Jag snicketisnackar ganska mycket på twitter, pratar med folk jag inte känner och troligtvis aldrig kommer träffa i den verkliga världen. Jag pratar mycket strunt men också mycket allvar. En del personer som jag träffat på via twitter har lärt mig massor och jag kan ju bara hoppas att de fått något av mig.
De stora snackisarna i mitt flöde är fotboll och det aktuella ämnet för dagen. Jag pratar sexualpolitik och juridik så klart men också polisfrågor ut en massa olika perspektiv. Jag pratar med poliser som för det mesta är väldigt aggressiva och ifrågasätter varför en icke-polis lägger sig i det heliga polisarbetet. Det kan man fundera på så klart men med lite tålamod tar diskussionen sig förbi den trista inledningen och jag får lära en massa nytt.
Polisfrågor tål att diskuteras. Polisen är en stor utgiftspost i statsbudgeten, det är en sak, men polisen ska också vara en garant för det demokratiska styrelseskicket. Därför är det otroligt viktigt att alla vi med demokratiska värderingar granskar och synar polisen ur varje möjlig vinkel.
Fast, det är inte lätt eftersom poliskåren i stort anser att ingen människa som inte har gjort minst 1000 fotpatrulltimmar ska ha en åsikt. (Jag hoppas du kan läsa mellan raderna här). Polisen som utgiftspost i statsbudgeten har liksom privatskolor och privat vård näst intill fri dragningsrätt på skattemedel. (Tolka med tanke på att detta är en blogg och jag målar med breda penseldrag). Alla bekymmer kan lösas med fler poliser och mer pengar.
Det är kvalificerat trams.
När man väl kommer på talefot med aktiva poliser upptäcker man snabbt att de flesta är överens om kritiken mot polisen i stort. I synnerhet de strukturella bekymren. De långa avstånden till ledningen, bristen på konpetensutveckling, frånvaron av chefer i vardagen, bristen på tekniskt stöd och så vidare. Jag tror inte varje enskild polis sitter inne med sanningen men jag tror att helheten skapar en viktig bild för att göra bättre.
Idag har vi snackat om polisens avrapporteringssystem. Under de femton år jag har pratat polis har detta varit en fråga. Jag har inte följt utvecklingen på sista tiden men när jag ställde frågan på twitter fick jag snabbt svar. Läs dessa två artiklar. Denna från 2011 och denna som är från 2013. Det oroar mig, det borde oroa dig.
(I samma andas barn även om det är en helt annan diskussion egentligen undrar jag varför ingen slagit larm om arbetsförmedlingens GDs höga mobilräkningar och resor med familjen förrän nu. Finns det ingen internkontroll i svensk statsförvaltning över huvud taget)?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar