Jag bodde i mina yngre tonår mest hemma hos min kompis M. M är ett år äldre än jag men trots sin ringa ålder hade egen lägenhet. Att han bodde i egen lägenhet berodde på att han valt att gå på gymnasiet i grannstaden och inte ville pendla. Istället blev det jag som pendlade till hemstaden. Det var ett arrangemang som passade oss båda. M var min musikgruru som lärde mig allt jag behövde veta om rock´roll. Jag var hans alibi.
M var väldigt populär bland flickorna. Dock var flickorna aldrig särskilt poppis hos M, han hade nämligen andra intressen. Så, vilket praktiskt arr att ha mig i närheten för att förvirra.
Efter tonåren har det flutit mycket vatten under broarna. M och jag har umgåtts big time och skiljts åt long time men på något sätt har vi alltid funnits där för varandra. Långa rödvinsnätter på Tre Backar, galna kvällar på RFSL-huset, stora och små konserter, hjärtesorger, liv och död. Han är min bästa barndomskamrat.
I går kväll pratade jag med M i telefon. Han var glad i hatten och lite knäckt över att stå mitt i Schlager-eländet på Pride (Ms make H älskar så klart schlager). Vi bestämde att om den där festen för punken 30 år blir av ska vi gå (M bor inte längre i Stockholm så sådant måste planeras). Men, innan vi kommer så långt ska jag gå på fest med M och H och många fler i kväll, sen ska jag återuppleva den gamla tiden - som fag hag på Pride.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar