Har hamnat i en våg av sömnlöshet igen. Antar att det tyder på ett visst semesterbehov. Ah, att inte behöva tänka på att "JAG MÅSTE SOVA NU FÖR SNART SKA JAG UPP". Det är vad jag behöver. Oroa mig lite mindre vore bra också. Jag har lite för mycket att göra, det är bara att konstatera.
Inatt somnade jag vid 12 (var tvungen att se slutet av Kinnaman-filmen, bajare emellan..). Vaknade sedan kl 3 och kände att natten nu var körd. Nattens oro handlade dock om dottern. Idag har jag nämligen skickat min lilla 16 åring på sin första egna semester utan någon vuxen i närheten. Jag är inte så orolig egentligen. Hon har rest en del förut. Det är en av dom stora fördelarna med att ha vuxit upp i idrottsrörelsen. Hon är van att ta hand om sig själv.
Nå, istället var jag orolig för att hon inte skulle komma iväg. Om hon hade missat tåget hade det inte bara blivit gråt och tandagnisslan utan också en olidlig sommar. Planeringen vad gäller transport till centralen var lite tight så jag googlade alternativa tider och vägar och så. Heeelt galet. Det är väl bara att somna om och sedan säga till ungen att nu åker du den och den vägen vid den och den tiden...
Inte jag! Medans dottern sov sin vackra törnrosasömn bar jag eventuell oro genom hennes natt. En del kallar det curling, jag tror det är mycket värre än så. Nåja, nu ska jag packa och ge mig av till Amedalen. Hoppas jag får sova lite på båten. Ser du mig, prata inte med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar