Hur många folkmord står vi ut med?

I morse kom jag till jobbet sent. Det berodde på att jag vinkade av min mamma på stationen. Det har varit väldigt trevligt att henne här men också lite oroande för hon är väldigt virrig, det går inte att komma ifrån. Nåja, på väg till jobbet lyssnade jag på Ring P1, ett program som jag vanligtvis avskyr (eller åtminstone inte gillar) men i morse blev jag faktiskt berörd.

Det var en kvinna som ringde in och ville, nej krävde, att Sverige skulle göra något åt flyktingsituationen i Tunisien och Libyen. Hon sa ungefär; vi kan inte sitta här och inte göra något när gästarbetare som flyr från inbördeskriget sitter under filtar i regnet och fryser och svälter. Vi kan inte skicka ett Herculesplan för att hämta 9 svenskar och sedan vara nöjda. Ställ in melodifestivalen och gör en insamlingsgala, skicka förnödenheter, sätt stopp för....

Ja, just det! För vad då? Vad är det som pågår i Libyen? Flyktingsituationen är fruktansvärd men den består mest av just gästarbetare och andra utlänningar. Hur är det för människorna som tvingas vara kvar? Vad är det som pågår i Libyen? Hur lång tid tog det innan världen gick in i Jugoslavien, i Rwanda eller i Darfur? Står vi ut med att vända ryggen till igen? Vi vet så det finns inga ursäkter. Vi vet!

Ring P1, FRA och annan politik

Idag tog jag mig en cykeltur på förmiddagen. Samtidigt lyssnade jag på radion och det fruktansvärda programmet Ring P1. Jag gillar som du förstår inte det programmet men det skvalade ändå på. Faktum är att det var lite anorlunda idag. Cattis Ahlström var programledare och för en gångs skull hade programledaren vare sig bråttom att bryta av eller förmedla egna åsikter som provokation. Trots att det är just provokationerna och det faktum att folk sällan får prata till punkt som är två av anledningarna till att jag inte gillar programmet så blev jag irriterad av långsamheten. Märkligt.

Om du till äventyrs inte lyssnade på programmet vill jag i alla fall referera en dam som ringde in. Hon var upprörd över att P1 sänt fel repris på Sommarprogrammet igår (läs mer om detta här). Det hon var upprörd över var egentligen att man inte berättat när det riktiga programmet skulle sändas utan hänvisat till info på webben. Damen i fråga, som var 74 år, hade ingen dator.

Cattis gick rakt i fällan och försökte uppmana kvinnan att kanske skaffa en dator. "Tycker du att det är för dyrt kan du dela med några vänner kanske". Inringaren hakade inte alls på utan lät förstå att det var inte en fråga om pengar. "Man behöver ju inte ha det nyaste och finaste", fortsatte Cattis. Kvinnan som ringde in höjde då sin stämma lite och förklarade att anledningen till att hon inte ville ha dator var att hon var rädd att bli sittande vid den för mycket. Hon ville vara ute och röra på sig istället. Hon berättade att när hon varit barnvakt hos sin dotter hade det hänt att hon blivit sittande vid datorn hela natten och spelat spel! "Jag väntar tills jag blir lite äldre och inte orkar vara ute i farten", sa hon. Det var lite roligt att höra när poletten ramlade ner hos Cattis och det var en härlig inställning hos tanten tycker jag.

Slutligen måste man konstatera att jobbhösten är här. Jag har visserligen en semestervecka kvar men politiken börjar så smått dra igång och det är ju jobb för mig. Igår var det premiär för sommartalen. Björklund försökte tala om forskning men alla andra verkar ha velat tala om FRA. Idag gör ett antal moderater ett utspel på DN debatt i samma fråga. Hur ska regeringen klara ut det här. Nästa helg talar såväl Reinfeldt som Sahlin och Ohly. Spännande! Som du vet tycker jag att FRA-frågan är viktig, jag har ändå jobbat med den i si sådär 10 år men jag undrar också vad folk tycker om privatiseringen av vården, det ökande antalet varsel, alla som kommer att stå utan a-kassa, nolltillväxten och massor av andra frågor.

Tvivlet breder ut sig.