Ansvar och retorik

Har arrangerat ett frukostmöte på jobbet idag. Under kristallkronorna som vi glömde tända diskuterade ett trettiotal fotbollsupportrar med (några) politiker bland annat om möjligheten att få använda pyroteknik på arrangemang. Det kan lätt konstateras att man ofta pratar förbi varandra.

Som av en händelse så publicerar expressen idag också en artikel undertecknad av Bajen, DIF och AIK. Jag tycker den är riktigt bra och viktig. Den visar också hur långt det har gått med kraven på våra klubbar. Jag tycker att polisen har en hemläxa och även samhället i övrigt. Det betyder inte att jag gillar folk som sabbar och förstör. Men för att visa hur snett det gått med retoriken, ett litet belysande exempel.

Jag läste upp en passage ur artikeln i fikarummet: "Vi har heller inte möjlighet att agera extraföräldrar åt 15-åringar som tar sin första fylla på ett pendeltåg eller en buss på väg till en match långt utanför Stockholm". Klockrent tycker jag, det är just så det är. Min kollegas reaktion blev "jasså, men är det inte ett problem att man serverar öl och sprit på arenorna"?


Detta är ett typiskt exempel på hur fel tankarna leder så fort vi pratar om fotboll. Jag undrar så klart vilken klubb som ska ta ansvar för den fjortis som tar sin första fylla på Rissne ängar vid skolavslutningen för det lär också hända. Hade klubbarna sagt i artikeln att dom inte kan ta ansvar för femtonåringar som dricker sig fulla på folköl på läktarna hade jag reagerat på samma sätt som min kollega men det här blir bara tramsigt.

Död åt fotbollen!

Det finns många sätt att döda folkrörelsen fotboll. Dom flesta av dom verkar vara i omlopp just nu. Att hota en ledare eller spelare är ett av dom mer effektiva och mer förkastliga sätten men inte det enda. Polisens strategi är glasklar. Hårdare straff och fotboja är den enda vägens politik som det verkar.

Varför är det så tyst om dom riktigt stora frågorna? Varför pratas det inte om hur Fotbollförbundet kört över medlemsdemokratin när det gäller 51 % regeln? Om den avskaffas handlar det ju de facto om expropriering av dom idag medlemägda klubbarna.

Och du, den där nationella samordnaren som regeringen tillsatte. Var tog han vägen? Han som skulle samordna insatser MOT ORDNINGSSTÖRNINGAR. Igår skrev två blå ministrar att man förvisso inte tänker lagstifta nu men kanske senare. Dock ser man ändå det som en lösning att ta bort ståplats. Samtidigt så kanske det inte är något problem eftersom det faktum att mina skattepengar tydligen inte räcker till att bekosta polisinsatser på gator och torg längre utan dessa kostnader ska också lämpas över på klubbarna. Det kan sluta med att vi får fotboll inför tomma läktare och då är spiken i kistan verkligen inslagen.

Nej! Ge mig en samordnare som samordnar GOD LÄKTARKULTUR. Våga ta steget och tillåta pyroteknik i ordnade former. Bejaka den glädje och kreativitet som Ultras innebär. Känn kärleken och glädjen som sprids på läktaren. Och du, framför allt, påstå inte att det är farligt att gå på fotboll om du för det första inte själv varit på plats, för det andra ibland går på krogen utan att klaga över riskerna och för det tredje inte har för avsikt att själv bidra till bättre stämning.