Så var det klart då. Demokraterna har äntligen fått sin kandidat. Rent politiskt kanske Clinton varit tydligare men jag kan inte låta bli att imponeras av Obamas glöd. Att dra tiotusentals åskådare till ett valmöte som ger sig hän med den entusiasm som hans anhängare gör. Det är som en rock´n´roll-turné av högsta klass.
Nu kommer nästa fråga. Räcker Obama hela vägen. Håller glöden sig vid liv? Finns det kraft i engagemanget som räcker hela vägen? Nu börjar den verkliga kampen mot ett fortsatt republikanskt maktinnehav. Min gissning är att det blir tufft och smutsigt. Hur det än går så kan Obama tala, han kan trollbinda och han kan få människor att tro på förändring.
Jag hörde föresten LOs Wanja Lundby-Wedin på radio igår. Hon var i debatt med socialförsäkringsministern. Kommer du ihåg hennes namn? Christina Husmark Persson. Lägg namnet på minnet för hon går till historien. Hon går till historien som den som gav utanförskaps-skapandet en röst. Hon går till historien som den kvinna som, kanske i god tro men ändå, avskaffade kraven på företagen att bidra till rehabilitering. Wanja var djävligt upprörd - med rätta - och hon talade med en glöd jag inte hört så ofta. Wanja brann - kanske inte i klass med Obama - men det var härligt att höra.
Idag fattar riksdagen beslut om utsorteringskedjan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar