Började med ett inlägg om det befriande i att höra Gro Harlem Brundtland i radion. Det befriande i att höra henne säga "jag hade inte förstått hatet, hoten och våldet i kommentarsfälten på nätet". Jag hade också tänkt skriva om det komiska i att Reinfeldts stab går ut och försvarar Reinfeldts frånvaro. Funderar kring om dom känner att dom varit dåliga rådgivare?
Funderade också på om man kan ta debatten om att ingen tjänar på att Breivik inte får ordentlig mat och sömn i häktet så som en del verkar vilja? "Vatten och bröd" säger folk. Jag menar att det inte lär bli lättare att förhöra honom och få veta sanningen om han är uthungrad och uttröttad.
Men sen kom jag att tänka på det där samtalet på torget igår. Ett ganska symptomatiskt samtal. Tre tanter satt och snackade och jag bytte några ord med dom. Samtalet kom snabbt in på Norge.
- Det är förskräckligt, sa en av tanterna
- Ja, sa jag, vi måste hjälpas åt att stoppa hatet och våldet. Och vardagsrasismen.
- Ja det är sant, och sossarna har fått betala ett högt pris.
- Men du, det där nya huset som dom byggt här bakom. Har dom sålt alla lägenheterna där, frågar nästa tant?
- Jag tror det, fast dom är väldigt dyra.
- Ja, men du, jag såg en sån där med huckle gå in där. Hur har DOM råd? Jag menar....
- Eh - hur tänker du nu?. "Dom" kanske jobbar och så, jag antar att dom finansierar sina inköp som alla andra... hur tänker du nu? Var det inte just den typen av uttryck vi skulle hjälpas åt att bli av med.
- Det är väl ändå en annan sak.....
Ridå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar