År 1993 tror jag det var som jag blev ordförande för riksorganisationen Återföreningen. Föreningen arbetade, om man ska förenkla det lite, för att avskaffa så kallade skenbarn. Skenbarn var vår ironiska benämning på barn vars ena förälder nekades uppehållstillstånd eftersom man måste söka från sitt hemland. Självklart med en glimt åt begreppet skenäktenskap.
Genom åren har man försökt underlätta för familjer och man har försökt hitta lösningar för att förhindra att familjer splittras. Själv har jag alltid sagt att det är väl bara att ta bort kravet på att man måste åka till hemlandet för att söka uppehållstillstånd. Men så enkelt ska vi inte ha det.
Nu har regeringen dock tagit ett steg på vägen genom att föreslå att skenbarnen faktiskt i större utsträckning ska räknas. Det är väl alltid något.
om vardag, politik, musik, idrott, ungar, jobb och den där känslan som man längtar efter...
Visar inlägg med etikett Återföreingen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Återföreingen. Visa alla inlägg
torsdag 25 februari 2010
tisdag 27 oktober 2009
Återföreningen
För många år sedan var jag aktiv i en organisation som heter Återföreningen. I föreningen arbetade vi för bättre villkor för just återförening av familjer som splittrats på grund av regler för uppehållstillstånd i Sverige. Det kunde handla om ett par som under tiden en av parterna väntade på asyl träffats och fått barn eller för den delen två personer som träffats under en semester i något annat land.
Då som nu är och var reglerna sådana att även om paret i fråga hade barn ihop så måste den utländske parten åka till sitt hemland för att söka uppehållstillstånd från en ambassad. Jag vet inte hur många personer jag pratat med som förtvivlat försökt förklara för migrationsmyndigheterna att det inte finns någon ambassad på platsen som partnern kommer ifrån. Ofta har väntertiderna varit över ett år och när det finns barn med i bilden är det väldigt lång tid.
Nu har regeringen lagt ett nytt förslag där man säger sig lösa problemet. Det är något som efterfrågats lång tid, bland annat av migrationsverket. Två tredjedelar av remissinstanserna är djupt negativa till förslaget. Då kan man fundera över om man verkligen hittat en lösning. Jag hörde migrationsministern på radion idag, han sa: men om det bara tar en vecka eller så kan man väl åka hem? Men då undrar jag, tror ministern att det finns ambassader som har så lite att göra att det bara skulle ta en vecka? Samtidigt, varför ska vi tvinga folk att lämna landet och sin familj när det enligt ministern kan lösas på en vecka? Det verkar både onödigt och dåligt på alla sätt och vis. Nej regeringen, jag säger som jag brukar - riv upp, gör om, gör rätt!
Då som nu är och var reglerna sådana att även om paret i fråga hade barn ihop så måste den utländske parten åka till sitt hemland för att söka uppehållstillstånd från en ambassad. Jag vet inte hur många personer jag pratat med som förtvivlat försökt förklara för migrationsmyndigheterna att det inte finns någon ambassad på platsen som partnern kommer ifrån. Ofta har väntertiderna varit över ett år och när det finns barn med i bilden är det väldigt lång tid.
Nu har regeringen lagt ett nytt förslag där man säger sig lösa problemet. Det är något som efterfrågats lång tid, bland annat av migrationsverket. Två tredjedelar av remissinstanserna är djupt negativa till förslaget. Då kan man fundera över om man verkligen hittat en lösning. Jag hörde migrationsministern på radion idag, han sa: men om det bara tar en vecka eller så kan man väl åka hem? Men då undrar jag, tror ministern att det finns ambassader som har så lite att göra att det bara skulle ta en vecka? Samtidigt, varför ska vi tvinga folk att lämna landet och sin familj när det enligt ministern kan lösas på en vecka? Det verkar både onödigt och dåligt på alla sätt och vis. Nej regeringen, jag säger som jag brukar - riv upp, gör om, gör rätt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)