Glädjeflickan som försov sig

Egentligen var det aldrig någon tvekan om att "plikten" skulle gå före men det var roligt att få utge sig för att vara en tvivlare en sekund.

Eller, tvivlare är jag - det har väl ändå framgått. Detta till trots sitter jag nu här i den stora kongresshallen. Louise de Geer har blivit kallad industrialismens fader och det är han som gett namn till kongresshallen som ligger intill arbetets museum. Jag har fått lära mig att Louis de Geers största bedrift som industriman var att han byggde snabbare båtar med bättre luft så att inte så många "passagerare" dog på slavskeppen på väg mellan Västafrika och Amerika

Industrialismens fader, pyttsan.

Temat för kongressen jag befinner mig på är förändring och det är precis vad jag är ute efter. Förändring ska bli mitt valspråk. Jag har faktiskt redan börjat eftersom jag för första gången på mååånga år ska jag inte jobba utan jag är här som åhörare/ersättare till ersättarens ersättarombud.

Jag har lånat en lägenhet/våning tvärs över gatan, lagt vinet på kylning och jag har som mål att vara glädjespridare. Jag ska helt enkelt försöka gå runt och vara trevlig och ha trevligt. Självklart ska jag försöka hitta en och en annan smutsig detalj och vem vet, kanske blir dessa rent av publicerade.

På tal om förändring. Du vet ju hur jag har det med sömen men trots detta försov jag mig i morse och landade här i sista stund. Det känns rätt och relevant att glida in i sista stund och inte ha en uppgift att rusa till. Det är verklig förändring - i min lilla värld.

Så medan jag sitter här och har det hyfsat gott önskar jag alla en antinationalistisk dag och vad ni än gör, ha kul!