Det är den sista maj. Min farmor skulle ha fyllt år idag om hon levt Eller i morgon. Det var inte så noga med ifyllandet av böckerna på den tiden. Det blev liksom som det blev. Vi brukade i alla fall fira som idag. Min farmor var min idol när jag var liten. Jag tillbringade mycket tid hemma hos henne. Jag sov i hennes säng och sjöng med henne på hennes pensionärsklubb. Jag var typ fem och hon var väl sextiofem. Sextiofem var jättegammalt på den tiden - inte bara för att jag var liten och hon var gammal.
Jag har berättat om min farmor förut så jag nöjer mig med att tänka ett grattis till henne och en tacksam tanke för allt jag fick.
Annars är jag oinspirerad idag. Jag är lite småsur och trött. Trött på att fatta beslut och tjata. Trött på att vara tonårsmamma (får man säga så?). Jag funderar på hur jag ska hinna med mig själv. Tänk om jag någon gång skulle vilja komma vidare med mitt liv. Hur skulle det gå till? Var skulle tiden tas? Nä, ingen mening med att fastna i detta för vad skulle du göra åt det. Nej, jag tror jag ska ut och testa om min trasiga fot håller istället. Kanske ger det lite inspiration och nya krafter.
Vi säger det, så får det bli.
1 kommentar:
Du ställer så många svåra frågor, eller väcker dem.
Jag pratade faktiskt med min gamla mor i helgen om hennes mamma, min mormor som dog när jag var så liten att jag inte minns henne. Och jag fotade av ett gammalt foto som morsan har på mormor, denna kvinna som jag känner allt mer beundran och sorgsenhet över, ju mer jag får höra om henne.
Och tonårsbarn är väl ett ämne man kan diskutera hur mycket som helst. Men inte nu. ;-)
Skicka en kommentar