Nu är kungen säker igen

Kungahuset har aldrig intresserat mig särskilt mycket men det irriterar mig att vi har ett så otidsenligt statsskick och att det kostar en massa pengar. Det är klart att irritationen steg till nya höjder i samband med det hysteriska prinsessbrölloppet och att man faktiskt skulle spärra av en stor del av nationalstatsparken för lillmonarkerskans nya bostad. Och visst, kungens kompis i Brunei och dom stekta sparvarna mm gör det ju inte lättare att gilla kungahuset.

Sen kom boken. Du vet "Den ovillige monarken". I den framgår det tydligen att kungen kan vara en av alla dom mäktiga män som hatar kvinnor. Media har mest hakat upp sig på den grejen. Att kungen och hans kompisar eventuellt har varit otrogna. Det som inte har diskuterats så mycket är det faktum att boken också beskriver hur kungen rört sig i så kallade kriminella kretsar. Inte heller dom ibland mycket unga flickor som hämtats in för att förnöja grabbarna.

Det handlar då inte längre om otrohetsaffärer. Otrohet skiter nog dom flesta av oss i (om det inte är i vår egen familj). Det handlar om frataniserande med kriminella bland vapen och prostitution och dessutom i skydd av den svenska säkerhetspolisen.

Men då slår locket igen. Igår talade Silvia ut. "Jag mår bra" sa hon. Men vad fint då! Alltså, det är väl inte intressant i sammanhanget hur Silvia mår? Det är fråga om helt andra saker än kungahusets välmående. Vad är det media inte förstår?

Idag inser jag att nu är diskussionen helt förbi. Nu har man nämligen släpat fram Madde, poppisprinsessan. Hon får berätta hur hon kom över sveket från Jonas (hm, är han också en av männen som hatar kvinnor?). Hon får också berätta om sin välgörande verksamhet i New York där hon nu bor. Vickan är i hamn i slottet, Madde mår bra och Calle Ph har inte skandaliserat sig på sistone. Då kan han ju inte vara så ond, den där ovillige monarken?