tisdag 3 augusti 2010

Alla är bäst i uppförsbacke

För första gången på evigheter har jag varit ute och sprungit. Sitter just och njuter av den där efterkänslan i magen. Underbart att det inte gjorde ont någonstans under tiden. Inga hälsenor eller vader eller någonstans. Detta trots fyra rejäla uppförslut, två terräng och två asfalt - jag gillar verkligen att springa uppför. Det blev förvisso inte så långt men ändå. Mest nöjd är jag faktiskt med pulsnivån. Inte illa för en mellanålders kvinna i mitt skick. Kanske är jag tillbaka på banan innan du vet ordet av. Känner mig oerhört motiverad!

Motivationen kommer av flera skäl. Det ena är så klart den där känslan som jag nämner ovan. När man sprungit och duschat och sätter sig i ro, det är som att blodet i kroppen rusar snabbare än annars. Det andra är att man blir så jädra slö i alla situationer om man inte kan träna ordentligt. Det viktigaste är kanske dock att jag upptäckt mig själv lite grann i sommar, eftersom ungarna inte vill leka med mig längre. För att inte missa den värld av spännande möten som finns där ute är det bra att vara lite mer i form :)

Så något helt annat, lite politik slutligen då. Billström utvisar romer med hänvisning till att tiggeri inte är en "hederlig" försörjning. Hm, jag förstår inte riktigt. Vad är det för ohederligt med det? Att det är förfärligt att en folkgrupp behandlas som romerna gör i 2000-talets Europa är en sak. Det är Billström medskyldig till men att påstå att det är ohederligt, jag håller inte med. Vi är väl många som far illa av att se människor leva på tiggeri men det hjälper knappast att skyffla undan problemet.

2 kommentarer:

Bengavoice sa...

Jag mår mer illa än far illa av att vara del av ett samhälle där trasiga stackare tvingas tigga på gatan. Och saken blir inte bättre av att straffa dem för det. Sen kan det ju finnas brottslig verksamhet bakom, typer som utnyttjar dessa människors situation, men då ska rätt personer stå till svars för det.
Jag fattar precis vad du menar med den sköna efterkänslan. Själv kör jag en halv miljon dundertråkiga tåhävningar om dan för att få ordning på min sura hälsena. Sen ska jag börja springa igen.

Alla smutsiga detaljer sa...

Tåhävningar är döden, efterkänslan är - ja, som efterkänslor är när dom är som bäst ;) behaglig.