jag minns dock den ljusblå cykeln som jag fick i present. Jag önskade mig faktiskt en cykel istället för en moppe.

Annars är det fullmåne nu. Jag har inte sovit på flera nätter. Det tar på krafterna.

måndag 5 oktober 2009

Hur tänker ni?

Jag anser mig vara en ganska välfungerande mamma. Jag har hyfsad koll på mina ungar men jag kan inte påstå att jag vet exakt allt dom gör. Det tycker inte jag att man ska veta som förälder. Ungarna måste ha ett eget liv också. Självklart är man som förälder alltid orolig för att det ska hända något. Antingen med ungarna själva eller att dom ska hitta på något som dom inte borde. Det är jävligt svårt att vara tonårsförälder, svårt att räcka till men dom flesta av oss gör så gott vi kan.

Det finns nog föräldrar som har det mycket svårare än jag. Föräldrar som har små resurser och som kanske redan finns på samhällets skuggsida. Nu har alliansregeringen kommit på den briljanta idén att vi föräldrar ska bli betalningsskyldiga för om våra barn hittar på olagligheter. Jag menar, ve den ensamstående mamma i förorten med oregelbundna arbetstider. Ve den mamma som saknar fritids eller förskola på kvällen trots att hon måste jobba och som inte har koll på sitt barn. Det förstår väl alla att det är henne vi måste straffa.

Idag föreslår sossarna att man ska kunna ta ut föräldrapenning tills barnet är 16. Det är ett mycket bättre förslag än det strafftänkande borgarna föreslår. Jag tycker också att man skulle kunna vara hemma med sjukt barn även efter det att barnet fyllt 12. Att lämna en febrig trettonåring eller en fjortis som har ont i själen ensam hemma är plågsamt även för föräldrarna. Att ges möjlighet att närvara måste väl ändå vara ett bättre alternativ än att döma ut skadestånd?

söndag 4 oktober 2009

Jag är ledig idag

Idag ska jag inte jobba. Ja, alltså - det finns jobb att göra men jag struntar i det för det är så jävla (ursäkta språket) otacksamt. Nej, här sitter jag och latar mig och lyssnar på P1 med en kopp Skånerost och har det ganska lugnt. Jag ska ta en sväng till Söderstadion men eftersom det blåser så förbaskat ska jag faktiskt ta tunnelbanan dit istället för cykeln.

På tal om cykel, igår inledde jag mitt ny-ny-nya liv genom att inviga mitt Friskis och svettis-kort. Jag har köpt ett så kallat all-kort vilket innebär att jag kan träna när som helst och vad som helst. Jag ska testa lite nya grejer tänkte jag och igår var det spinning-dags. Kan inte påstå att jag blev såld direkt men det kanske kommer. Jobbigt var det i alla fall och lite svårt. På onsdag ska jag gå på cirkelfys. Det har jag kört förut, så jag vet att det är skojigt. Frågan är om jag kommer att kunna gå efteråt.

Annars är det kanelbullens dag idag - det kan man fira eller låta bli.

lördag 3 oktober 2009

Regler och regler

Sportens värld är en värld för sig. Enligt juridiken kan man inte samtycka till misshandel utom när det gäller just inom idrotten. Detta gäller så klart inte hur allvarlig misshandel som helst men inom "rimliga gränser". Dessa gränser verkar förflyttas dag från dag. Inom hockeyn till exempel där regelrätta slagsmål och medföljande utslagna tänder, spräckta ögonbryn mm aldrig skulle leda till åtal.

Nåja, man kan ju tycka att det är okej. Den som ger sig i leken får väl tåla den antar jag. Sporten har ju dessutom egna regler som man ska följa. Dessa regler gäller material och spelare/deltagare och mycket annat. I fotboll till exempel ska båda lagen starta med 11 spelare. Planen ska ha vissa mått och när en frispark eller straff ska slås gäller vissa avstånd. Några andra regler är målburens storlek och att spelare som deltar följa dom regler som gäller för spelarlicenser.

Det finns regler för publiken också. Dessa regleras ibland i lag och ibland i interna regler. Om någon i publiken bryter mot dessa regler kan dom åtalas eller stängas av. Om fotbollsspelare/klubbar bryter mot reglerna som förbundet själv fastslagit så straffas så klart dessa.

Eller vänta nu? Hur var det nu med det?

fredag 2 oktober 2009

Val och valfrihet

Idag är det val på Irland - igen. Det handlar om det där förbaskade Lissabonfördraget som irländarna liksom fransmännen och holländarna sa nej till. I Frankrike och Holland har man redan tvingat fram ett ja ändå men irländarna är kvar. Som vi alla vet räcker det inte med ett nej, för blir det ett nej ska det lockas och pockas och skrämmas och vad vet jag. Jag hoppas att irländarna står på sig men det verkar inte så, hur som helst håller jag en tumme.

Idag är det val i Danmark. Ja, det är IOK som ska välja vilken stad (och därmed vilket land) som ska bli OS-arrangör 2016. Det är miljardbelopp som läggs ner på marknadsföring av städerna som kan komma ifråga och det är bevakning och fulspel och mutor. När inte bara den amerikanska presidenten lägger sig i utan också Oprah Winfery, då fattar man att det är allvar. Jag håller på Rio, så nu vet ni det.

torsdag 1 oktober 2009

Kulturrevolution

Idag firar folkrepubliken Kina 60 år. Kulturrevolutionen firade 40 år i våras. Som vanligt blir det parad och bomber på flak och vad vet jag. En sak är säker, folket är inte med. Och någon kultur är det knappast fråga om.

Någonstans känns det som vi genomgår en "kulturrevolution" i Sverige just nu. Regeringen föreslår att staten bara ska stödja kulturtidskrifter som "beskriver de sköna konsterna", vilket i sak innebär att tidningar som Bang, Pockettidningen R, EXPO och liknande kommer att mista sitt stöd. Det känns som det blåser väldigt kallt. Om man dödar debatten kanske folk återvänder till sina köksbord och snackar om hur dom ska få ihop ekonomin och vilken loppis dom ska besöka näst.

Regeringen föreslår samtidigt att vi ska avskaffa garantilöner för konstnärer. Alltså, det finns 157 personer i Sverige som har garantilön om drygt 200 000 kronor. Om dessa konstnärer tjänar pengar vid sidan av så dras det av på garantin. Arbetslinjen ska gälla säger regeringen. Alltså, vad är det för fattigt land som inte har råd att se till att konsten kan utvecklas?

, får vi bara en litteraturkanon nu så vi vet vad vi ska läsa så blir det nog bra. Och du, tänk inte själv och ifrågasätt inte så blir ordförande Reinfeldt så glad.